<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. De pedagoger vi valde att intervjua valde vi ut genom ett bekvämlighetsurval.</p><p>Vi har i vår studie kunnat se att barn många gånger har ett visst inflytande i dokumentationen, men att detta inte är ett meningsfullt inflytande eftersom pedagogerna inte är tydliga och diskuterar med barnen om anledningen till och villkoren kring dokumentationen. Vi har sett att barns inflytande inte sträcker sig över hela dokumentationskedjan, utan endast till någon del av den. Exempel på detta är att barnen inte är medvetna om syftet med dokumentationen, vad som händer med materialet eller att deltagandet är frivilligt. Vad gäller integriteten har vi sett tre olika synsätt på integritet hos pedagogerna, nämligen: som en gräns eller sfär, som respekt eller hänsyn samt som bemötande. En fjärde kategori står för att pedagogerna känner att de inte tar hänsyn till barnens integritet i dokumentationen.</p> / <p>This thesis aims to investigate a number of educationalists attitude towards children’s influence in the process of documentation, and to examine if respect towards children’s integrity is taking into consideration in the process of documentation. On the basis of this aim, we have the following questions of issue: What kind of influence do the children have in the process of documentation? and What is the educationalists attitude towards children’s integrity in the documentation?</p><p>The thesis uses a qualitative approach to examine educationalists attitude towards the topic mentioned above. We have interviewed nine educationalists, working in both preschool and primary school, because this puts the study in a wider perspective. The nine educationalists, which we chose to interview, were a choice of convenience.</p><p>The results showed that children have a certain amount of influence in the documentation, but it is not a meaningful influence because the educationalists are not making the children aware of the reason with and the circumstances around the documentation. Often, the children do not have influence over the whole chain of documentation, but just over a certain part of it. For example, the children are not aware of the aim of the documentation, what is supposed to happen with the material and the voluntariness of the documentation. When it comes to integrity we have seen three different approaches among the educationalists, namely integrity as a border or a sphere, as respect or consideration and as a way of getting received. A fourth approach means that the educationalists are not taking the children’s integrity into consideration in the process of documentation.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna föräldrar på sju förskolor är om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill också ta reda på hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>• Känner föräldrarna till att det finns en läroplan för förskolan?</p><p>• Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för föräldrarna?</p><p>• Är föräldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?</p><p>• Känner föräldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka förskolans pedagogiska arbete?</p><p>Vi har använt oss av enkäter riktade till föräldrar och personal för att få svar på våra frågeställningar. I undersökningen deltog 73 föräldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av föräldrarna är medvetna om förskolans läroplan men att de inte är särskilt delaktiga när det kommer till att påverka det pedagogiska arbetet. Synliggörandet av det pedagogiska arbetet kan bli ännu tydligare och föräldrainflytandet kan utvecklas vidare. Både föräldrar och personal är sammanfattningsvis nöjda med verksamheten men uttrycker en önskan om färre antal barn i grupperna alternativt en ökad personaltäthet.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att genom en kvalitativ studie beskriva och skapa förståelse för några för­­äldrars och pedagogers syn på för­äldr­ainflytande i förskolans verksamhet. I litteratur- och forsk­nings­översikten har vi lyft fram fakta som behandlar relationen mellan hem och skola samt föräldrainflytandets utveckling i och betydelse för den pedagogiska verksamheten.</p><p> </p><p>Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra pedagoger respektive fyra föräldrar, i två olika förskolor.  Det empiriska materialet visade på att föräldrarna i de båda för­skolorna, enligt dem själva inte erbjöds möjlighet till att utöva inflytande över den ped­a­gogiska verk­samheten. Pedagogerna i vår studie poängterade vikten av en nära relation mellan dem och föräldrarna för en fungerande verksamhet, samt att föräldrarnas åsikter och synpunkter har be­tydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan. Majoriteten av våra respondenter uttryckte att ett ökat föräldrainflytande i den pedagogiska verksamheten inte var önskvärt.</p>

<p>I vår undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med barn och pedagoger från två förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur barn och pedagoger tänker kring begreppet inflytande och hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.</p><p>Barnen i våra intervjuer lyfter fram att det är i deras lek som de upplever sig själva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen såg på den övriga verksamheten beroende på vad pedagogerna hade för förhållningssätt när det gällde arbetet med demokrati och barns inflytande.</p><p>För att kunna fånga upp barnens idéer och tankar krävs att man är lyhörd som pedagog och ser på samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna själva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid samling, måltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal.</p>

