Den rådande problematiken i dagens samhälle är inte bara den starka konsumtionshetsen, utan även den psykiska ohälsan. Dagens unga kvinnor är mer aktiva än någonsin på sociala medier och följer influencers som visar normen för hur man ska se ut och vad som skall konsumerasför att vara rätt enligt samhällets bild. Det är därför av intresse att titta på det möjliga inflytandet influencers har på individens konsumtion och självkänsla. Studien syftar till att undersöka och identifiera sambandet mellan influencers och en negativsjälvbild hos unga kvinnor. Rapporten syftar också till att se om det finns en rådandekorrelation mellan psykisk ohälsa och ökad konsumtion. Studiens metodologi är av kvantitativ form. En enkät med 35 frågor genomfördes varav enbart en fråga var av öppen karaktär. Det var 241 respondenter som svarade på enkäten. Respondenterna var alla kvinnor mellan 20-30 år vilka under studien studerade på universitet eller högskola i Västra Götalands län. Det insamlade empiriska materialet i samband med analysen kunde säkerställa att det råder en korrelation mellan influencers och en negativ självbild hos unga kvinnor. Det finns dessutom ett samband mellan kvinnornas självbild och ökad konsumtion. Anledningen till varför dagensunga kvinnor har en negativ självbild kan bero på den exponering och verklighetsfrånvändabild som syns på sociala medier. / The current problem in today’s society is not only the strong consumer unit, but also the mental health issue of young adult women. Today’s young women are more active than ever on social media and follow influencers who are showing the norm for how to look and what to consume to fit in the society. It is therefore interesting to look at the connection between the increase of consumption through a reduced self-esteem. This study aims at investigating and identifying the relationship between influencers and a negative self-image of young women. The report also aims to see if there is a current correlation between the mental health issue and increased consumption. The method used it a quantitative method and the study is written in Swedish. A survey consisting of 35 closed questions and one open question was carried out by 241 respondents. The respondents were all females aged 20-30 who at the time were studying at different universities in Västra Götalands län. The empirical material together with our analysis could confirm that there is a correlation between influencers and a negative self-image in young women. It could also confirm that there is also a connection between the individuals self-image and increased consumption. The reason to why young female consumers today have a negative self-image can be the result of the exposure and false reality that is shown on social media.

Consumption of surgical and non-surgical cosmetic procedures are increasing every year and are consumed by women to a far greater extent than by men. To bear the role of an influencer has also become increasingly common. When influencers post on their social media, they reach out to a large audience with the intention of  influencing their followers to consume the goods or services that they share. Since consumption of beauty procedures has increased in Sweden and continues to increase, we want to investigate whether influencers convey messages about consuming beauty procedures. The aim of the study is to analyze Swedish female influencer's opinions and arguments about the consumption of surgical and nonsurgical beauty procedures. To fulfill the aim of the study, the following questions will be answered: what opinions and arguments about the appearance and consumption of beauty procedures do influencers express? and What norms and values are visible in influencer's opinions and arguments? In total, 14 YouTube videos and 10 Swedish female influencers were examined. The women's ages range from 18 to 35 years old. The phenomenon was studied through netnography because influencers are very much active online and do sometimes share their opinions about beauty procedures online. The theories and concepts we analyze and interpret our empirical material with is Bauman’s (2008) theory of consumer society, Bordo’s (1993) view of feminism, western culture and the body and Cooley’s (1902) concept the looking-glass self. The findings showed that there were five values and norms that the influencers in our survey expressed, these were: believing the human being to be autonomous, women need to look a certain way to be accepted as beautiful, beauty procedures lead to happiness, the body should be subjected to examination, evaluation, modification and objectification, that beauty procedures should not be taken very seriously but instead accepted as an everyday practice.

