SyfteAvsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen.MetodMed hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. ResultatSammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande.

Mitt syfte med denna studie har varit att från olika vinklar belysa ämnet läxor, framförallt de som görs i hemmet. För att få svar på mina frågeställningar vände jag mig till elever, föräldrar och lärare. Genom att undersöka vilka åsikter och attityder som finns runt ämnet hemläxor, ville jag ta reda på var en elev bör göra sin läxa. Jag ville också ta reda på vad dessa grupper tror skulle bli annorlunda för en elev, ifall läxor i form av hemläxor togs bort. För att få empiriskt underlag till min undersökning använde jag mig av enkätundersökning till elever och föräldrar. Till lärarna valde jag intervjuer. I mitt resultat kan man se att en majoritet av elever och föräldrar är positiva till hemläxor. De lärare som jag intervjuade är oeniga. Båda anser dock att hemläxor har stora fördelar. Föräldrar tror att möjligheten för dem att ta del av sina barns skolarbete skulle försvåras, ifall hemläxor försvann. Det eleverna tror skulle förändras mest är stressen inför hemläxor. Över 60% av eleverna tror att deras stress skulle minska ifall de inte hade hemläxor. / Where should pupils make their homeworks, at home or in school? If they wouldn´t make them at home, would anything change?

Sammanfattning Engelskan har en central roll inom många domäner i dagens samhälle och som ett resultat av digitaliseringens framgång under början på 2000-talet möter vi engelskan dagligen. Digitaliseringen har även bidragit till att barn och ungdomar möter stora mängder engelska på sin fritid, bland annat genom musik, datorspel och sociala medier. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om informell inlärningen av engelska där fokus kommer att ligga mot grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om informell inlärning av engelska? Hur framställs den informella inlärningen i forskningen som analyseras? Vad fastslår forskningen att den informella inlärningen av engelska har för effekt på elevers språkinlärning och har den inflytande på engelskundervisningen? Genom noga formulerade urvalskriterier och sökord identifierades nio vetenskapliga artiklar genom flera databaser som sedan användes för att kartlägga forskningen. Det visade sig att det är vanligt att undersöka relationen mellan tid som har tillägnats en speciell aktivitet och effekten som den informella inlärningen har på deltagarnas språkinlärning och språkkunskaper. Inom forskningsfältet används både kvantitativa metoder och en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att genomföra undersökningar om olika former av informellt lärande. Forskningen visar att informell inlärning har en tydlig effekt på språkinlärningen. Begreppet informell inlärning har likställts i forskning med begreppen extramural engelska och incidental learning och omfattar den inlärning av det engelska språket som sker antingen medvetet eller omedvetet för eleverna utanför skolans väggar i den egna miljön. Resultatet i forskningen visar bland annat att elevers ordförråd utökas och förbättras, att självinsikten kring den egna språkförmågan blir större och att översättningsförmågan till och från förstaspråket till andraspråket blir bättre.

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

SammanfattningVarje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning.Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö.Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande?Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering. Vi besökte två skolor geografiskt belägna på den skånska landsbygdenSlutsatsen blev att båda pedagogerna inom de olika inriktningarna var helt ense om att miljön i klassrummet är av mycket stor betydelse för elevernas välbefinnande och inlärning och att man försöker efterleva den pedagogiska grundsynen vad gäller miljöns utformning i så stor utsträckning som man finner det genomförbart. Men även om det finns likheter i grundtanken kring den fysiska miljöns betydelse för inlärningen så skiljer de fysiska klassrumsmiljöerna sig åt i det mesta när det gäller dess utformning.

Vilka är problemen för elever med matematiksvårigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad elever med matematiksvårigheter tycker är svårt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i ämnet skall se ut. Jag tittar även på vilka arbetssätt och undervisningsmetoder deras lärare/speciallärare använder sig av.I mitt arbete har jag gjort både en enkätundersökning bland elever i år åtta samt intervjuer av lärare. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklärare/speciallärare har jag tagit reda på hur de planerar och genomför sin undervisning.Resultaten av min undersökning pekar på, att det råder en samsyn bland skolans lärare och speciallärare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nå bästa resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning där den muntliga kommunikationen är viktig. De elever som har särskilt stöd i matematik känner sig mer osäkra på grundläggande matematik än övriga elever och de har svårt för att uttrycka hur de tycker en bra undervisning skall se ut. Enkätundersökningen visar även att flera stycken elever önskar en mer varierad undervisning och fler muntliga genomgångar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen?- Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta?För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. ”flipped-classroom”. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg.

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik.Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sätt att se på lek som inlärningsmetod. Frågorna som tas upp rör pedagogernas sätt att se på lek, sitt eget sätt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar på att pedagogerna överlag är positivt inställda till lek som inlärningsmetod men att de inte är nöjda med sitt eget sätt att införliva denna typ av metod. Pedagogerna är mer angelägna om att tala om diverse svårigheter exempelvis: tidsbrist, stress, kunskapsbrist samt brist av verktyg med mera. En av de viktigaste slutsatserna som kunnat dras utifrån uppsatsen har blivit den att pedagogerna inte använder sig av lek som metod på grund av en ökad tidsbrist i dagens skola. Uppsatsen fokuserar därför även på att synliggöra eventuella anledningar till denna tidsbrist. / The purpose with this essay is to shed light on educationalists experiences and views on play as a method for learning. The questions in the essay are mainly about the educators own views on play as a method for learning, their own way of incorporating play in their own ways of teaching together with the possibilities and difficulties that this type of method can create. The essay is based on interviews with teachers and observations made in their classrooms. The essay shows that the teachers are positive about working with play as a method for learning although they are not satisfied with their own ways of incorporating the method in their own ways of teaching. The teachers are more anxious to talk about the difficulties there are while working with such a method, such as: lack of time, stress, lack of knowledge and lack of tools and so on. One of the most important conclusions that you can draw from this essay is that the teachers don’t use play as a method for learning because an increasing lack of time in today’s compulsory school. The essay therefore also focuses on shedding light on the possible problems for this lack of time.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder:Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna?På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar?I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära. Jag utgår ifrån Dunn & Dunns inlärningsmodell där de betonar fem element (miljön, emotionella, sociala, fysiologiska och psykologiska) som styr inlärningsprocessen. Några undervisningsmetoder som nämns i teoridelen är: samtal och dialog, grupp, par och enskilt arbete samt tekniska verktyg. Jag har använt mig utav en kvalitativintervjumetod där jag intervjuade sex pedagoger som undervisar elever i årskurs 1-6. Min analys och diskussion pekar på att alla informanterna hade en medvetenhet kring att deras elever lärs sig på olika sätt men det var bara en informant som återgav detta i sin praktiska undervisning.