Tidigare forskning om nyemissioner och hur bolag som genomför dessa presterar på marknaden finns det gott om. Överlag är alla ense om att ett bolag som genomfört en nyemission kan väntas generera lägre avkastning under de kommande åren jämfört med bolag som inte sett detta behov. Vad som däremot inte visat sig självklart är huruvida branschen som det emitterande bolaget verkar på har en signifikant påverkan på substansen av denna underprestation. Således är syftet med denna studie att analysera huruvida emittenter skiljer sig från icke emitterande bolag och om bolagets rådande bransch påverkar dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en eventstudie genomförts baserat på 94 emissioner utbrett på tre olika branscher. Statistiska tester har utförts på kursdatan för dessa emitterande bolag samt tre matchningsbolag, ett för varje bransch. Studiens resultat indikerar att det finns en viss branscheffekt, dock inte av någon signifikans. Vad som istället visade sig ha ett signifikant negativt samband med bolagets avkastning var P/B-värdet. Ett högre P/B-värde har alltså i populationen som studerats inneburit en lägre avkastning, och vice versa. / Previous research within seasoned equity offerings and the issuing companies’ performance on the market is plentiful. In general, most researchers agree that an issuing company can expect to generate a lower return in the years following the issuance in comparison to companies that does not feel the need to acquire equity in this way. However, something that has not been conclusively shown is whether the industry on which the issuing company operates has a significant effect on the substance of this underperformance. Therefore, the purpose of this study is to analyse whether the issuing company differs from the nonissuing company and if the industry on which they operate affects the outcome. To investigate this, an event study has been conducted based on a total of 94 issuances on three different industries. Statistical tests have been performed on the equity share data of these companies, along with three matching companies, one for each industry. The results of the study indicate that there is a certain industry-effect, however it has not been successfully proven with any real significance. What has been significantly shown, however, is that the price-to-book value of the issuing company has a significantly negative relationship with the companies’ return on equity. This means that a higher price-to-book value within the studied population has meant a lower return, and vice versa.

Frågeställning: Hur påverkas bankers kreditprocess av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur, vilka likheter och olikheter uppstår? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna kan ligga till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i kreditprocessen. Metod: Kvalitativ studie som bygger på fem intervjustudier som är genomförda med tre banker inom den svenska bankmarknaden, Handelsbanken, Nordea och Sparbanken Laholm. Den teoretiska referensramen är formad genom akademiska tidskrifter och böcker. Det empiriska materialet är inhämtat via semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur skapar olikheter inom kreditprocessen. Det har visat sig att bedömningen av mjuk- och hård data påverkas samt hur beslutandeleden påverkas beroende på organisationsstruktur.

Bakgrund : Underprissättning är ingen ny företeelse utan det finns mängder av forskning påämnet. Underprissättning förekommer vid de börsintroduktioner där teckningskursen är lägreän vad stängningskursen är för aktien efter första handelsdagen. Tidigare forskningundersöker många tänkbara orsaker bakom underprissättning och vi har valt att inkludera trevanligt förekommande vilket är asymmetrisk information, institutionella faktorer samtkulturella skillnader. Syfte : Syftet med denna studien är att undersöka underprissättning och faktorer bakom detpå de skandinaviska marknaderna. Metod : Studien följer ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv ansats där 7hypoteser ska besvaras. Dessa hypoteser grundar sig i tidigare forskning där bland annatindex representerar variabler som potentiellt kan påverka underprissättning. Hypoteserna äräven grundade från teori inom underprissättning. Studiens kortsiktiga urval består 224 bolagunder tidsperioden 2005 till 2021 medans det långsiktiga perspektivet inkluderar 163 styckenobservationer mellan 2005 till 2018. Studien är baserad på de skandinaviskaaktiemarknaderna. Resultat : Studiens resultat indikerar att underprissättning existerar och skiljer sig åt mellande skandinaviska länderna. Kulturella skillnader och institutionella faktorer är signifikanta irelation till underprissättning vilket tyder på att det finns ett samband mellan dessavariablerna. Studien hittar inga bevis som stödjer att underprissättning har en påverkan påaktiekurser långsiktigt men vi finner att underprissatta bolag presterar bättre på en treårsperiod än icke underprissatta bolag. / Background : Underpricing is not a new phenomenon or area per say since there is plenty ofexisting research. Underpricing occurs when an IPO has a higher closing price after the firstday compared to their initial offer price. Prior research examines possible explanations for theunderpricing phenomenon and we have chosen to include three commonly used causes whichis, asymmetric information, institutional factors along with cultural differences. Purpose : The purpose with this paper is to examine underpricing and the factors behind itwithin the scandinavian markets. Method : This paper follows a quantitative approach including a deductive path in whichseven hypotheses shall be examined. These hypotheses are based on prior research in whichindexes are used as explanatory factors for the underpricing. The hypotheses are also basedon theory within underpricing. For the short run a sample of 224 observations were chosenunder the timeframe 2005 to 2021. Whilst for the long run 163 observations are includedwithin the period 2005 to 2018. The paper is based on the scandinavian stock markets. Results : The results indicate that underpricing exists and differs between the scandinaviancountries. Cultural differences and institutional factors are significant to underpricing whichimplies that there is causality between the variables. The paper finds no evidence thatunderpricing has an influence on the stock price in the long run but we do find thatcompanies that have been underpriced tend to perform better over a three year period thannon underpriced companies.