Ansvar är ett begrepp som används flitigt inom samhället och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet är välbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förståelse för elevers syn gällande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville också undersöka om det fanns några skillnader när det gällde synen på ansvar mellan elever med höga respektive låga meritvärden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade inter-vjuer på en högstadieskola. Analysen av resultatet visade att eleverna har svårt att definiera be-greppet ansvar och att ingen gemensam definition finns. De har dock lättare att förstå och för-klara innebörden av begreppet. När det kommer till att definiera vad det innebär att ta ansvar för sitt skolarbete kan eleverna räkna upp många olika exempel på vad det innebär. Eleverna är medvetna om att andra elever tänker olika om begreppet ansvar och att ansvarstagandet ser olika ut. Förväntningar från omgivning såsom föräldrar, kamrater och lärare har betydelse om ansvarstagande sker. Eleverna anser att de har möjligheter att ta ansvar i skolan och att ansvars-nivån är lagom i förhållande till ålder. Ett ökat ansvarstagande tror de kan leda till en stökigare och rörigare lärmiljö. Det går inte att göra entydiga kopplingar mellan ansvar och meritvärden, likheter och skillnader finns men kan förklaras utifrån andra faktorer.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag. Inflytandet och delaktigheten angående demokrati tog sitt uttryck på olika vis då ungdomarna upplevde medveten i sina hemmiljöer och en omedveten demokrati i skolor och på fritidsgårdar. Studien visade även på vilka sätt ungdomarna skapar demokrati genom till exempel skapandet av musik och engagemang inom idrotten. Slutligen visar studien att ungdomarna upplevde ett högt värde på demokrati samtidigt som de inte utnyttjade den till fullo vilket skapade en situation där ungdomarna inte värderade sin egen roll i en demokratisk kontext. / The study deals with youth’s experience of democracy in their daily lives and how it is being expressed. Several authors have highlighted a problem in young people ´s views on democracy. The problem at hand is that two days youth takes democracy lightly and that they see democracy as politics and elections, and that they don’t see the value of democracy. The aim of this study was to examine young people ´s experience and thoughts on the concept of democracy. A qualitive method was chosen and the empirical material was gathered through five individual interviews and four observations at various youth centres. The questions in the interviews where about how adolescence experiencing participation, influence and how democracy is carried out and implemented in their life, such as school, leisure, family, friends and media. The study showed that adolescence experience participation and influence as a part of democracy and that it is important to them, because it gives them an opportunity to make their voices heard, but they were also unconscious of some of the democracy that exists in their everyday lives. The level of awareness associated with democracy varied and the adolescence were experiencing awareness intheirhome environmentandthe unconsciousdemocracywere present in schools and recreations centres where it is not as visible to young people. The study also shows that adolescence creates democracy, by for example, the creation of music and involvement in sports. Finally, the study shows that young people experienced a high value on democracy even if they did not take advantage of it which lead to consequences because the adolescence did not value their own role in a democratic context.

No description available.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan? För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun. Vi har intervjuat sex pedagoger om hur de arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen. Svaren på intervjufrågorna har vi samlat in under fyra rubriker vilka är; pedagogernas syn på begreppet inflytande, olika former av pedagogiskt stöd som pedagogerna använder sig av under samlingen, modersmålpedagoger och föräldrars medverkan och gruppens betydelse. Resultaten av intervjuerna visar att pedagogerna har kunskap om hur de ska förhålla sig till flerspråkiga barn, det vill säga att de är extra uppmärksamma, mer lyhörda och att de ger flerspråkiga barn mer tid. Studien visar att genom att pedagogerna kommunicerar med flerspråkiga barn med hjälp av teckenspråk och kroppsspråk kan pedagogerna få dem att känna sig delaktiga och uppmuntra dem till kommunikation. Studien visar också att närvaro av modersmålpedagoger är en viktig faktor och att det skapas en god kontakt med barnens föräldrar. Det framkommer också i vår studie att gruppens storlek och sammansättning påverkar flerspråkiga barns möjlighet till inflytande. Dessutom visar resultat att de flesta pedagoger som vi har intervjuat systematiskt arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen på förskolan.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>