Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen. Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen. Under intervjuerna har vi behandlat beslutsprocessen för aktivering av FoU samt deras inställning till avvägningsproblematiken mellan försiktighets- och matchningsprincipen. För att utreda studiens syfte har vi använt oss av en analysmodell som illustrerar konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen med hjälp av en skala. Företagens placering på skalan gällande redovisningen av FoU har utgjort grunden för analysen. Empiri och slutsats: Utifrån det empiriska underlaget har vi funnit att företagens unika förutsättningar såsom FoU-projektens utformning, kännedom om produktefterfrågan samt projektredovisningssystem påverkar hur företagen tillämpar kriterierna i IAS 38. Företagens unika förutsättningar har lett till att företagen har ett principbeslut gällande aktivering av FoU. På så sätt påverkar principbeslutet tillämpningen av kriterierna. Att företagens tillämpning av försiktighets- och matchningsprincipen kan förklara principbeslutet har vi sett tendenser på. De är dock svaga och därför kan vi inte med säkerhet dra slutsatsen att redovisningsprinciper har en påverkan på tillämpningen av kriterierna. Resultatet från denna studie tyder på att redovisningen av FoU mellan företag inte är jämförbar på grund av variation i principbesluten. / Background and problem: We have identified a room for discretion and interpretation in IAS 38 regarding the criteria for capitalization of R&D expenses. This can be a problem if there is a risk for variation in interpretation and use of the criteria, which can in turn affect the comparability between companies in the accounting for R&D.   Aim: The aim with this study is to analyze the comparability between companies in the accounting for R&D from an information asymmetry perspective. We intend to illustrate the use of the criteria in IAS 38 regarding variation between companies. Our purpose is to use the prudence and matching principle to explain a possible variation.   Method: The choice of method is a qualitative research through deep interviews with five companies in the IT-industry. During the interviews we have treated the decision-making process for capitalization of R&D and the companies’ attitude to the trade off between prudence and matching principle. In the study we have used an analysis model that illustrate the conflict between the prudence and matching principle as a scale. The companies’ placement on the scale regarding their accounting for R&D makes the foundation for our analysis.   Result and conclusion: From our empirical results we have found that the companies’ unique conditions, like the structure of R&D-projects, knowledge of the product demand and project accounting system affect the usage of the criteria in IAS 38. The different conditions in all the companies have resulted in different policy decisions regarding capitalization. Therefore the policy decision affects the usage of the criteria. We have only seen weak trends that the prudence and matching principle can explain the policy decision in the companies. Therefore we cannot for certainty conclude that accounting principles affect the usage of the criteria in IAS 38. The results indicate that the accounting for R&D is not comparable because of the variation in policy decision.

Introduktion: Historiskt sett har de svenska företagens lånebaserade finansiering mestadels utgjorts av banklån. Efter finanskrisen 2008 har bankerna tvingats till att minska utlåningen när de numera jobbar utefter det nya regelverket Basel III. Rapporter från bland annat riksbanken och svenskt näringsliv menar att detta regelverk kommer att slå hårdast mot svenska små bolag. Forskning inom området menar att den svenska marknaden för företagsobligationer inte fått den utveckling den borde haft. Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse till varför den svenska marknaden för företagsobligationer förefaller att vara underutvecklad bland små bolag, samt att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden. För att styrka uppsatsens resultat kommer studien även att inkludera ett jämförelseindex hämtat från Large Cap.   Metod: För att infria studiens syfte har en metodtriangulering tillämpats. Empirin har delvis samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer listade på svenska Small Cap.  En intervjuguide utformades på basis av studiens förda problematik och teoretiska referensram. Empirin har även samlats in genom en multipel regressions analys i syfte att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden.  