Idag handlar marknadsföring inte längre bara om att kommunicera ut ett budskap till en kund, utan även att hjälpa till att skapa ett bra intryck så att kunderna börjar kommunicera och föra budskapet vidare. I och med digitaliseringen kan företagen använda sig av olika sociala kanaler för att nå ut till en större räckvidd och förmedla sitt budskap till en större grupp konsumenter. Förr kunde en bra Tv-reklam eller annons i tidningen vara tillräcklig för att konsumenten skulle vilja köpa produkten men idag räcker inte det. Idag kan konsumenter enkelt använda sig av sociala medier för att hitta inspiration och bli påverkade i sin köpprocess och sina beslut. I takt med att fler använder sociala medier bör även företagen följa. På grund av den digitala utvecklingen har allt fler företag valt andra marknadsföringsstrategier för att kunna nå ut till en större räckvidd bland konsumenterna. Ett exempel är genom sociala medier som har fått en större betydelse när det kommer till marknadsföring, reklam och kommunikation. Användarna inom sociala medier har även ökat exponentiellt varje år, vilket är en anledning till att allt fler företag väljer att använda sig av sociala medier som en marknadsföringsstrategi. I denna studie kommer användandet av sociala medier granskas och attityden kring influencer marketing via dessa kanaler undersökas. Syftet är att undersöka utfallet av denna typ av marknadsföring samt vilka marknadsföringsstrategier som bör tillämpas av företagen med hjälp av dessa kanaler. Vidare är även syftet med denna studie att lägga grunden och kartlägga attityder för att man i vidare forskning ska kunna fördjupa sig inom området. För att kunna svara på studiens forskningsfrågor har en kvantitativ forskningsmetod tillämpats. En kvantitativ ansats ansågs mest lämplig eftersom målet var att kunna uppnå ett mer representativt och brett resultat som möjligt. Studien resulterade i att influencer marketing via sociala medier hjälper företag att nå ut till fler potentiella konsumenter med färre resurser. Användandet av sociala medier är hög och kommer att fortsätta öka, därmed kan marknadsföring via dessa kanaler leda till att dess budskap når ut till en större räckvidd. Studien har även resulterat i att attityden gentemot influencer marketing via sociala medier är relativt positivt men att det kan bli för mycket reklam vilket leder till irritation. Därmed är det viktigt som marknadsförare att hitta en balansgång, där det inte blir för mycket reklam men ändå inte för lite. Sammanfattningsvis anser vi att denna strategi lyckats med något som traditionell marknadsföring har försökt med i decennier. / Today, marketing is no longer just about communicating a message to a customer, but also helping to create a good impression so that customers begin to communicate and convey the message further on. With digitalization, companies can use different social channels to reach a wider reach and convey their message to a larger group of consumers. In the past, a good TV commercial or advertisement in a magazine could be enough for the consumer to want to buy the product, but today it is not enough. Today, consumers can easily use social media to find inspiration and be influenced in their buying process and decision-making process. As more people use social media, companies should follow. Due to the digital developments, more and more companies have chosen other marketing strategies to reach a wider range of consumers. An example is through social media which has become more important when it comes to marketing, advertising and communication. Social media users have also increased exponentially each year, which is why more and more companies are choosing to use social media as a marketing strategy. In this study, the use of social media will be researched and the attitude of influencer marketing through these channels will be examined. The purpose is to investigate the outcome of this type of marketing as well as how the marketing strategies should be applied by the companies using these channels. Furthermore, the purpose of this study is also to lay the groundwork and map out attitudes so that in further research it will be possible to immerse in the field. To be able to answer the study's research questions, a quantitative research method has been applied. A quantitative approach was considered most appropriate as the goal was to be able to achieve a more representative and broad result as possible. The study proves that marketing via social media helps companies reach more potential consumers with fewer resources. The use of social media is high and will continue to increase, thus marketing through these channels can lead to its message reaching a wider range of people. The study has resulted in the attitude towards influencer marketing via social media being relatively positive, but when there is too much advertisement it leads to irritation. Therefore, it is important as a marketer to find the right balance, where there is not too much advertisement but not too little. In conclusion, we believe that this strategy has succeeded with something that traditional marketing has tried for decades. This study will be written in Swedish.

