Hjärnans uppbyggnad och funktion besvarar många intressanta frågor när det kommer till undervisning och ett neurodidaktiskt perspektiv bidrar till att bättre förstå hur elever på gymnasienivå kan behärska de kunskaper som efterfrågas i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Studiens förutsättningar har legat inom ramen för tio veckors verksamhetsförlagd utbildning och har genomförts hösten 2017  tillsammans med två klasser som läser kursen Samhällskunskap 1a1 på Herrgårdsgymnasiet. Forskningsstrategin är en fåfallsstudie och teoriprövande som ämnat till att förklara varför ungdomar och neurodidaktik är en lyckad kombination. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:   1)      Vad upplever elever i årskurs två vara det bästa sättet att lära sig samhällsvetenskapliga begrepp på?   2)      Hur kan detta förklaras ur ett neurodidaktiskt läroperspektiv? Metoder för materialinsamling har varit enkäter och intervjuer och genom en mest-lika-design går resultatet att generalisera till en större population. Resultatet visar att eleverna tycks relatera mer till termer än begrepp och att de föredrar att arbeta två och två. Framför allt anser de flesta elever i studien att de lär sig bäst när läraren har en genomgång. Men läraren måste vara intressant, tydlig och använda sig av visuellt material för att inlärningen ska fungera bäst, enligt eleverna själva. Ett neurodidaktiskt lärarperspektiv handlar om att kunna anpassa – och självfallet utveckla – undervisningen till hjärnans biologiska konstruktion.

Värmekameror kan hjälpa visualisera värme, som är ett svårt område för elever. Syftet med uppsat-sen är att belysa elevernas perspektiv på hur värmekameror påverkar deras inlärning om termiskafenomen, genom att dels fråga hur kamerorna påverkar elevernas motivation och inlärning, delsfråga om det finns några skillnader på denna påverkan beroende på om undervisningen byggerpå dissonant eller konstruktiv strategi. Dissonant undervisningsstrategi utgår från att skapa enmotsättning mellan elevens förväntningar och observation, så att eleven ändrar sig i linje med detvetenskapligt korrekta, medans den konstruktiva istället bygger vidare på och utvidgar elevensredan korrekta förväntningar.Studien genomfördes genom en intervention med värmekameror och följande intervjuer medelever. Resultaten visar att eleverna motiveras av interventionen och anser själva att de lär sigbättre. Det går inte att se någon skillnad mellan undervisningsstrategierna, delvis då den dissonantstrategin inte alltid lyckats skapa dissonans.

Praktik är ett otroligt viktigt hjälpmedel för att studenter skall kunna utvecklas inom olika yrkesgrenar. En central roll i studentens praktik är handledaren som ska finnas där för att hjälpa studenten i utvecklingen samt inlärningen under praktikperioden. I en bransch som sjöfarten kan handledarrollen ses som extra viktigt då studenten kan vara isolerad från samhället under en längre tid. Då man jobbar och lever så tätt intill varandra kan relationen till besättningsmedlemmar ha en stor betydelse till hur studentens mående och utveckling ombord. På vilka sätt ska då handledaren tillämpa olika verktyg för att kunna hjälpa studenten under praktikperioden? För att undersöka detta har sju intervjuer med studenter från sjöfartshögskolan genomförts där de fått förklara hur en bra handledare skall tillämpar olika metoder och verktyg. Undersökningen har gett en inblick i hur studenterna upplever en bra handledare och dess förutsättningar. Resultatet tyder på att det finns bristfällighet i stöd till handledare men även att det är helt personligt hur ett bra handledarskap upplevs utifrån vissa aspekter.