I dagens samhälle fyller revisorer funktionen som kvalitetskontrollant av företags finansiella information. Det finns ett förtroende för att revisorer har den expertis som krävs för att korrekt utöva sitt juridiska monopol på den slutliga kontrolleringen av finansiell information. Denna studie avser undersöka hur uppkomsten av IT-revisorer påverkat den traditionella revisorns roll och vilka implikationer detta kan få för revisionsbyråer. Genom att intervjua IT-revisorer och påskrivande revisorer har deras erfarenheter kring detta undersökts. Resultaten visar att ITrevisorer och påskrivande revisorer till stor del arbetar isolerat från varandra, även i arbete med samma uppdrag. Detta, tillsammans med en påvisad ansvars-, kunskaps- och informationsasymmetri mellan de olika aktörerna, bidrar till uppkommandet av problematik i form av ett principal-agentförhållande mellan påskrivande revisorer och IT-revisorer. För att minska denna problematik kan revisionsbyråer försöka integrera de olika rollerna och därmed minska den existerande asymmetrin. Detta skulle dock kräva institutionella ändringar inom revisionsyrket.

Hållbarhet är en dagsaktuell samhällsfråga som starkt bidrar till ökad medvetenhet ochmedverkar till att hela samhället ställer om. Banker har en betydande roll i dennautveckling och därför tillämpar de numera icke-finansiell hållbarhetsinformation vidkreditbedömningar. Detta för att bättre återspegla företagets kreditrisker och säkerställaatt all relevant information tas med i kreditbedömningsprocessen. Tidigare studier visaräven att informationsasymmetri kan inverka på beslutsfattanden och därmed även påverkautfallet av kreditbedömningen. Validering av hållbarhetsinformationen kan därför ansesvara en viktig del i processen för en korrekt kreditbedömning. Hur processen medvalideringen av hållbarhetsinformationen sker i praktiken är idag inte tillräckligtutforskat. Syftet med studien blir därmed att skapa en djupare förståelse för hurbanktjänstemän validerar ett företags hållbarhetsinformation vid kreditbedömning.Samtidigt som studien kan komma att visa mer djupgående hur banken kan undvika riskerkopplat till informationsasymmetri, genom att validera ett företagshållbarhetsinformation. Med hjälp av en kvalitativ flerfallsstudie med semistruktureradeintervjuer har studien kommit fram till att det fortfarande råder en brist på kunskap ochhjälpmedel. Studien visar på att banker saknar tydliga riktlinjer och verktyg för valideringav hållbarhetsinformation vilket leder till att banktjänstemän idag främst använder egetframtagna verktyg för att klara sitt uppdrag. / Sustainability is a current social issue that strongly contributes to increased awarenessand helps to change the entire society. Banks have a significant role in this developmentand therefore they now apply non-financial sustainability information in creditassessments. This is to better reflect the company's credit risks and ensure that all relevantinformation is included in the credit assessment process. Previous studies also show thatinformation asymmetry can affect decision-making and thus also affect the outcome ofthe credit assessment. Validation of the sustainability information can therefore beconsidered an important part of the process for a correct credit assessment. How theprocess of validating the sustainability information takes place in practice is currently notsufficiently explored. The purpose of the study thus becomes to create a deeperunderstanding of how bank employees validate a company's sustainability informationduring credit assessment. At the same time, the study shows more in-depth how the bankcan avoid risks linked to information asymmetry, by validating a company's sustainabilityinformation. Using a qualitative multiple-case study with semi-structured interviews, thestudy has concluded that there is still a lack of knowledge and aids. The study shows thatbanks lack clear guidelines and tools for validating sustainability information, which leadsto bank officials today using self-developed tools to accomplish their mission.

