Humor är en högt uppskattad form av kommunikation mellan människor, oavsett kön, kultur eller ålder. Det är en mänsklig egenskap som kännetecknas av personens förmåga att skratta åt egen räkning, förmåga att förstå och berätta skämt, vitsar och roliga historier. Det är en persons förmåga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glädje och nöje möta vardagen. Om humor används positivt kan den vara en stor tillgång för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, råder stor brist på litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor. Med undantag för en fåtal nordiska forskningsskrifter om barn och humor, ligger vikten mest på den internationella litteraturen och källor som behandlar fenomenet utifrån psykologisk, sociologiskt och pedagogisk infallsvinkel. Denna uppsats är ett försök att utifrån psykologiska och pedagogiska insikter samt forskningsresultat beträffande humor och barn undersöka humorns effekter och dess användning i undervisningssyfte bland eleverna i grundskolans tidigare år. Undersökningen strävar efter att få svar om och hur man använder humor i undervisningen; vilken inverkan den har på undervisningen (klassrumsklimat och elevernas koncentration på undervisnings- innehåll), hur relationerna påverkas lärare elev emellan samt vilka former av humor som är olämpliga för undervisningen.För att besvara studiens syfte används strukturerade kvalitativa intervjuer i en undersökning bland fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjufrågorna baserades på studiens frågeställning; Har humor, enligt lärare, en positiv påverkan på undervisningen i grundskolan? Svaret på frågeställningen har sökts dels utifrån litteraturen och dels utifrån intervjuer som genomförts med lärarna. Sammanfattningsvis visar resultatet att humorns roll i undervisningen generellt är positiv, med förutsättningen att den används på ett adekvat sätt. Relevant humor som är en integrerad del av undervisningsinnehållet, bidrar enligt lärarnas synpunkter, till att höja undervisningskvalitet. Detta främst genom dess positiva inverkan på relation mellan lärare och elever, på klassrumsatmosfär och därigenom även på elevernas koncentration och motivation för skolarbetet i sin helhet.

Syftet med vårt arbete är att kartlägga och granska om läxor har någon betydelse och meningsfullhet för inlärningen hos elever med särskilt stöd i årskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om läxors betydelse samt om inlärningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjälp av intervjuer av elever med särskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida läxor har någon betydelse för inlärningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten på våra undersökningar på att både pedagoger och elever anser att läxor behövs och ingår i skolarbetet.Pedagogerna säger att de anpassar läxorna till eleverna med särskilt stöd, men eleverna säger att de ibland får läxor som är för svåra och för långa. Det är oftast mammorna som hjälper sina barn med läxorna. Pedagogernas syn på varför man ger läxa är att hinna med kursplanen, lära sig att ta ansvar, öva sig inför högre årskurser, förstärka, fördjupa och befästa kunskaper, ge föräldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever säger att de måste ha läxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig på lektionerna.Vi drar slutsatsen att vi i vår undersökning inte fick fram några tydliga resultat över läxornas betydelse för inlärningen hos elever med särskilt stöd. Vår uppfattning är att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som läxa med hjälp av sina mammor. / Is there any impact of homework om pupils in need of exta support?

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys.Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk. Slutsatsen är att som språklärare måste man alltid vara uppdaterad vad gäller språkdidaktikisk forskning för att ha kunskap om hur läromedlen ska tolkas på rätt sätt.

The contents of the school subject religion in Sweden, has gone through a radical change during the past century. With an origin of only treating Christianity and being a major cultural and social actor, it has developed into more of a multicultural and philosophical subject. The fact that the subject no longer has cultural recognition makes it more abstract and harder for students to relate to. Additionally, religion is experienced as a rather dull subject in school. My essay is therefore written to provide teachers encouragement of interest for religious education, by using humor.The well-known psychologist Jean Piaget claims play to be a prime state of learning. In addition, Paul E. McGhee, publisher of 11 books and 50 scientific articles on humor and internationally recognized for his research in the very field, claims that play, as the matter of fact, is humor. These two simple facts leave future teachers, an enormous pool of new and maybe more efficient ways to tutor generations of yet to come students. These also leave us a great field deficient of neither practical nor theoretical directives. Despite of this fact, teachers around the world use humor in their own way. They use creativeness and imagination to make subjects more appealing and intriguing for students. I took a certain interest in this peculiar field. I wanted to find out if there is a certain correlation between: teachers who use humor, while educating religion to students between the ages of 13-18, and a positive effect on students comprehension and learning the essence of religion. In addition to investigate this correlation I choose to make 10 interviews, asking the respondents partly to: reveal memories of their past teachers in religion. And partly to: evaluate what qualities they consider important in a teacher. Five of the interviews were made by female respondents and five by male, all respondents were in the ages between 20-30 years. The sex quote gave me an opportunity to concern differences between sexes, regarding appreciation and evaluation of humor used by teachers while learning religion. The outcome of my study shows that younger students value humor as an important quality. Contributing to the feeling of dullness towards religion as a subject in school, in lack of stimulation.