Digitaliseringen har påverkat samhället på många olika sätt, företag och konsumenter är inget undantag. E-handeln är i en stark tillväxtfas och man ser även hur olika branscher tar plats på den nya digitala marknaden. Skönhetsindustrin är en av dessa branscher som vuxit de senaste åren inom e-handeln. I takt med detta är det av intresse att undersöka varför konsumenter väljer att handla skönhetsprodukter online. Denna kvalitativa undersökning har studerat hur kvinnor i åldern 25-40 år väljer att handla skönhetsprodukter och hur faktorer som bekvämlighet, pris och information är avgörande vid köp. Studien undersöker det traditionella konsumentbeteendet jämfört med den nya digitala konsumenten och hur digitalisering påverkar hur konsumenter handlar skönhetsprodukter. Genom digitala verktyg som mobiltelefon har digitalisering bidragit till ett förändrat konsumtionsmönster där digitala verktyg som sociala medier och influenser börjat ta plats. Studiens syfte är att både kartlägga och förstå faktorerna som är av vikt vid inköp av skönhetsprodukter online, i syfte att bidra till kunskap för företag på den konkurrerande nya digitala marknaden. / Digitalisation has affected society in many ways, companies and consumers are no exception. E-commerce is in a strong growth phase and one can also see how different industries are taking their place in the new digital market. The beauty industry is one of those industries that has grown in the recent years in the field of e-commerce. In line with this, it is of interest to examine why consumers choose to shop for beauty products online. This qualitative study has studied how women between 25-40 years of age choose to buy beauty products and how factors such as convenience, price and information are crucial when buying. The study examines traditional consumer behaviour compared to the new digital consumer and how digitalisation affects how consumers buy beauty products. Through digital tools such as mobile phones, digitalisation has contributed to a changed consumption pattern where digital tools such as social media and influences have begun to take place. The aim of the study is to understand the factors that are important when purchasing beauty products online to contribute to knowledge for companies in the competing new digital market.

Syftet med denna studie är att studera vilken relation följare har till influencers, utifrån följarens perspektiv. Studien ämnar även undersöka hur deras publicering av betalda samarbeten på sociala medier bemöts av följarna. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod, genom att utföra sex individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 22–27 år.Studien använder teorier såsom Tvåstegshypotesen, Multistegshypotesen, kommunikationsformen Word Of Mouth samt Parasocial Interaction Theory. Jag har också använt mig av tidigare forskning som belyser Konsumtionssamhället och identitet, Kändisar som opinionsbildare, Undersökningar om uppfattningar om reklam, Visuellt meningsskapande på internet och Influerare som entreprenörer. Resultatet av denna studie visar att följare och influencers har en ytlig relation, en relation som innebär att följaren vill bli inspirerad och när inspirationen inte längre existerar eller upphör, då avföljs influencern. Studien visar också att följare kan uppleva influencers samarbeten som negativa, till exempel säger respondenterna att dessa samarbeten kan skapa ett behov av att konsumera mer. Trots den negativa upplevelsen av samarbeten på sociala medier förlitar sig följarna mer på dessa, än vad de gör på traditionell reklam. / The purpose of this essay is to study how influencers and their publication of collaborations on social media are perceived by the followers. To answer the research questions, I have used a qualitative survey method, by conducting six individual interviews with women in the age between 22–27. The study is written based on the theory of The Two-Step Hypothesis, Muliti-step Flow of Communication, Word of Mouth and The Parasocial Interaction Theory. I have also used previous research on Consumer Society and Identity, Celebrities as Opinion Leaders, The User Experiences with Advertising, Visual Meaning on the Internet and New ideals of femininity and entrepreneurship. The result of this study shows that followers and influencers have an superficial relationship, and a relationship that the followers wants to be inspired by the content. When the inspiration no longer exists or ends, the followers unfollow the influencer. The study also shows that followers has critical distancing opinions regarding influencer marketing, because it creates increased consumption. Despite the negative experience of collaborations, the followers find collaborations on social media more trustworthy than traditional advertising.

