Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

I takt med att antalet som studerar på universitet eller högskola ökar, ökar även konkurrensen på arbetsmarknaden. För att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden väljer fler studenter att arbeta deltid under studieperioden. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv samspelar samt vilka positiva och negativa konsekvenser det har på studenters lärandeprocess. Utifrån vårt syfte har vi formulerat tre frågeställningar som besvaras genom en kvalitativ studie där åtta personalvetarstudenter från ett svenskt lärosäte intervjuas. Teorierna som ligger till grund för studien är Tynjäläs och Ellströms perspektiv på formellt och informellt lärande. Efter att ha analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys har vi presenterat ett resultat som visar på att en kombination av formellt och informellt lärande är att föredra. Ett lyckat samspel mellan heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv genererar ett sådant lärande då studierna ger teoretiska, generaliserade färdigheter medan arbetet ger praktiska, situations kompetenser. Resultaten indikerar att respondenterna upplever positiva konsekvenser av detta samspel för lärandet i sin helhet, men att de kan ha negativa konsekvenser främst för studentlivet. Studien åskådliggör komplexiteten kring att en konsekvens kan vara både positiv och negativ på samma gång och att en lärandeaktivitet kan vara formell och informell på samma gång. Studien presenterar hur studenter lyckas parera livspusslet.

Studiens syfte är att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva där, samt samspelet mellan lärande, individer och kulturen där. Med hjälp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva på platsen belyser studien hur de ser på Gastes kultur och de lärosituationer som uppstår på platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lärandesituationer som uppstår till vardags är för utveckling och lärande, både på kollektiv och individuell nivå. / This study aims to examine how the phenomenon Gaste is perceived by the actives there, and the interaction between learning, individuals and the culture there. Using what Vygotsky called socio-cultural perspective, we highlight how these categories interact and is created by another. Through qualitative interviews of the active on-site the study highlights how they see the culture of Gaste and the learning situations on the spot. The study reveals how important the informal learning situations that arise in everyday life is for learning and development, both on a collective and individual level.

Fredrik Ole Lillemyr (2002) hävdar att leken har en rad olika funktioner för barn, exempelvis att den är en förberedelse inför vuxenlivet där de bland annat lär sig att hantera sociala situationer samt hur emotionella situationer kan hanteras. Under leken tränar och övar barn bland annat på sin sociala kompetens och kommunikativa förmåga (Lillemyr 2002). Begreppet lek kan förklaras genom otaliga teorier, bland annat att lek enbart är en handling eller att lek är ett verktyg för lärande. Leken kan vara styrd eller fri och upplevs olika beroende på vem som medverkar i den (Pramling Samuelsson 2007; Knutsdotter 1987, 1991, 1992, 1996, 2009; Øksnes 2011). Examensarbetets syfte är att undersöka fritidspedagogers syn på lek samt att lyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmets ramar. I min studie valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där tolv pedagoger på ett fritidshem i Skåne medverkade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har en positiv syn på lek i fritidshemmet samt att pedagogerna anser att leken påverkar barnen positivt i relation till deras utveckling och lärande. Pedagogerna anser att leken har en viktig roll för barns lärande.