Vi ville med vår undersökning ta reda på om specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren.För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många specialpedagoger som möjligt.De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 – 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband. De specialpedagoger som arbetar med motorisk träning ser oftast ett positivt resultat. I vår undersökning har vi funnit att specialpedagoger med förskollärar – och lågstadielärarutbildning som grundutbildning i större utsträckning anser att motorik har betydelse för inlärning än specialpedagoger med annan grundutbildning. Flera forskare liksom specialpedagogerna i vår undersökning anser att den största vinsten med motorisk träning är att koncentrationsförmågan ökar vilket i sin tur kan gynna inlärningen.

Syftet med studien är att försöka förstå hur vi kan lära ut, och vad som påverkar lärandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen på gymnasieskolans el-program. Följande fråga ställs, vilka uppfattningar om lärande har en grupp lärare på gymnasieskolans el-program?Inlärningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid våra gymnasieskolor sägs bli sämre och sämre. Varför då? Beror det på undervisningen, eller kan det vara så att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lämplig inlärningsmetod att använda vid praktisk utbildning vid elprogrammet.Studien är kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lärarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekräftelse till undersökningen.Slutligen diskuteras resultatet som pekar på anpassning av undervisning till gruppen snarare än att använda sig av en speciell metod.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där elevintervjuer utförts utifrån öppna frågor som tolkats med hjälp av narrativ metod. Resultat: Undersökningen visar att bristande inflytande, delaktighet och motivation bidrar till stökiga lektioner vilket tillsammans med bristande lärarrelationer, mobbing och uppgifter som inte är individualiserade efter elevens behov samverkar när elever väljer att hoppa av skolan. Elevernas förslag till förbättringar vittnar om både verklighetsanknytning och medvetenhet om vad de själva och samhället behöver när de gäller studiemiljö och ämneskunskaper / Purpose: The purpose of this investigation is to study the experiences of school made by some students who have dropped out from school and also to study the student’s ideas of how they would like school to be in order to suggest changes in school. Theory: I have studied Uri Bronfenbrenner's theories of human ecology, Ian Hacking's theory of social construction, Marton et al´s theories of learning and and Thomas Ziehe´s desriptions regarding changes of the teacher´s position in school after 1968.. I have also made comparative studies of Joanna Giota´s investigations of connections between student´s motivation and their results in school as well as studies of Kristina Szönyi´s investigation of students´s experiences of inclusion in school.Method: I have used a qualitative method with interviews of students and used an open question “Describe your experiences of school”. To interprete the student´s answers I have used a narrative method and hermeneutic interpretation.Result: My study shows that lack of influence over the education, as well as lack of inclusion and motivation leads to noisy lessons which together with a deficient relation between the teacher and the student, mobbing and student tasks that are not on the student´s level are factors that put together lie to ground when a student decides to drop out from school. The students´s suggestions for improvements in school show that they are both realistic and well aware of what they themselves and the society need when it comes to school environment and theoretical knowledge.

AbstractFöreliggande studie är mitt examensarbete inom grundlärarutbildningen F-6. Syftet med arbetet är att undersöka lärares initiativ till att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket och vilken betydelse modersmålet har i denna utveckling. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren för att besvara studiens frågeställningar. Undersökningen genomfördes på olika grundskolor i en ort nära Malmö. Resultatet av studien visade att de intervjuade lärarna ser att modersmålet har en positiv och stor inverkan på inlärningen för elever med olika bakgrunder och för nyanlända elever. Det underlättar undervisningen i andra språk i det svenska språket för dessa elever.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger. Vi intervjuar även rektorer och speciallärare på de två skolorna som vi valt. Syftet med undersökning är att studera hur den fysiska miljön i skolornas klassrum påverkar elever och vilka skillnader det finns i de olika skolornas fysiska miljö, samt vad dessa eventuella skillnader kan ha för betydelse. Detta gör vi genom att studera och jämföra två olika klassrumsmiljöer. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning arbetar man på skolorna med den fysiska klassrumsmiljön som ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg och hur gör man i så fall? På vilket sätt menar skolpersonalen att den fysiska miljön påverkar elever? Hur kan den positiva fysiska klassrumsmiljön påverka eleverna?Nyckelord: Fysisk miljö, friskola, kommunal skola, inlärning, klassrumsmiljö.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella samband mellan motorik, självkänsla och inlärning. Då ett positivt samband mellan motorik och inlärning påvisats i forskning, har vi intresserat oss för självkänsla som en mellanliggande dimension. Vi har genomfört en litteraturstudie där befintlig forskning analyserats ur ett helhetsperspektiv med hjälp av KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk tolkningsram. Som kompletterande undersökningsdata har vi använt ett intervjumaterial. Vårt resultat visar att mycket talar för att nämnda samband existerar, och att självkänsla är en viktig del i det helhetsperspektiv vi försöker framhålla på fysiska och mentala grunder för lärande.