Idag finns mängder av digitala verktyg för gemene man att använda till att skapa högkvalitativa, fotorealistiska datorgenererade bilder. Det blir svårare och svårare att avgöra om dessa är fotografier eller datorgenererade - och den digitala tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Datorgenererade personer i form av virtuella influencers dök 2016 upp på Instagram, en plattform där över 100 miljoner bilder och videor publiceras varje dag. Av den globala publiken utgörs 65 % av 18-34-åringar. Denna studie syftar till att undersöka om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder på Instagram, med fokus på personer i bilder. Slutsatserna visade att målgruppen i viss utsträckning har ett kritiskt förhållningssätt till dessa bilder. De analyserar relativt ytligt, med fokus på avsändare och eventuellt säljsyfte eller djupare budskap. Instagram ses främst som en underhållningskanal där mycket av innehållet är fake och inte behöver analyseras. Bläddrandet bland bilder sker ganska snabbt. Användarvanor och intresse styr främst vad som analyseras. Kunskap om 3D-verktyg som kan användas för att skapa fotorealistiska datorgenererade bilder påverkade inte nämnvärt förmågan att avgöra om personer i bilder är datorgenererade eller verkliga. Överlag har målgruppen relativt god förmåga att avgöra om personen är datorgenererad eller verklig. Om den är tillräckligt fotorealistisk och naturliga detaljer gör att personen smälter in är det däremot svårt för målgruppen att avgöra om denne är verklig eller datorgenererad. Studien genomfördes med kvalitativ ansats genom intervju i fokusgrupp samt personliga intervjuer. Därefter skickades en enkät ut för insamling av kvantitativa data för att stärka resultatet från intervjuerna. All data analyserades genom en tematisk innehållsanalys, som avslutningsvis diskuterades mot vad som är tidigare känt inom området. / Today there are many digital tools for anyone to use in order to create high-quality,photo-realistic computer-generated images. It is becoming more and more difficult todetermine whether these are photographs or computer-generated – and the digitaltechnology continues to develop rapidly. Computer-generated people in the form ofvirtual influencers appeared on the platform Instagram in 2016, where over 100 millionimages and videos are being published every day. Of the global audience, 65 % are 18-34year olds. This study aims to look into if people between the ages of 18-to-34 have a criticalapproach to computer-generated photo-realistic images on Instagram, focusing on people inimages. The conclusions of the study showed that the target group has a critical approach tothese images to a certain extent. Their analysis is relatively shallow, with focus on the senderand possibly if there is a deeper message or a purpose of selling. Instagram is primarily seenas a platform used for entertainment, where a lot of the content is fake and does not needto be analyzed. Scrolling among images is done in a rather rapid pace. User habits andinterests seem to govern what is to be analyzed. Knowledge of 3D-tools used to createphoto-realistic computer-generated images did not significantly affect the ability todetermine whether people in images are computer-generated or real. Overall, the targetgroup has a relatively good ability to determine whether the person is computer-generatedor real. However, if the person is photo-realistic enough and natural details cause the personto blend in, it is difficult for the target group to determine whether the person iscomputer-generated or real.The study was conducted with a qualitative approach through an interview in focus group aswell as personal interviews. Thereafter, a survey was sent out to collect quantitative data toclarify the results of the interviews. All data was analyzed through a thematic contentanalysis, which was then discussed in the light of what is previously known in the field.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur influencern Bianca Ingrosso framställer klädkonsumtion på YouTube. Med en bakgrund av en ökad medvetenhet kring klädkonsumtionens klimatpåverkan genomfördes en kritisk diskursanalys för att undersöka hur Bianca Ingrosso idag kan ha makt över konsumtionsdiskursen och därmed upprätthålla ohållbara konsumtionsnormer i samhället. Syftet var således att skapa en kritisk språkmedvetenhet över hur språk kan upprätthålla maktrelationer i samhället. Studien har sin utgångspunkt i Baumans teori om konsumtionssamhället, Rosas teori om social acceleration och Scheffs teori om sociala band. Resultatet visade att Bianca Ingrosso framställer klädkonsumtion på ett sätt som kan vara avgörande för individens mående, sociala relationer, identitetsbildande och sociala position i samhället. Resultatet av studien kopplades sedan in i en större samhällelig kontext vilket visade att Ingrosso upprätthåller och reproducerar en konsumtionskultur som kan vara svår att förändra. Orsaken till detta kan vara att den är djupt förankrad i både samhällets sociala, kulturella och ekonomiska strukturer. / This study aims to investigate how the influencer Bianca Ingrosso portrays clothing consumption on YouTube. With a background of increased awareness of the climate impact of clothing consumption, a critical discourse analysis was carried out to investigate how Bianca Ingrosso have power over the consumption discourse and thereby maintain unsustainable consumption norms in society. The aim was thus to create a critical language awareness of how language can maintain power relations in society. The study has its starting point in Baumans theory of consumer society, Rosas theory of social acceleration and Scheffs theory of social bonds. The result showed that Bianca Ingrosso portrays clothing consumption in a way that can be decisive for the individual's well-being, social relationships, identity and social position in society. The results of thes tudy are then linked into a larger societal context, which showed that Ingrosso maintains and reproduces a consumption culture that can be difficult to change given that it is deeply rooted in both society's social, cultural and economic structures.