Vad samspelar barn och pedagoger kring i förskolans hall? Möjliggör detta samspel någon form av lärande i hallsituationen? Detta är en kvalitativ studie som utfördes på en förskola i en sydsvensk kommun. Syftet med studien var att försöka synliggöra vad som egentligen sker i hallen på förskolan, och om det pågår eller finns potential för ett lärande här. Studien bygger på observationer utförda i förskolans hall vid fyra olika på- och avklädningssituationer. Observationerna följdes upp med semistrukturerade intervjuer med tre av pedagogerna på avdelningen. Empirin har jag sedan analyserat och tolkat utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling.Resultatet visar att samspelet i förskolans hall främst sker kring dess praktiska bestyr. Samtalen i hallen utgår ifrån två olika grunder; samtal av privat karaktär och samtal kring praktiska skeenden i verksamheten. Studien visade också att det pågår ett lärande i förskolans hall; ett lärande som har potential att möta flera av läroplanens strävansmål. Resultatet visade vidare att pedagogerna ofta förbiser dessa lärandesituationer då lärandeprocesserna här är underordnade målet att barngruppen ska gå in eller ut. / What kind of interaction occurs in the preschool hallway among the children and their teachers? Does this interaction enable any kind of learning? This is a qualitative study performed at a preschool in a municipality in the south of Sweden. The purpose of the study was to try to find out what is actually happening in the preschool hallway, and if there is any kind of or potential for learning in the preschool hallway. The empirical data was collected through observations in the preschool hallway at four occasions when the children were about to come in or go outside. The observations were followed up by semi-structured interviews with three of the teachers in the department. The empirical data was then analyzed and interpreted on the basis of the socio-cultural perspective on learning and development.The results show that the interaction in the preschool hallway mainly happens around all the practical things associated with the hallway. The conversations here are divided in to two categories; conversations of private nature and conversations about practical issues concerning the preschool activities. The study also showed that in the preschool hallway there is an ongoing learning process, with the potential of meeting many goals of the preschool curriculum. The results showed that the teachers often overlook these learning situations due to the fact that the learning processes here are subordinate to the goal of getting the children ready to go in or out.

I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.

Till följd av covid-19 pandemin har det växt fram ett nytt arbetssätt som kombinerar kontors- och distansarbete vilket benämns som hybridarbete. Det är ett flexibelt arbetssätt som har många fördelar och tycks därför vara uppskattat av många, men kan samtidigt innebära en del utmaningar. Tidigare forskning visar till exempel att den flexibilitet som hybridarbete medför kan utgöra en möjlighet för medarbetares hälsa genom ökad balans mellan privat- och arbetsliv. Forskning visar också att interaktionen mellan kollegor kan minska vid hybridarbete vilket kan utgöra en utmaning för medarbetares lärande och hälsa. Syftet med studien är att belysa medarbetares upplevelser av hybridarbete inom en kommunal verksamhet avseende informellt lärande och hälsa. I studien utgörs den teoretiska referensramen av det sociokulturella perspektivet på lärande och teorin känsla av sammanhang (KASAM). Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att medarbetarna upplevde att livspusslet var enklare att få ihop vid hybridarbete. Gällande utmaningar upplevde medarbetarna att interaktionen mellan kollegor minskar. Slutsatsen är att hybridarbete tycks vara ett komplext arbetssätt som både kan möjliggöra och utmana informellt lärande och hälsa hos medarbetaren

Dagens samhälle är i en hastig utveckling och kompetenskrav på både företag och anställda utvecklas konstant. Det har därmed blivit ett problem för organisationer att säkerställa att de besitter rätt kompetens för att klara de krav som ställs på dem. Det blir därmed viktigt att identifiera alternativa lösningar till formella utbildningar för att skapa rätt kompetens. Ett sätt är genom det informella lärandet och vilken roll att ha roligt på jobbet har när det kommer till det informella lärandet. Syftet med uppsatsen är att analysera uppfattningarna hos erfarna HR-personer gällande fenomenet att ha roligt på jobbet och genom det få en djupare förståelse i relationen mellan att ha roligt på jobbet och det informella lärandet. Studien utfördes genom semi-strukturerade intervjuer av fem HR-personer med lång erfarenhet i branschen. De teorier som analysen utgår ifrån är Billetts teori om affordans och det individuella engagemanget samt Moreland och Levines teori om gruppsocialisering. Resultatet visade att fenomenet att ha roligt på jobbet har en stor betydelse på arbetet och det informella lärandet som existerar i arbetet.

