This dissertation investigates different sorts of repetition in the text ”Watersteps” and the four central lyrical works of the Danish poet Inger Christensen (1935–2009), it, Letter in April, alphabet and Butterfly Valley. The poems are analysed through close reading against a backdrop of the philosophical investigations of repetition by Søren Kierkegaard, Gilles Deleuze and Jacques Derrida as well as the phenomenology of Maurice Merleau-Ponty and the lifeworld philosophy of the late Edmund Husserl and Martin Heidegger. Inger Christensen is known for constructing different systems as framework for her texts. Repetition is a dominant element in these systems, and in her texts repetition is pervading  in her prose as well as in her poetry. The repetitions have important functions structuring the texts and creating new meanings. Using a term of Novalis you could say that they function as tools of a writer who is ”inspired by language” (”ein Sprachbrgeisterter”). The repetitions are literal (or just slightly changed) and thematical. They are nearly always not just a repetition of a former expression or theme. The investigation shows that something new is produced in the process of repeating. While repetition pushes expressions and themes forward in the texts, the signification and meaning of these are changed at the same time. The process often includes displacement and condensation supplying the text with never ending possibilities of creating new relations and new meanings. The combination of system, repetition, and the meaning of the text shows the relationship between subject, world and language. They are independent phenomena at the same time as they are deeply involved in each other. The constant interaction and the tension between them are demonstrated in the texts both formally and semantically. Reality is suspended between them in eternal mobility; identity becomes relative. The living subject is defining and redefining itself by being part of the world mediated to it through language, and these two are in turn constantly redefined in the process of repetition. In this way the subject, and certainly the poet subject, is always expressing the world or, in reversed order, the world expresses itself through the subject.

<p>The main purpose of this study is to analyse how the main themes of alienation and the search for identity is portrayed by Swedish author Inger Edelfeldt. I have applied the theories of Rita Felski concerning feminist novels of self-discovery, in which the development of the female identity is the main question. As Edelfeldt’s writing consists of literature for the young as well as adults, I have included material from both of these genres. I have also taken use of Ulla Lundqvists theories about Swedish juvenile books when examining aspects of the main character’s feelings of alienation and identity searching.</p><p>The results of my analysis show that the reading of my material as feminist novels of self-discovery has revealed pervading charachteristics of alienation, love, friendship and psychological development. The genre-crossing tendency of Edelfeldt’s writing shows in that the theme of identity crisis and the search for identity is an important issue in all of her novels, despite the protagonist’s age. Finally, I show in my study, that by rejecting the heterosexual love-story narrative, Edelfeldts novels put the woman’s own psychological development in focus.</p>

The main purpose of this study is to analyse how the main themes of alienation and the search for identity is portrayed by Swedish author Inger Edelfeldt. I have applied the theories of Rita Felski concerning feminist novels of self-discovery, in which the development of the female identity is the main question. As Edelfeldt’s writing consists of literature for the young as well as adults, I have included material from both of these genres. I have also taken use of Ulla Lundqvists theories about Swedish juvenile books when examining aspects of the main character’s feelings of alienation and identity searching. The results of my analysis show that the reading of my material as feminist novels of self-discovery has revealed pervading charachteristics of alienation, love, friendship and psychological development. The genre-crossing tendency of Edelfeldt’s writing shows in that the theme of identity crisis and the search for identity is an important issue in all of her novels, despite the protagonist’s age. Finally, I show in my study, that by rejecting the heterosexual love-story narrative, Edelfeldts novels put the woman’s own psychological development in focus.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess – ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet. Barndomen skildras som en dramatisk process vars syfte är att uppnå den nya livsfasen då människan känner sig mer mogen och säker. Ur texterna framträder dock en annan uppfattning av barndomen som ett psykiskt ursprungligt jagtillstånd som alltid finns kvar i människans psyke i form av det kärleksfulla och lekfulla barnet. Hos Krusenstjerna konstrueras den unga Tonys intuitiva världsbild. Huvudpersonens barndom gestaltas som en såväl psykisk som fysiologisk process som även präglar den blivande vuxnes varseblivning. Barndomens metaforiska betydelse innebär det verkliga konkreta barnets förlorade oskuld, det lyckliga omedvetna och spontana tillståndet som visar sig i Tonys fantasier och kärleksdramer. Edelfeldts sätt att skildra tonåringens mognadsprocess är däremot analytiskt. I Georges psyke är det levande inre barnet förträngt till förmån för en intellektuell medvetenhet och rationella lekar vilket resulterar i en bild av någon universell schematisk karaktär som saknar åldersgräns och det verkliga ansiktet. I Edelfeldts roman blir barndomen en slags litterär modell av de psykologiska processer som pågår i den moderna människans själsliv. Barndomens metaforik tar sig uttryck i det förlorade arketypiska barnets förbrukade symbol som i olika former förekommer i Georges drömmar och fantasier. Uppsatsen tangerar också skillnaden inom det narrativa perspektivet i berättelserna. Den tragiska intonation som ligger i Krusenstjernas roman förvandlas till ett intertextuellt spel i Edelfeldts roman. Krusenstjernas verk saknar den ironiska intonation som genomsyrar Edelfeldts skildring. Tony anses som författarinnans alter ego, bäraren av Krusenstjernas verkliga rädslor och komplex. George D. Bratt i Edelfeldts roman blir däremot upphovsmannens marionett; hans dagbok kan uppfattas som skärningspunkt för psykoanalytiska, filosofiska och bibliska diskurser.

