Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger och vårdnadshavare samverkar i förskolans verksamhet. Studien har fokuserat kring i vilken utsträckning vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien var kvalitativ och omfattade nio intervjuer med fyra pedagoger och fem vårdnadshavare. Resultatet visade att kommunikation är en grundsten i samverkan mellan hem och förskola och anses vara en viktig del när det gäller barnets behov, utveckling och lärande. Slutsatsen är att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger är god, men den behöver hela tiden utvecklas för att bibehålla en hög kvalitet.

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina samlingar och även hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation. Det framkom även i resultatet att barns inflytande inför och under samlingarna är begränsade

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to examine, analyse and compare to what extent the preschool teachers' child perspective influences their attitude towards different forms of circle time. More specifically, our aim is, firstly to examine how preschool teachers see children's possibilities for influence and participation depending on the form of circle time, and secondly how children are included or excluded within different forms of circle time. We will be using the following questions as a guidance to draw a conclusion: • To what extent does the preschool teacher's child perspective impact on their approach in circle time? • To what extent does the form of circle time affect the inclusion or exclusion of children according to the preschool teachers? • How is the children's influence and participation affected by different forms of circle time? This is a qualitative study based on both semi-structured interviews with preschool teachers and observations of circle time. The fieldwork was carried out at four different preschools in the Stockholm area. The main theoretical frame is based on several notions that are of importance at preschool: inclusion and exclusion, influence and participation, and preschool teachers approach on children. The results show that the child perspective of the majority of the preschool teachers respects the children's own way of thinking and therefore builds on a free will, leads to a more harmonious atmosphere without demonstrative admonitions. The majority of the preschool teachers prefer circle time with a small number of children in order to be able to show consideration both for the tranquil and the go-ahead child's behaviour. The results also show that circle time with less children improves the children's possibility for influence and inclusion compared to traditional circle time. This is because it gives the preschool teacher more time to focus on and notice every single individual. It is the preschool teacher's responsibility to create a circle time that is interesting for the children. This can be achieved either by giving the children more influence or by allowing them to decide if they want to participate at circle time.

Sammanfattning   Vårt arbete ”Barns inflytande och delaktighet i förskolan -med fokus på planerade aktiviteter” behandlar barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studiens syfte är att undersöka barns inflytande och delaktighet i den planerade aktiviteten i förskoleverksamhet. Vi vill se hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur interaktionen ser ut mellan barnen och pedagogen. Vi har undersökt hur pedagogerna tolkar begreppen ”delaktighet” och ”inflytande” och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Vi har även undersökt hur pedagogerna resonerar kring olikheterna för barns möjligheter och erbjudanden när det gäller delaktighet och inflytande i den planerade aktiviteten.   Vi har bearbetat, tolkat och sammanställt ett resultat utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger samt observerat planerade aktiviteter i förskolan.   Resultatet visar att barns inflytande och delaktighet både möjliggör och begränsas utifrån pedagogernas förhållningssätt. Beroende på vad barnen använder sig av för strategier påverkas deras möjligheter till inflytande och delaktighet.   Våra slutsatser är att det är av betydelse att som pedagog fundera över och förstå på vilka premisser, samt hur styrning påverkar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet. Pedagogen bör ställa sig frågan om det är betydelsefullt för hen att få igenom sina förutbestämda mål och tankar? Eller om det är viktigast att barnen får göra det som de önskar och anser är givande, i förskoleverksamheten? / Abstract   This thesis called ”Children’s influence and their participation in preschool - focusing on planned activities”. It deals with, as the title indicates, questions concerning the children’s influence and their participation in pre-school. The purpose of this paper is to examine the influence and participation of children when it comes to the planned activities in preschool. Our ambition is to see whether children, and which kind of children, get invited to participate in the activities and what role they play. Another interesting view is to see how the interaction is between the children and the educators. How do the educators interpret the concept of influence and participation? And in which occasions are these given to the children?  Earlier research within this field shows a different approach and perspective regarding the learning that is in use. We have analyzed, interpreted and compiled the outcome of six interviews with as many educators. We have observed six different planned activities where three educators held the lessons.   The results show that the educators approach enables and limits the children’s influence as well as their participation. Depending on what kind of strategies the children’s use, it can change the outcome and have an effect on their chances of influence and participation. Our conclusion is that it is of importance that the educator reflects and understands which terms and how leading the activity affects the children’s possibilities to take influence and participate.    The educator should scrutinize if it is more significant, to reach the preset goal of the activity, or that the children can do as they please and what they feel is valuable.