This paper comprehensively examines a new type of social media influencer characterized by altruistic tendencies. Utilizing the popular YouTube channel Vlogbrothers as the case study text for a constant comparative analysis, this research explores how the strategies altruistic influencers use to mobilize their community for good, the characteristics of the altruistic influencers, and how altruistic influencers create community. Through an in-depth analysis of 30 Vlogbrothers videos, the themes of education, community, and shared humanity emerged. Education, shared values, and calls to action are discussed as essential for mobilizing communities in charitable endeavors. Authenticity, quality, accessibility, and solutions-focused action were found to be vital characteristics of altruistic influencers. Structure, collaboration, multi-format content, parasocial relationships, and traditions are discussed as community-building tools for altruistic influencers. This research contributes to the existing literature on corporate social responsibility and purpose-driven organizations within the realm of social media influencers. Furthermore, it introduces the concept of "altruistic influencer" as a distinct category within this literature. By outlining the key characteristics and strategies observed in altruistic influencers, this study provides a valuable framework for other influencers to model and encourages further exploration of this field.

Syfte & frågeställning: Uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdigheten till en influencer påverkas av betalda samarbeten i hopp om att kunna bidra till en djupare förståelse om de faktorer som påverkar en influencers trovärdighet som marknadsförare. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning undersökts; Hur påverkar betalda samarbeten trovärdigheten till en influencer? Metod: För att kunna besvara syftet och få en djupare förståelse för ämnet har en kvalitativ undersökning genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en abduktiv ansats som utgångspunkt. Teoretiska utgångspunkt: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är befintliga teorier om influencers och reklam på sociala medier. Vidare fungerar “The source credibility model” (Ohanian 1990) som teoretisk utgångspunkt för studien då modellen beskriver trovärdighet genom fyra begrepp som fungerat som utgångspunkt för formandet av uppsatsens intervjuguide. Empiri: Tretton semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som lämpar sig för studien enligt framtagna respondentkriterium. Resultat: Baserat på respondenternas syn på betalda samarbeten har tre teman identifierats som tillsammans eller individuellt påverkar trovärdigheten till en influencer. Det första temat “Mängd” syftar till att beskriva hur mängden betalda samarbeten kan påverka en influencers trovärdighet. Det andra temat “Tid” syftar till att beskriva hur avtalstiden på ett samarbete kan påverka en influencers trovärdighet. Det tredje temat “Kongruens” syftar till att beskriva hur kongruensen mellan ett varumärke och en produkt kan påverka en influencers trovärdighet. Dessa tre teman kan oberoende av varandra eller tillsammans påverka trovärdigheten. Dessa teman adderar till tidigare forskning genom att tydliggöra ytterligare faktorer som påverkar trovärdigheten till en influencer. / Purpose: The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of the factors that affect an influencer's credibility by investigating how the credibility of an influencer is affected by paid collaborations. Method: In order to be able to answer the purpose and gain a deeper understanding of the subject, a qualitative study has been conducted through semi-structured interviews. The essay has an abductive approach as a starting point. Thirteen semi-structured interviews were conducted with individuals who were suitable for the study according to developed respondent criteria. Theoretical framework: The theoretical starting point of the thesis is existing theories about influencers and advertising on social media. Furthermore, “The source credibility model” (Ohanian 1990) serves as a theoretical starting point for the study as the model describes credibility through four concepts that served as a starting point for shaping the essay's interview guide. Results: Based on the respondents' views on paid collaborations, three themes have been identified that together or individually affect the credibility of an influencer. The first theme "Amount" aims to describe how the amount of paid collaborations can affect an influencer's credibility. The second theme "Time" aims to describe how the contract period of a collaboration can affect an influencer's credibility. The third theme "Congruence" aims to describe how the congruence between a brand and a product can affect an influencer's credibility. These three themes can independently or together affect credibility. These themes add to previous research by clarifying additional factors that affect the credibility of an influencer.  This thesis is written in Swedish.

