Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur beteenden möjliggörs och/eller begränsas utifrån klassrummets utformning och elevers placering. I fokus för studien står frågor om inlärning och arbetsro. Studien utgår från Sweller’s kognitiva belastningsteori. I studien används metoden observation för att samla in data. Studien omfattar två parallellklasser i årskurs tre för en skola belägen i en kranskommun till en större stad. Dessa klasser har observerats under sammanlagt tolv lektionstillfällen.  Genom att använda kognitiv belastningsteori kan studiens resultat visa att teorin används som en pedagogisk åtgärd inom klassrummets utformning och elevplacering. Detta för att öka engagemang, skapa möjligheter för interaktion, främja inlärning och skapa en god arbetsro som möjliggör ett självständigt arbete. Resultatet visar att elevers placering och klassrummets utformning har en betydande roll för hur olika beteenden möjliggörs/begränsas med koppling till inlärning och arbetsro, vilket är frågor som står för studiens fokus. Resultatet visar vidare att taltid, time on task och engagemang förekommer oftast i den främre raden av klassrummet. Dessa beteenden förekommer minst ofta i den mittre raden och mest sällan i den bakre raden. Detta resultat är i likhet med vad tidigare forskningsstudier visar att den främre raden uppvisar hög interaktion, i mittenraden är detta lägre interaktion och lägst i bakre raden. Däremot visar studien att interaktion mellan elev och elev har en ojämn uppdelning i de olika raderna och klasserna.

Det finns mycket forskning kring läroböckers upplägg, men inte ur ett elevperspektiv. Syftet med den här studien är därför att undersöka vem eleven är i ett kemididaktiskt perspektiv i relation till olika läroboksupplägg. Studien tar sin utgångspunkt från lärobokens multimodala utformning och metoden ”Motivationsstrategier för inlärning” som kan kopplas till bokens utformning, dess övningsuppgifter och extramaterial. Genom analys av läroböcker, enkätstudie med slutna och öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever som läser naturvetenskapliga programmet karaktäriseras hur elever upplever olika läroboksupplägg. Resultatet visar att elever kan ha helt olika upplevelse av samma lärobok och främst saknar nivåindelade övningsuppgifter i läroböcker och extramaterial. Vad läraren tar med på proven avgör vilka delar av läroboken som eleverna prioriterar. Slutsatsen från studien är att ingen lärobok uppfyller alla elevers behov eftersom olika elever tolkar kemins förenkling av verkligheten via text och bild på olika sätt. Därför blir det viktigt att läraren kompenserar för lärobokens begränsningar genom att presentera samma fenomen med andra förklaringsmodeller.

Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa forskning kring hur visuella hjälpmedel i form av filmer och bilder kan stötta inlärning och därmed stärka historieundervisningen. Historieämnet kan vara abstrakt för grundskoleelever, eftersom det är en del av den förflutna tiden som inte finns längre. Genom visuella hjälpmedel kan historia bli mer konkret. Därför behöver lärare kunskap i hur visuella hjälpmedel kan användas i historieundervisningen. För att sammanställa forskning kring detta har följande tre frågeställningar formulerats:  ● Hur används filmer och bilder i historieundervisningen för att utveckla historisk empati?  ● Varför används filmer och bilder i historieundervisningen för att gynna inlärning?  ● Vad har läraren för roll vid användning av filmer och bilder i historieundervisningen?  För att besvara dessa frågor har vi gjort en systematisk kunskapsöversikt där vi sammanställt forskning kring ämnet. Vi har sökt efter vetenskapliga texter i databaserna ERIC, ERC och Swepub genom att kombinera relevanta sökord. Vi har valt ut texterna utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Sökprocessen gav oss 14 vetenskapliga texter, varav 2 licentiatavhandlingar, som vi använde som underlag i kunskapsöversikten.  Resultaten visar att aktiviteterna som görs i anslutning till användandet av visuella hjälpmedel är av stor vikt och att lärarens kunskaper är avgörande. Det påvisas även att filmer och bilder används i syfte att skapa intresse kring området som ska behandlas. Utifrån de sammanställda resultaten vi fick kunde vi dra slutsatsen att visuella hjälpmedel kan gynna inlärning i historieundervisningen, i form av att utveckla historisk empati samt skapa engagemang och en multimodal undervisning. Lärarens roll är avgörande i detta och påverkar inlärningen.