Organisationer behöver rätt kompetens för att de ska vara konkurrenskraftiga, vilket kan handla om att bibehålla eller utveckla befintlig kompetens. Ledarskapet spelar en betydande roll för medarbetares kompetensutveckling och är således en viktig del inom organisationer. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur chefer utövar sitt ledarskap i syfte att främja kompetensutveckling samt vilka strategier som chefer använder för att motivera sina medarbetare till att delta i olika kompetensutvecklingsåtgärder. Detta har undersökts utifrån ett transformativt ledarskap och kompetensutveckling har undersökts utifrån formellt samt informellt lärande. Studiens empiri har samlats in via semistrukturerade intervjuer som genomförts digitalt med sex stycken chefer och har analyserats genom att olika teman har identifierats. Resultatet visar att chefer använder olika metoder för att främja kompetensutveckling där vikten av att agera som en förebild, skapa rätt förutsättningar samt överlåta ansvar och problemlösning till medarbetarna, beskrivs. Medarbetarsamtal eller uppföljningssamtal är forum som används i syfte att motivera medarbetare till att delta i kompetensutvecklingsåtgärder. Därutöver framkommer det att chefer främjar kompetensutveckling genom att medarbetare får nätverka mellan olika avdelningar inom organisationen samt genom att bilda projektgrupper där medarbetare arbetar mot uppsatta mål. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning vad gäller att ledarskapet har betydelse för medarbetarnas kompetensutveckling. Förslag på fortsatta studier är bland annat huruvida ledarskapets betydelse för medarbetares kompetensutveckling har förändrats av pandemin, och i sådant fall på vilket sätt. Vidare skulle en longitudinell studie inom detta ämne vara intressant för att få en förståelse för ledarskapets betydelse på sikt samt vad kompetensutveckling leder till hos medarbetare. / Organizations need the right competence to be competitive, which may involve maintaining or developing existing competence. Leadership plays a decisive role for employee skill development and is thus an important part within organizations. The purpose of the study is to gain an increased understanding of how managers exercise their leadership to promote competence development and which strategies managers use to motivate their employees to participate in various competence development measures. This has been investigated based on transformational leadership and competence development has been investigated based on formal and informal learning processes. The study´s empirical data has been collected via semi-structured interviews conducted digitally with six managers and has been analyzed by identifying different themes. The results show that managers use different methods to promote competence development, where the importance of acting as a role model, creating the right conditions, and delegating responsibility and problem solving to employees is described. Employee interviews or follow-up interviews are forums used for the purpose of motivating employees to participate in competence development measures. In addition, it appears that managers promote competence development through networking between different departments in the company and by forming project groups where employees work towards set goals. The study's results confirm previous research regarding the importance of leadership for employees´ skill development. Suggestions for further studies are, for instance, whether the importance of leadership for employee skill development has changed because of the pandemic, and if so in what way. Furthermore, a longitudinal study within this study would be interesting to gain an understanding of the importance of leadership in the long term and what skill development leads to in the employee.

Denna uppsats undersöker gymnasiespråklärares användning av och attityder gentemot informella lärande-aktiviteter som anses främja elevers lärande och motivation. Informella lärande-aktiviteter inbegriper narrativa former, teknikstödda läromedel för interaktion med andra målspråkstalare och inkludering av autentiskt innehåll från målspråkskulturen, social interaktion samt samarbete. Tidigare forskning om informellt och formellt lärande granskas tillsammans med teorier om motivation. Kopplingen mellan informellt lärande och elevers lärande och motivation presenteras och utgör uppsatsens grund. För den kvantitativa datainsamlingen, fyllde ett antal språklärare i en enkät som bestod av påståenden om innehållet i deras undervisning. Resultaten visar att språklärare igymnasieskolan i stor utsträckning är benägna att använda informella lärande-aktiviteter i sin undervisning. Tillämpningen av informella lärande-aktiviteter förefaller förbättra elevers lärande samt öka deras motivation. / This essay studies upper secondary school language teachers’ use of and attitudes towards informal learning activities which are considered to promote improved student learning and motivation. Informal learning activities include narrative forms, technology-based learning aids for interaction with other target language speakers and inclusion of authentic material from the target language culture, social interaction and collaboration. Along with reviewing previous research on informal and formal learning, theories about motivation are also examined. The connection between informal learning and student learning and motivation is presented and constitutes the foundation of the essay. In order to collect quantitative data, a number of language teachers were asked to fill in a questionnaire of statements about the contents of their instruction. Results show that upper secondary school language teachers in general are inclined to use informal learning activities in their instruction to a great extent. The application of these informal learning activities appears to improve students’ learning along with increasing their motivation.