Det finns många studier som utgår från barnperspektiv och makt, men färre som berör pedagogernas agerande utifrån ett maktperspektiv. Därför har jag valt att inrikta mig på material, plats och rum på förskolan, sett ur ett maktperspektiv med det psykosociala som bakgrund. Syftet med studien har varit att klarlägga vad som (hos pedagogen) ligger bakom val av placering av material. Studiens syfte besvaras genom tre ställda frågor; Vilket material blir viktigast att synliggöra för barnen, utifrån pedagogernas synvinkel? Hur kan pedagogernas relationer till materialet förklaras utifrån vald placering på förskolan? Samt hur kan pedagogernas attityd kring materialets placering förklaras utifrån ett maktperspektiv?  Studien innefattar både ett kvalitativt och ett kvantitativt metodval då enkäter som strukturerade intervjupersoner, det vill säga pedagoger från två avdelningar på en förskola har svarat på, men för att få bättre validitet till arbetet har jag valt att presentera viss data i form av cirkeldiagram som ska förtydliga resultatet från enkäten.  I arbetet har jag använt mig av teorier som utgår från ett maktperspektiv och appliceras på pedagogens roll i huruvida material väljs att placeras, samt hur ett lärande i rummet bir beroende av pedagogens syn på pedagogik. Vidare appliceras dessa teorier på utfallet för pedagogernas syn på material och deras inställning till densamme för att synliggöra hur makt ter sig i sammanhanget. Resultatet från enkäterna påvisar en komplexitet, vilka blir beroende utav olika faktorer så som; pedagogens egna syn på lärande, pedagogens egna specialområden, rutinmässiga faktorer (de som förekommer varje dag och upprepas i förskolan), säkerhet, lärmiljö, pedagogens syn på maktperspektiv, otillgänglighet och ointresse. De pedagogiska inriktningarna och pedagogens syn på sin professionalitet kommer att bli ledande för ett gemensamt konstruerat rum, där ett intressant och givande lärande ska ske. Säkerhetsaspekten visade sig bli en viktig faktor hos samtliga tillfrågade pedagoger. För val av placering av material blir således pedagogernas syn på lärande och pedagogik, med en säkerhetsaspekt, som bakomliggande faktor till hur lärmiljön utformas, och tillgänglighet av material framkommer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållningssätt bland förskolläraretill barns fysiska aktivitet i förskolan, samt bidra till förståelse för vilken inverkan den fysiska miljön har på förskolebarns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter till inflytande som förskollärarna ger barnen i den fysiska aktiviteten, samt hur förskollärare gör om barnen inte vill delta i de fysiska aktiviteterna. Forskning visar att aktiva levnadsvanor utvecklas i tidig barndom och att förskoleåldern tycks ha en avgörande betydelse i denna utveckling. Trots detta visar forskning att fysisk aktivitet på senare år har hamnat i bakgrunden av andra ämnen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare från fem olika förskolor i en kommun. Empirin analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Förskollärarna i studien framhåller betydelsen av fysisk aktivitet för att främja barns fysiska och psykiska hälsa och att det därför bör främjas i förskolan. Förskollärarna lyfter olika utmaningar som de ser i den fysiska miljön men pekar på möjligheten att anpassa den fysiska aktiviteten efter förutsättningarna och hitta möjligheter till fysisk aktivitet. Vidare visar resultatet hur förskollärare kan skapa möjlighet till inflytande och delaktighet genom att förskollärare hjälper barnen att göra sina röster hörda utifrån sina förmågor och intressen.

No description available.

I think how easy it is that a society is normalised by surveillance and those in power positions that we today are used to almost always being watched. Furthermore I believe this is also seen in the preschool. The purpose of the study is to investigate recording and documenting in the preschool and in which contexts this limits children’s influence and participation. I will focus on photographing, filming and texts written about the children. I take on the adults’ perspective where I examine the power relations between pedagogues and children. The questions I raise are: In which context is children’s influence and participation limited in documentation? How can the power positions between children and pedagogues be viewed? My theoretical perspective is based on Michel Foucaults thoughts of power and surveillance. I chose a qualitative method for my study. I did interviews with five pedagogues that told me about what they think about children’s influence and participation in preschool documentation, routines and how they work in the setting. The result shows that children’s integrity in preschool documentation is forgotten due to two different matters: lack of time and habits/norms, which effect children’s influence and participation.