För att nå bra inlärningsresultat visar tidigare forskning på vikten av internaliserad motivation. När det kommer till att använda spel som inlärningsverktyg kommer detta huvudsakligen i två former. Antingen genom fullskaliga spel – serious games – eller genom traditionella läromedel som förgylls med spelelement – gamification. För att ta reda på vilket tillvägagångssätt som har bättre möjlighet att fostra internaliserad motivation och därav leda till mer effektiv inlärning gjordes en undersökning där två artefakter jämfördes. Artefakterna ämnade att lära ut samma instruktionsmaterial. Resultaten visar att artefakten som använde sig av gamification fostrade mer internaliserad motivation. Den andra artefakten ledde dock till bättre inlärningsresultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material. Enligt skolverket ska elever ha förmågan att kunna reflektera över sin inlärning såväl som att vara medvetna om inlärningsprocessen och arbetssätt som främjar den. Dock visar mycket forskning på att fallet inte är så. Min studie visar att eleverna i allmänhet uppvisade stor brist på medvetenhet om ordkunnande. De flesta studerade in nya ord på ett icke betydelsefullt sätt. I klasserna var det endast ett fåtal som använde sig av funktionella och medvetna inlärningsstrategier. De allra flesta utgick från gloslistor och studerade glosor på både ett massivt och ytligt sätt. Elevernas resultat på läxförhören visade stor skillnad i form av hågkomst av ord före och efter deras övande på stratergianvändning. Slutsatsen blev att inlärningsstrategier i allmänhet hjälpte de flesta elevernas inkodningsprocess av nya ord och därmed hågkommandet av de inlärda orden.Nyckelord:ordinlärning, inlärningsstilar, inlärningsstrategier, spanska, grundskolan / The paper includes students' awareness of vocabulary learning and use of learning strategies when they learn a second language and the various factors that could affect everything from students' views on knowing a word to actually memorizing words. To reach this result, two classes that study Spanish in secondary school were chosen to participate in the study that took place during five weeks in which students were asked to undergo both prepared and unprepared word tests, fill in questionnaires about vocabulary learning and learning strategies, to be taught, to be aware of their vocabulary as well as to try different strategies. This was followed by a further survey to assess methods and materials.According to the Education Administration, students should have the ability to reflect on their learning as well as to be aware of the learning process and working methods. However, much research indicates that the case is not so. My study also showed that students in general showed a great lack of awareness and most of the students in the class studied new words in a non-significant way. In the classes, only a few used the functional and conscious learning strategies. Most of them studies new words through word lists and studies words in both a solid and superficial way. The students' performance on the word tests showed great difference in the form of remembrance of words before and after practicing strategy use. Conclusions showed that learning strategies in general helped most students with the encoding process of new words and therefore they could remember the new words better.Keywords: Word acquisition, learning styles, learning strategies, Spanish, compulsory school

Artificiell intelligens inom journalistiken är ett omstritt ämne, inte minst inom journalistiken. Det råder idag en stor osäkerhet om vad för påverkan AI kommer att ha på journalistiken samtidigt som fler medier implementerar fler verktyg som drivs med hjälp av AI. Kulturjournalistiken står nu inför en icke-tidigare sedd utveckling inom kulturjournalistik och kultursamhället på grund av utvecklingen inom AI.  Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka sju svenska kulturjournalisters inställningar och åsikter om AI-verktyg och vilken påverkan det har haft på kulturjournalistiken, både i nutid och i framtiden. Frågeställningarna inkluderar frågor kring vilka appliceringsområden AI har inom kulturjournalistiken, kulturjournalisternas attityder och känslor för AI inom kulturen och hur kulturjournalistiken påverkas av AI-genererat innehåll.  Studiens resultat visar att kulturjournalisterna inte känner en påtaglig rädsla inför att AI ska ersätta dem. Det finns vissa farhågor, i och med risken för ökad missinformation, sämre källkritik och sämre journalistisk kvalitet på innehåll. Kulturjournalisterna är inte oroade eftersom de arbetar inom delar av kulturjournalistiken, till exempel litteraturkritiker, där AI ännu inte visat sig ha kapaciteten att generera resultat som överträffar arbete som de mänskliga journalisterna är kapabla till att skapa. Oron för att bli ersatt är betydligt mindre då AI-verktygen som implementerats idag tillför fler arbetsuppgifter än innan, till exempel på grund av att textare och översättare blivit avskedade.

<p>Validerat; 20120620 (anonymous)</p>

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper. Slutsatser av detta examensarbete är att elever behöver tid till att införa nya rutiner och arbetsmetoder, så som t.ex. loggböckers funktion och ämnesintegrerad undervisning. Utöver detta upplever elever ämnesintegrerad undervisning som något positivt och en eventuell framtida forskning skulle vara ämnesintegrerad undervisning utifrån olika tidsepoker, ämnesövergripande över alla skolämnen, alternativt en jämförelse kring hur ickestudiemotiverade elever upplever denna typ av undervisningsmetod. Genom tematiska arbetssätt, erfarenhetsträning och systematisk inlärning har eleverna genom detta examensarbete erhållit en holistisk syn på hållbar utveckling. Eleverna visar prov på kunskaper från ett livslångt och livsvitt lärande.

Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket. Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika.

The purpose of this study is to examine the challenges faced by adults completing Swedish secondary school who are learning English and Swedish as second language simultaneously. The study was carried out among teachers and pupils in adult secondary education in central Sweden. Three sets of data were used: the grades of those who had studied both English and Swedish as a second language, a student questionnaire and semi-structured interviews of five English teachers in adult education. The data was analysed using a qualitative method and from the theoretical standpoint that languages demand both time and energy which results in a competition occurring between the languages (Csizér &amp; Dörnyei 2005; Herdina &amp; Jessner 2000). The results indicate that motivation is the key factor affecting language acquisition, while other factors include learning technique, educational background, and proficiency in L1 and L2.