I Sverige har det sedan 2005 varit krav för börsnoterade företag att redovisa enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS. Vilket betyder att förvaltningsfastighetsbolag då skulle rapportera värdet på sina fastigheter enligt verkligt värde eller anskaffningsvärde, där i princip samtliga använder verkligt värde. År 2013 kom det ytterligare krav på upplysning gällande verkligt värde med den nya standarden IFRS 13. Denna nya standard ger tydligare riktlinjer för företag i hur de ska värdera deras tillgångar till verkligt värde, där värdering av förvaltningsfastigheter har påverkats i stor utsträckning.  Det finns omfattande forskning och litteratur kring verkligt värde som koncept, där ofta anskaffningsvärde tagits upp som alternativ. Litteraturen om verkligt värde har kritiserat godtyckligheten i de antagandena som kan användas och det finns en oro att det kan vara mottagligt för bland annat resultatmanipulering, vilket även påvisats i vissa studier. Det som däremot inte har studerats i någon större utsträckning är hur finansiella analytiker, som är en av de primära användarna, ser på värdering till verkligt värde. Detta är ett område där vi tror att vår studie kan tillföra ny kunskap då den syftar till att undersöka finansanalytikers syn på värdering till verkligt värde inom förvaltningsfastigheter, teoretiskt och praktiskt, samt vad detta kan ha för implikationer vid värdering av bolag. Studien har genomförts enligt kvalitativ metod där vi genom att intervjua tio finansiella analytiker samlat in material. Materialet har analyserats och slutsatser har dragits kring finansiella analytikers syn på olika aspekter av verkligt värde och vilka implikationer det har.  Resultaten från studien visar att finansiella analytiker sammantaget inte anser att verkligt värde är helt rättvisande i teorin. Detta då det skiljer sig i för många fall, från ett faktiskt marknadsvärde. Däremot föredrar finansiella analytiker värdering till verkligt värde över redovisning till anskaffningsvärde. Vidare så bidrar subjektiviteten och den låga transparensen i värdering till verkligt värde, tillsammans med incitament från företagens sida att manipulera fastighetsvärden, att finansiella analytiker inte ser den fastighetsbolagens tillämpning av verkligt värde som fullständigt tillförlitlig. Slutligen så indikerar våra resultat att finansiella analytikers värderingar av företag påverkas av de svagheter som belysts kring verkligt värde i studien. Där incitament hos bolagen samt att de redovisade verkliga värdena reflekterar äldre marknadsförhållanden är två viktiga aspekter som tillmäts stor vikt vid analys av ett bolag. Denna studien bidrar även med en diskussion kring hur verkligt värde används i praktiken och vilka effekter detta kan ha, samt förslag på framtida forskning som kan utföras.

Företags finansiella offentliggöranden når ofta endast ett begränsat antal investerare, vilket resulterar i ökad informationsasymmetri och som ett resultat lägre aktielikviditet. Detta är särskilt framträdande för företag som är mindre till storleken, eftersom dessa företag tenderar att få mindre täckning av traditionella kanaler såsom pressnyheter och analytiker. Samtidigt har företag i allt större utsträckning börjat använda Twitter som en del av sin strategi för investerarrelationer, där Twitter skiljer sig från traditionella investerarrelationer genom att information kan distribueras snabbare och blir mer lättillgängligt. Syftet med denna studie är således att testa om offentliggöranden och ökad spridning av finansiell information på Twitter kan minska informationsasymmetrier och därmed göra marknader mer effektiva för att allokera kapital från investerare till företag. Tidigare studier har studerat sambandet mellan ökad spridning av företagsinformation och dess påverkan på företags finansiella prestation och har funnit att spridning av finansiell information via Twitter påverkar informationsasymmetrin i företagsaktier. Genom att studera svenska små och medelstora företag (SME:s) fyller denna studie ett tidigare forskningsgap där vikten ligger i att studera vilken påverkan Twitter har på mindre företag som är mindre synliga i traditionell media och hos analytiker. Undersökningen har baserats på historiska aktiekurser från Nasdaq som sträcker sig över tidsperioden 2020 till 2022. Företagen som ingick i studien var listade på Nasdaqs First North Growth Market, för vilka datamaterial i form av börsdata och frekvens av Twitter-inlägg har samlats in. För att kvantifiera informationsasymmetri och aktielikviditet används avvikande bid-ask spread (eng. Abnormal bid-ask spread) och Amivest likviditetsratio. Studien har använt en kvantitativ forskningsansats för att visa hur sambandet ser ut mot Twitter och utifrån regressionsanalyser, där ett antal Twittervariabler inkluderats, har frågeställning kunnat studeras. Med hjälp av statistiska hypotesetester och en analys av den teoretiska referensramen med intressentmodellen, effektiva marknadshypoteser och investor recognition hypotheses försöker studien förklara hur informationsasymmetrier påverkar effektiviteten hos den finansiella marknaden och hur det kan motverkas genom ökad synlighet. Studien kunde inte hitta något signifikant samband mellan spridning av finansiell information på Twitter och en minskad informationsasymmetri eller ökad aktielikviditet. Resultatet indikerar att större företag som är mer synliga i medier och därmed har en högre grad av investor recognition har en lägre informationsasymmetri. I resultatet är det tydligt att det är få företag i populationen som använder Twitter aktivt för att sprida finansiell information, och de företag som gör det är inte konsekventa, vilket kan innebära att intressenter söker sig till andra mer pålitliga kanaler under rapportperioder. Slutsatsen lyder att företag inte kan ompaketera information och distribuera den via Twitter för att minska informationsasymmetri, då marknaden redan effektivt har tagit informationen i beaktelse på annat håll. Denna studie är ändå relevant för flertalet intressenter som studerar eller arbetar med investerarrelationer, då den bidrar med intressant information inom området.