Influencers has developed to be our times opinion leaders and social media has become an arena for political information and discussion. In the most recent years they’ve also become an important part of our current political parties' marketing strategies. This has opened up both great opportunities as well as challenges. Within political advertising, there’s unlike commercial advertising, no regulations regarding transparency, which means that influencers have no obligations to label their collaborations with political parties. The distinction has faded between when information is reliable facts or when it’s partial,  biased and based and someone's personal opinion. This has resulted in weakened preconditions for the public to assess and acknowledge reliable sources. The need has increased regarding media competence among citizens in terms of being able to critically review, evaluate and question all the information we encounter. Influencers that spread hidden political advertising is a relatively new phenomenon and has been described as a way for parties to buy political opinions for money, as influencers can be considered to use their trust capital to influence its audience. The experiment in this study is based on theories of credibility and critical thinking, and aims to investigate how young adults perceive political messages in collaborations with influencers depending on the degree of transparency in the media content. The same base  material will be shown in three different experimental groups, but the degree of transparency will vary. In the first experimental group it will not appear at all that it is a collaboration, in the second group it will be only say it is a collaboration and in the third group it will be clearly stated that it is a paid collaboration between a political party and an influencer and that the collaboration is a part of the political parties PR-campaign for the upcoming election. The essay's questions are: To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the credibility of the collaboration? To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the audience's critical thinking? And lastly to what extent does political leaning have an impact on the results of the study? The results of the study shows that an increased transparency on political social media content also increases media users' critical approach. The result of the study could not determine whether or not there is a strong correlation between transparency and the credibility of the content. The study did show strong correlations between political leaning and the answers of the respondents. / Sociala medier har blivit en arena för politisk information och influencers har fått en betydande roll som vår tids nya opinionsledare. På senare år har influencers blivit en del av de politiska partiernas marknadsföringsstrategier, vilket medfört såväl möjligheter som utmaningar. När det kommer till just politisk reklam finns det till skillnad från kommersiell reklam inga krav på transparens, vilket innebär att influencers inte behöver reklammärka samarbeten med politiska partier. Gränsen mellan fakta och åsikt, samt vad som är partisk information eller objektiv fakta är därmed inte lika självklar. Detta har resulterat i att allmänhetens möjligheter till att bedöma mediainnehållets tillförlitlighet har försämrats och förutsättningarna för pålitlig information minskat. Det har uppkommit nya behov av mediekompetens hos medborgare vad gäller att kunna kritiskt granska, värdera och ifrågasätta all den information de möts av. Att influencers sprider dold politisk reklam är ett relativt nytt fenomen och har beskrivits som ett sätt för partier att köpa politiska åsikter för pengar, då influencers kan nyttja sitt förtroendekapital för att påverka sin publik.  Experimentet i studien bygger på teorier om trovärdighet och kritiskt tänkande, och ämnar att undersöka om en ökad transparens i politiska samarbeten har en effekt på unga vuxna. Experiments material består av ett youtubeklipp där en influencer intervjuar två politiker. Ett och samma grundmaterial visas i tre olika experimentgrupper men där graden av transparens gällande samarbets innebörd varierar. I den första experimentgruppen inkluderas ingen vidare information i transparensmeddelandet. I den andra gruppen kommer transparensmeddeladet informera om att videon är ett samarbete mellan influencern och de medverkande parti-representanterna. I den tredje gruppen kommer det tydligt framgå att det är ett betalt samarbete mellan ett politiskt parti och en influencer samt att politikernas medverkan är en del i deras PR-kampanjer inför valet. Uppsatsens frågeställningar lyder: I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och publikens kritiska tänkande? , I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och samarbetets trovärdighet? samt i vilken utsträckning har politisk lutning en påverkan på resultatet?  Resultatet i studien visar att en ökad transparens vid politiska samarbeten underlättar för publiken att ställa sig kritisk till medieinnehållet de möter. När transparensen ökar uppvisade respondenterna en högre grad av kritiskt tänkande. Det gick dock inte att statistiskt fastställa transparensens effekt på materialets trovärdighet. Däremot gick det att urskilja ett tydligt samband mellan politisk lutning och studiens resultat.