Slutsats: Resultatet vi erhöll från studien är att den svenska marknaden för företagsobligationer fortfarande är underutvecklad. Studien visade att de mindre bolagens kunskap till marknaden är bristfällig och att bankernas nya roll som intermediär skapar informationsasymmetrier och således stora transaktionskostnader. Studien kan även konkludera att företags storlek, mätt i totala tillgångar, skulle kunna utgöra en företagsspecifik variabel som kan förklara en otillräcklig kreditvärdighet för ett eventuellt inträde på företagsobligationsmarknaden. / Introduction: Historically, the Swedish companies' loan-based financing mostly consists of bank loans. After the 2008 financial crisis, banks have been forced to reduce lending as they now work along the new Basel III regulations. The Swedish Riksbank and the Swedish business community believe that this regulation will hit hardest towards smaller companies. Researches in the field believe that the Swedish corporate bond market did not receive the development it ought to have been. Aim: The purpose of this study is to seek an understanding of why the Swedish corporate bond market seems to be underdeveloped among small companies and also to examine the future suitability regarding a future entry on the Swedish corporate bond market, for the selection. To put the study results into perspective, the study will include a benchmark gathered from the Large Cap. Method: To meet the study objective, a method triangulation is applied. The empirical data has partly been collected through semi-structured interviews with actors listed on the Swedish Small Cap. An interview guide was designed on the basis of the study´s problematization and theoretical framework. The empirical data is also collected through a multiple regression analysis, in order to examine the sample suitability for future entry into the Swedish corporate bond market. Conclusion: The results we obtained from this study is that the Swedish corporate bond market is still underdeveloped. The study showed that the smaller companies knowledge of the market is insufficient and that the banks' new role as intermediate are creating information asymmetries and henceforth high transaction costs. The study may also conclude that the company's size, measured in total assets, could provide a firm-specific variable that can explain an inadequate credit rating for a possible entry into the corporate bond market.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ”skydda” sig från konkurrenter. Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint. Vidare ämnar studien identifiera och beskriva de åtgärder som beslutsfattare tar för att skapa ett bättre beslutsunderlag. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet till studien består av stora svenska företag, banker och investmentbolag samt privata investerare. Studien visar att begreppet Cost Constraint är okänt av aktörerna i studien men arbetssättet är väl känt. Studien är baserad på att kartlägga om avvägning gällande Cost Constraint påverkar de investerings- och beslutsprocesser som tas av investerare och banker. Studien visar att problematiken gällande avvägningarna som finns i företag är känt att investerare och banker. Resultatet från studien visar att dagens avvägningar inte påverkar investerare och banker negativt i deras investerings- och beslutsprocess, men respondenterna från de båda perspektiven påpekar vikten av att informationsskillnaden mellan företag och dess intressenter inte får bli för stor. / We live in a ever changing world where the stock market is a complex environment. To make informed decisions in the stock market is difficult for investors, and therefore they need to collect all available information. The accounting and information that companies relinquishes is formed by a balance between costs and benefits, which is called Cost Constraint. Another trade- off that companies use when they establish their accounting is to not give out too much information to " protect " themselves from competitors. The study's main purpose is to identify and compare how investors and banks take decisions based on the recognition that companies publish their accounting, which may be influenced by Cost Constraint. Furthermore, the study intends to identify and describe the actions that investors and bankers take to create a better basis for decisions. In order to answer the study's purpose and research questions, we used a deductive approach and a qualitative research approach. The sample for the study consists of large Swedish companies, banks and investment companies and private investors. The study shows that the concept of Cost Constraint is unknown by the participants in the study but the approach of Cost Constraint is well known. The study is based on mapping Cost Constraint and its affects on the investment and decision, taken by investors and banks. The study shows that the problem regarding the trade- offs performed by the companies, is known to investors and banks. Results from the study show that today's trade- offs will not affect investors and banks negatively in their investment process and decision making. The participants in the study point out the iv importance of the difference in information between the company and its stakeholders must not be to large.