Bakgrund: Trots Sveriges positiva jämställdhetsutveckling, att sysselsättningsgraden är jämn mellan könen samt att kvinnor är högutbildade i större utsträckning än män är det fortfarande männen som sitter på de högsta positionerna i näringslivet. Samhällsdebatten om könskvotering i styrelser påskyndade utvecklingen men sedan den försvann har utvecklingen stått stilla. För att få till en verklig förändring är första steget att företagen själva inser betydelsen av och potentialen hos en jämställd styrelse och fler ledande kvinnor. Syfte: Syftet är att analysera och förklara hur svenska börsnoterade företags kapitalstruktur påverkas av kvinnor i styrelse och ledning. Metod: Studien har ett objektivt synsätt med en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från årsredovisningar för 898 svenska börsnoterade företag insamlas och analyseras i univariata, bivariata samt multivariata analyser. Genom hypotesprövning och signifikanstest leder studien fram till ett förklarande resultat. Slutsats: Trots att inga signifikanta resultat framförs visar studien att kvinnor i styrelse och ledning åtminstone inte har någon betydande påverkan på företags kapitalstruktur, varken på andelen skulder eller kassalikviditet. Studien tyder på att olika individer beter sig liknande på grund av den position de sitter på samt den kunskap de innehar. Studien kan därmed vara ett argument för att kvinnor har lika rätt som män att sitta i företagens styrelse eller ledning och kan användas för att understödja företagens egen jämställdhetsutveckling.

En bristande styrning i svenska skolor har uppdagats i ett flertal rapporter från svenska myndigheter. Denna styrproblematik kan bland annat härledas till huvudman och rektor inom skolan. Vidare pågår en debatt gällande skolmarknaden, som diskuterar skillnader i fristående och kommunala skolor. Syftet med studien är att undersöka om styrproblematiken kan härledas till relationen mellan skolchef och rektor i gymnasieskola samt hur skolorna går tillväga för att motverka en styrproblematik. Utifrån syftet ämnar denna uppsats vidare studera om det går att identifiera skillnader i fristående och kommunal skola. Studien har använt sig av principal-agentteorins ramverk och intervjuat rektorer och skolchefer från båda skolsektorerna. Utifrån teorins begrepp informationsasymmetri och agentkostnader har studien analyserat insyn, kommunikation och konflikter mellan rektor och skolchef. Resultatet av studien visade att ingen påtaglig styrproblematik kunde identifieras utifrån agentteorin mellan parterna, varken i fristående eller kommunal skola. Däremot påvisades skillnader i användning av kontrollfunktioner.

I en tid där allt fler företag lämnar emissionsbesked, finns det genom tidigare forskning relativt tydliga tecken på hur aktiemarknaden reagerar. Däremot råder tvetydighet gällande de emitterande företagens prestationer, när det kommer till det operativa resultatet. Dessutom är ämnet tämligen outforskat på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur det operativa resultatet för emitterande företag på Nasdaq Stockholm påverkas i samband med nyemission. Dessutom ämnar studien att förklara huruvida faktorerna emissionstyp, onormala investeringar och marknadstiming har en inverkan på prestationen. Detta har undersökts utifrån teorin om informationsasymmetri, agentteorin och teorin om fritt kassaflöde. Från studiens urvalsram på 274 emissioner som genomförts på Nasdaq Stockholm mellan 2015-2020 har ett slumpmässigt stratifierat urval genomförts. Utifrån dessa har 100 nyemissioner undersökts, fördelat på 52 riktade emissioner och 48 företrädesemissioner. Tillsammans med urvalet har även en kontrollportfölj med matchande icke-emitterande företag baserat på sektor och storlek studerats. Det operativa resultatet hänvisar i denna studie till nyckeltalen ROA och EPS, vilka har undersökts två år inför emission och två år efter. Genom Mann Whitney U test har studiens empiri testats statistiskt för att utreda hur prestationen har påverkats. Studiens resultat visar att emitterande företag på Nasdaq Stockholm uppvisar tydliga nedgångar i dess operativa resultat, vilket även är signifikant i jämförelse med kontrollportföljen. Utifrån studiens oberoende variabler, indikerar resultaten att emissionstyp har en inverkan på det operativa resultatet. Vidare genomförs konstaterandet att onormala investeringar delvis har en negativ påverkan medan inget stöd ges för marknadstiming.