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna.

Inger Ekdahl was a female painter at the center of Swedish Abstract Expressionism in the fifties. This essay investigates how her art was received in Stockholm and Paris. We conclude that although her type of art dominated the avant-garde in Paris during the late fifties, she was too early for the Swedish avant-garde and did not amass enough support to transform it. The analysis used Actor-Network Theory following Latour.

In der Bilddatenbank flickr von Yahoo sind über 6 Milliarden Fotos aus aller Welt zu finden. Touristen und Fotoliebhaber stellen auf eine der erfolgreichsten Webseiten ihre Fotomotive ein. Es wundert nicht, dass sich auch eine halbe Million Dresden-Fotos darunter befinden, von denen die meisten in den letzten acht Jahren seit Bestehen der Datenbank entstanden sind.

In der Bilddatenbank flickr von Yahoo sind über 6 Milliarden Fotos aus aller Welt zu finden. Touristen und Fotoliebhaber stellen auf eine der erfolgreichsten Webseiten ihre Fotomotive ein. Es wundert nicht, dass sich auch eine halbe Million Dresden-Fotos darunter befinden, von denen die meisten in den letzten acht Jahren seit Bestehen der Datenbank entstanden sind.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology. Introduction to the Theroy of Narrative (2009). Slutsatserna är att trots att alla de tre författarna berättar om sin barndom så gör de det på olika sätt och utifrån skilda motiv. Ann-Madeleine Gelotte vill i Vi i Helenelund berätta om och minnas sin uppväxt och sin familj. Att läsa boken är som att bläddra i ett fotoalbum medan fotoalbumets ägare berättar och minns utifrån bilderna. Samma känsla finns i Barbro Sedwalls Bagarbarn. Sedwall vill berätta om det bageri där hon växte upp och de människor som fanns i det. Gelotte och Sedwall vill båda skildra en kulturmiljö som har försvunnit och som var viktig för dem. Inger Rydén utgår i Mia rymmer i från ett barn och hennes känslor. Barnet vistas i en 1940-tals miljö och upplever liknande händelser som de Rydén själv upplevde som barn men det är inte dessa faktorer som är Rydéns motiv för att berätta. Motivet för den här skildringen är i stället att berätta om de starka känslor som finns inom ett barn. Det är känslor som förenar Rydéns barndom med barndomen för barnet idag.

Captured atmospheres - Rooms and interiors that tell a story in the absence of people är en undersökning av min konstnärliga praktik, återkommande teman, idéer och intressen samt bestående influenser. Genom en längre process där jag gick igenom många års samlande av texter, citat, bilder och idéer som har inspirerat och influerat mitt arbete, försökte jag skapa mig en överblick eller förståelse av denna samling och hur den reflekterar min konstnärliga praktik. I denna process valde jag ut de texter, citat och bilder som jag känner står mig närmast de ideér och verk som jag arbetat med under de senaste åren. Den utvalda samlingen kom att handla om atmosfär, stämningar, rumslighet, psykiska upplevelser, frånvaro och existens. Arbetet består av en Artist book-del där jag jobbat med att i en Artist book-format uttrycka de stämningar, atmosfärer och rumsupplevelser - som inspirerar mig och driver min konstnärliga praktik - med bilder, citat och texter från min samling. Den andra delen av arbetet består av en text där jag försöker uttrycka samma idéer och intressen i essäformat. / [I examensarbetet ingår utställningen "We have a visitor":] The exhibition - We have a visitor - is an installation based on the story of a murder case that was solved by PSI phenomena. A woman was murdered and the police had nothing to go on until another woman reported that she had been possessed by the murdered woman and gave details of the murder and the murderer that led to the case being solved. The installation shows two empty rooms; one through a large flat screen TV dropped on the floor displaying still images from a peculiar angle of a room environment, as if the camera (or somebody) is laying on the floor. A voice speaks to us, through the subtitles in the video, describing her own murder. The TV screen is placed on a piece of carpet cut in a shape emphasising the strange angle of the filmed room and points to a screen print on the wall displaying another angle of the same room. The viewer is standing in the portrayed room. The second room, projected onto a large temporary freestanding wall, display shots from a filmed bedroom, focusing on the top of the bed as if someone is laying there. Then, the camera pans to a window, as if expecting someone's arrival. Suddenly, the view drifts upwards, above the bed towards the ceiling. Next, a yellow entity takes over the image and the view descends back to the bed. The entity holds the space for a moment before vanishing as unexpectedly as it arrived. The installation deals with questions surroundng spatial atmospheres and if rooms and interiors somehow could hold or capture atmospheres or feelings after its subjects have left. Material/Teknik/Mått: Videoverk på monitor på specialskuren filtmatta, screentryck, videoprojection på fristående vägg och digitalt tryck. I anslutning till installationen visade jag ckså en Artist book med samma titel som installationen. Verk i utställningen: 1. They found my body (video installation 2013) 2. The room responded with a resounding silence (screentryck, 2013). 3. Room study (Possession) (Video projection, 2013). 4. Could not possibly be explained by normal means (digitalt tryck, 2013) / <p>Examensarbetet består av en skriftlig del och en gestaltande del. Alternativ titel anger namnet förden gestaltande delen. Tryckta publikationer finns tillgängliga på Kungl Konsthögskolans bibliotek. </p>