Bakgrund: Revisionens syfte är att genom en oberoende granskning minska den informationsasymmetri som finns mellan ägare och företagsledning. Nya regler angående bland annat innehållet i revisionsberättelsen trädde ikraft 2016 med syfte att bland annat minska det informationsgap som finns på marknaden. Vår studie har sin utgångspunkt i om mängden informationsasymmetri påverkar revisionskostnaden och om den nya lagändringens syfte uppnåtts.   Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan informationsasymmetri och revisionskostnad i svenska börsbolag. En jämförelse görs även mellan år 2015 och 2016 för att se om de nya kraven på revisionsberättelsen har någon inverkan på informationsasymmetri och revisionskostnad samt sambandet dem emellan.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där agentteorin varit utgångspunkt för att härleda hypoteser. Urvalet i den kvantitativa forskningsmetoden har varit svenska bolag listade på small-, mid- och largecap åren 2015 och 2016.   Resultat: Studiens resultat har visat på att det det finns ett negativt samband mellan informationsasymmetri och revisionskostnad. Det kan också konstateras att den nya revisionsberättelsen inte bidragit med en minskad informationsasymmetri och inte heller en ökad revisionskostnad. / Background: The aim of audit is to independently review and reduce the information asymmetry that exists between the owners and management of the firm. A new law about the content of the audit report was implemented 2016 with the purpose of reducing the information gap on the market. Our study is based on whether or not the amount of information asymmetry affects the audit fee and if the purpose of the new law has been reached. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between information asymmetry and audit fee in Swedish companies listed on the stock exchange market. A comparison between the years of 2015 and 2016 is made to investigate if the new requirements on the audit report have any affection on the information asymmetry, audit fee and the relationship in between. Method: The study has a deductive research approach with the base of agency theory to deduce hypotheses. The sample in the quantitative research methodology consists of Swedish companies listed on small-, mid- and largecap 2015 and 2016. Conclusions: The result of the study concludes that there is a negative relationship between information asymmetry and audit fees. It can also be concluded that the new audit report does not contribute to a reduction of information asymmetry nor an increased audit fee.

Revisorns roll är under förändring på grund av digitalisering samt ett möjligt avskaffande av revisionsplikten för små företag och ett möjligt förändrat utbildningskrav. Samtidigt påverkar digitaliseringen även bankbranschen, vilket även detta skulle kunna påverka revisorns roll vid kreditgivning. Att det dessutom finns ett förväntningsgap mellan revisorer och användare av reviderade rapporter är redan väl dokumenterat, men kring små företags och kreditgivares förväntningar på revisorns roll vid kreditgivning saknas det tillräckligt med forskning. Deras förväntningar spelar en väsentlig roll, om förändringarna som revisorn står inför, inträffar. Syftet med studien är därmed att beskriva de förväntningar som finns på revisorns roll vid kreditgivning, ur revisorers, kreditgivares och små företags perspektiv. Till grund för studien ligger teorier kring förväntningar, informationsasymmetri samt förtroende och deras inbördes samband. Studien bygger på en kvalitativ ansats med intervjuer genomförda på tre respondenter från varje yrkesroll. Vår forskning har kommit fram till att det kan finns skilda förväntningar på revisorns roll beroende på aktör. Likheter mellan aktörerna återfinns i att revisorns roll skall vara en trygghet, att en personlig relation mellan kreditgivare och företag minskar revisorns roll vid kreditgivning, att ett företags struktur i form av tillgångar kan påverka hur kreditgivare och företagare ser på revisorns roll, samt att förtroendet till revisorerna påverkas av den närhet kreditgivarna och företagarna har till revisorn. Skillnader kring förväntningarna ligger i att små företag efterfrågar en mer rådgivande revisor, än revisorerna själva samt att revisorerna anser att det finns större nytta av reviderade rapporter vid kreditgivning, än resterande aktörer. Med hjälp av studiens resultat, har tidigare teori kunnat appliceras på små företag i Sverige, samt utvecklat och bidragit till tidigare forskning.

Syfte: Tidigare forskning har fokuserat främst på hur användandet av IFRS separat påverkar transparens i redovisningen samt redovisningskvalité. Däremot finns det inte lika mycket forskning kring hur IFRS 15 påverkar relationen mellan transparens och redovisningskvalité. Syftet med studien är därmed att belysa IFRS 15:s påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité.   Frågeställningar: Vilka faktorer i användandet av IFRS 15 påverkar transparensen och redovisningskvalitén? Hur påverkas redovisningskvalitén av att transparensen förändras?  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med hjälp av en abduktiv forskningsansats har teori och empiri arbetats fram genom en fallstudie med grunden i en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av primärdata och analysen i studien har använt tematisk analys som inspirationskälla för tillvägagångssättet.  Resultat & slutsats: Studien tyder på att IFRS 15 har en påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité. Den mest centrala förståelsen som funnits under denna studie är att när öppenheten kring transparensen förändras så blir det en positiv effekt på redovisningskvalitén där upplysningskraven ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna studie studerat sambandet mellan redovisningskvalité och transparens utifrån IFRS 15 innan ikraftträdandedatumet. Det vore därför intressant att studera detta samband efter ikraftträdandet av IFRS 15 för att på så sätt få fram konkreta effekter.  Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie till att belysa hur användandet av IFRS 15 påverkar transparens och kvalité inom redovisningen. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar den även till en ökad förståelse för behovet av redovisningskvalité i den finansiella informationen. / Aim: Prior research has focused primarily on how the use of IFRS separately affects transparency in accounting and accounting quality. Nevertheless, more research focusing on how IFRS 15 affects the relationship between transparency and accounting quality. Thus, the aim of this thesis is to illustrate the effect of IFRS 15 on the relationship between transparency and accounting quality Research questions: Which factors in the use of IFRS 15 affects the transparency and the accounting quality? How will the accounting quality be affected if the transparency changes? Method: This thesis is based on a hermeneutic and social constructivist perspective. With the help of an abductive method, theory and empirical work have been developed through a case study with the basis of a qualitative approach with semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the thesis has been inspired by thematic analysis. Result & Conclusions: This thesis indicates that IFRS 15 has an impact on the relationship between transparency and accounting quality. The most central understanding in this thesis is that when transparency is changed, it has a positive effect on accounting quality, where disclosure requirements has been seen as an essential aspect to consider. Suggestions for future research: In this thesis, we have examined the relationship between transparency and accounting quality based on the use of IFRS 15 before the effective date. Therefore, for future research it would be interesting to examine this relationship after the effective date of IFRS 15. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this thesis contributes to highlight how the use of IFRS 15 can affect the transparency and quality of accounting. From a practical point of view, this thesis contributes to an increased understanding of the need for accounting quality in the financial information.

In January 2018, the regulations Mifid 2 & Mifir were introduced, which affect the securities market and thus the corporate bond market. The purpose of the introduction of the rules was, among other things, to increase transparency in the market as it was considered lacking. Transparency affects liquidity in later turn, as lower transparency can result in reduced liquidity. The study aims to see if there has been any change in liquidity since the transparency rules were introduced. To study this, a combination of quantitative and qualitative data is used. The quantitative data consists of 141 observations and the qualitative data consists of three interviews, this to generate a deeper analysis. The results of the study suggest that liquidity is generally good in the market, however, the results also indicate a decrease in liquidity. The results of the study thus contribute to future research and discussions regarding the regulations and possible improvements to make the market more transparent and liquid. / I januari år 2018 infördes regelverken Mifid 2 & Mifir, vilka berör värdepappersmarknaden och därmed företagsobligationsmarknaden. Syftet med reglernas införande var bland annat att öka transparensen på marknaden då den ansågs bristande. Transparensen påverkar i sin tur likviditeten då en lägre transparens kan resultera i att likviditeten minskar. Studien syftar tillatt se om det förekommer någon förändring i likviditeten sedan transparensreglerna infördes. För att studera detta används en kombination av kvantitativ och kvalitativ data. Kvantitativadata består av 141 observationer och kvalitativa data består av tre intervjuer, detta för attgenerera en djupare analys. Studiens resultat antyder att likviditeten generellt sett är god påmarknaden, dock indikerar även resultaten på en minskad likviditet. Resultaten i studien bidrar således till framtida forskning och diskussioner gällande regelverken och eventuella förbättringar för att marknaden ska bli mer transparent och likvid.

Introduction Due diligence or “företagsbesiktning” as it is called in Swedish is an approach to collect and review information about a company's characteristics and risks prior to negotiation and decision on a significant business transaction regarding the acquisition object. A due diligence is often carried out in connection with company transfers and in most cases buyers or sellers hire a law firm or auditing firm for the implementation. There are various forms of due diligence, of which the usual forms are commercial, financial and legal due diligence. Together, the forms of due diligence cover a wide area and are usually sufficient to succeed in identifying the most significant risks that a target company is covered by. In the implementation of company acquisitions, there is an information asymmetry between buyers and sellers. This means that salespeople who have the target company in their possession have more access to knowledge and information about the company's condition. A seller's information advantage can be reduced by a due diligence. The purpose The purpose of this study is to investigate and describe how due diligence is carried out in practice by law firms and auditing firms and whether it can be related to how the process is presented in the literature. The purpose is also to study whether the information asymmetry between buyers and sellers is reduced if a more thorough due diligence is carried out in a company acquisition. In addition, the goal is also to describe the way in which representatives of law firms and auditing firms in Sweden handle the information asymmetry between buyers and sellers in company acquisitions. Method The study's approach has been a qualitative method where qualitative data has been generated via 6 interviews with representatives of law firms and auditing firms in Sweden. The study is based on essential and existing literature that is proven through collected empirical data where own conclusions are drawn, thus the study applies a deductive approach. The conclusion The conclusion that can be drawn in this study is that due diligence in company acquisitions is carried out in practice much like Sevenius' (2021) description of the process where five steps are included; preparation, information gathering, analysis, reporting and implementation. The conclusion is also that the information asymmetry between buyers and sellers is reduced with a more thorough due diligence according to all representatives of law firms and auditing firms. Representatives of law firms and audit firms handle the information asymmetry between two parties through, for example, confidentiality agreements or that the advisers act as agents for the client and receive information about the target company. / Inledning Due diligence eller företagsbesiktning som det heter på svenska är ett angreppssätt för att insamla och granska information om ett företags egenskaper och risker inför förhandling och beslut om en betydande affärstransaktion beträffande förvärvsobjektet. En due diligence genomförs ofta i samband med företagsöverlåtelser och i de flesta fall anlitar köpare eller säljare en advokat- eller revisionsbyrå för genomförandet. Det finns olika former av due diligence, varav de sedvanliga formerna är kommersiell, finansiell och legal due diligence. Gemensamt täcker due diligence-formerna ett brett område och är oftast tillräckligt för att lyckas identifiera de mest väsentliga risker som ett målföretag omfattas av. Vid genomförandet av företagsförvärv föreligger en informationsasymmetri mellan köpare och säljare. Detta innebär att säljare som har målföretaget i sin besittning har mer tillgång till kunskap och information om företagets tillstånd. En säljares informationsövertag kan reduceras genom användningen av en due diligence. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur due diligence genomförs i praktiken av advokat- och revisionsbyråer samt om det kan relateras till hur processen framställs i litteraturen. Syftet är även att studera om informationsasymmetrin mellan köpare och säljare reduceras om en mer grundlig due diligence genomförs vid ett företagsförvärv. Därutöver är målet också att beskriva på vilket sätt företrädare för advokat- och revisionsbyråer i Sverige hanterar informationsasymmetrin mellan köpare och säljare vid företagsförvärv. Metod Studiens tillvägagångssätt har varit en kvalitativ metod där kvalitativa data har genererats via 6 intervjuer med företrädare för advokat- och revisionsbyråer i Sverige. Studien har sin utgångspunkt i väsentlig och befintlig litteratur som styrks genom insamlad empiri där egna slutsatser dras, således tillämpar studien en deduktiv ansats. Slutsats Slutsatsen som kan dras i denna studie är att due diligence vid företagsförvärv genomförs i praktiken ungefär som Sevenius (2021) beskrivning av processen där det ingår fem steg; förberedelse, informationsinsamling, analys, rapportering och implementering. Slutsatsen är även att informationsasymmetrin mellan köpare och säljare reduceras med en mer grundlig due diligence enligt samtliga företrädare för advokat- och revisionsbyråer. Företrädare för advokatoch revisionsbyråer hanterar informationsasymmetrin mellan två parter genom exempelvis sekretessavtal eller att rådgivarna fungerar som ombud för klienten och erhåller information om målbolaget.

Denna studie undersöker den kortsiktiga värdeökningen som potentiellt genereras i anknytning till annonseringen av en avknoppning. Totalt undersöks 33 avknoppningar från svenska bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 1996-2019. Syftet var att utreda om annonseringar av svenska avknoppningar är förknippade med ett värdeskapande i form av positiv abnorm avkastning. Studien finner att bolagen i genomsnitt erhåller en positiv abnorm avkastning om 1,87% över ett tre dagar långt eventfönster i anslutning till annonseringen. För annonseringsdagen i sig är motsvarande värdeökning 1,12%. Studien undersöker dessutom hur värdeökning påverkas av variabler som på olika sätt kan anknytas till informationsasymmetri. De oberoende variabler som studeras är aktievolatilitet, industriell fokusering och bolagens byten av VD. Studien finner att aktievolatilitet har en tydlig positiv relation till storleken på värdeökningen. Industriell fokusering visas också ha en trolig koppling till värdeökningen. Studien finner däremot ingen tydlig relation mellan förekomsten av ett VD-byte och värdeökningen i anknytning till en avknoppning.

Bakgrund: Hållbarhetsrapportering omfattar företagets redovisning av miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. Enligt svensk lag är det obligatoriskt för större företag att upprätta en hållbarhetsrapport men det finns även mindre företag som väljer att upprätta en hållbarhetsrapport trots att de inte omfattas av detta lagkrav. Trots tidigare forskning inom hållbarhetsrapportering och dess olika motiv går det inte att precisera varför mindre företag väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa och vilka de främst riktar sig till. De flesta studier som genomförts inom området riktas mot större företag och med en kvantitativ forskningsmetod. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för svenska mindre företags val att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisning. Studien syftar också till att identifiera vilka intressenter som företagen tar hänsyn till vid upprättandet och riktar sina rapporter mot. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört olika typer av intervjuer med representanter för 6 mindre företag. Urvalet grundas på mindre svenska företag som väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har en tematisk analys genomförts. Slutsats: Studien fann att en anledning till att mindre företag väljer att hållbarhetsredovisa är av legitimitetsskäl. De vill förmedla att de arbetar för ett hållbart och fungerande samhälle där de tar sin del av det gemensamma ansvaret. En annan orsak är för att minska den informationsasymmetri som finns mellan företaget och dess intressenter. Informationen som redovisas anpassas efter de huvudsakliga intressenterna för företaget, som för mindre företag visade sig vara kunder, leverantörer och anställda. / Background: Sustainability reporting includes the company's disclosure of environmental, economic and social impacts. According to Swedish law, it’s mandatory for larger companies to prepare a sustainability report, but there are also smaller companies that choose to prepare a sustainability report even though they are not covered by this legal requirement. Despite previous research in sustainability reporting and its various motives, it’s not possible to specify why smaller companies choose to voluntarily report on sustainability and which stakeholders they mainly target. Most studies conducted in the field are aimed at larger companies and with a quantitative research method. Purpose: The purpose of the study is to investigate what motives is the basis for Swedish small companies' choice to voluntarily produce sustainability reports. The study also aims to identify which stakeholders the companies take into account when establishing and direct their reports to. Method: We have used a qualitative method and conducted various types of interviews with representatives of 6 smaller companies. The selection is based on smaller Swedish companies that choose to produce a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, a thematic analysis has been implemented. Conclusion: The study found that one reason why smaller companies choose to report sustainability is for legitimacy reasons. They want to show that they work for a sustainable and functioning society where they take their share of the joint responsibility. Another reason is to reduce the information asymmetry that exists between the company and its stakeholders. The information that’s reported is adapted to the main stakeholders for the company, which for smaller companies turned out to be customers, suppliers and employees.