Sällskapsspel uppskattas av många. Det är en aktivitet som kan skapa gemenskap och bygga broar mellan generationer. Ett spels regelhäfte är viktigt både för att lära sig ett spel men också för att kunna lösa konflikter om meningsskiljaktigheter uppstår under spelets gång. Då krävs det att regelhäftet är pedagogiskt utformat så spelomgången snabbt kan starta och så spelarna på ett effektivt sätt kan hitta de regler de behöver läsa igenom igen. Det redan befintliga regelhäftet till Bondespelet av Alga är inte pedagogiskt utformat. Syftet med studien är därför att utforska hur ett regelhäfte kan utformas på ett pedagogiskt sätt. Studien utgår ifrån att svara på frågan: Hur bör ett regelhäfte för ett befintligt sällskapsspel omdesignas för att underlätta inlärningsprocessen och samtidigt vara visuellt tilltalande? Inledningsvis skickades en digital enkät ut med syfte att upptäcka en del av målgruppens syn på och upplevelse av spelinstruktioner. Resultatet av enkätstudien användes som underlag för att formulera designmål. Utifrån designmålen gjordes en omdesign av det ursprungliga regelhäftet och en prototyp skapades. Prototypen testades sedan genom användbarhetstester och utvärderades ytterligare med tillhörande intervjufrågor. De nackdelar som upptäcktes och de förbättringsförslag som framkom vid användbarhetstesterna värderades. Designen korrigerades baserat på dessa synpunkter. Designbesluten stöds även av noga utvalda teorier. Studien resulterade i en slutgiltig omdesign av Bondespelets regelhäfte som uppfyller de mål som formulerats. Målen baseras på en del av målgruppens krav och önskemål. Dessa mål är i sig viktiga för att garantera att designen är funktionell och pedagogisk. / Board games are appreciated by many. Playing games is an activity that can create a community and connection between generations. The rulebook of a board game is important both for learning a game but also for being able to resolve conflicts if disagreements arise during the game. It is therefore required that the rulebook is pedagogically designed to quickly start playing and so that the players can effectively find the rules if they need to read them through again. The existing rulebook for the game Bondespelet by Alga is not pedagogically designed. The purpose of this study is therefore to explore how a board game rulebook can be designed in a pedagogical way. The study is based on answering the question: How should a rulebook for an existing board game be redesigned to facilitate the learning process and at the same time be visually appealing?   Initially, a digital survey was distributed with the aim of discovering part of the target group's view on and experience of board game instructions. The results of the survey were used as a basis for formulating design goals. Based on the design goals, a prototype of the redesigned rulebook was created. The prototype was then tested through usability tests and further evaluated with interview questions. The suggested improvements that emerged during the usability tests were evaluated. If more than one test person commented on a subject in the prototype it was corrected in the final design. The design decisions are also supported by carefully selected theories.  The result of the study is a redesign of the rulebook of Bondespelet. The redesign meets the design goals that were defined based on part of the target group’s requirements and requests. These goals are vital to ensure that the design is functional and pedagogically designed. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna litteraturstudie belyser hur fysisk aktivitet i matematikundervisning påverkar elevers prestationer inom matematik i grundskolan. Genom en systematisk litteratursökning utifrån förutbestämda kriterier har vetenskapligt material samlats in från databaser för att sedan ha kritiskt granskats utifrån tre olika metoder. Det vetenskapliga urvalet består av tio peer-reviewed artiklar. I litteraturstudien beskrivs olika sätt att använda sig av fysisk aktivitet kopplat till lärande i allmänhet och matematik i synnerhet. Det som framträder är att studier som pågått i minst 2 studieår inom forskningsområdet, visar på ett mer positivt resultat kring hur fysisk aktivitet påverkar matematiklärandet. Ett kriterium i studien är att de fysiska aktiviteterna ska kunna genomföras utan redskap och möjlighet till större utrymmen. Det analyserade materialet pekar på att extrainsatt fysisk aktivitet i matematikundervisningen påverkar grundskoleelevers lärande. De positiva effekter som uppstår är att eleverna lär sig snabbare gentemot de elever som inte hade extrainsatt fysisk aktivitet. Visserligen fanns det de studier som inte såg de positiva effekterna av fysisk aktivitet men dessa studier såg heller inte några negativa effekter av den extrainsatta fysiska aktiviteten.

Kunskap har alltid setts som en viktig resurs, både för företag och den enskilda individen. Detta gör att det är av stor betydelse för revisionsbyråer att hitta effektiva sätt för juniora medarbetare att tränas in i yrket. Samtidigt påverkar digitaliseringen de flesta branscher, inte minst revisionsbranschen. Branschens ökade digitalisering kan leda till förändringar av arbetssätt, vilken medför att metoder för att överföra kunskap kan behöva anpassas därefter. I studien görs en uppdelning mellan tyst och explicit kunskap med grund i tidigare forskning. Därpå har det identifierats att den tysta och den explicita kunskapen inom revisionsbranschen kan komma att påverkas i olika grad i samband med en ökad digitalisering. Syftet med studien är att undersöka hur tyst kunskap överförs mellan juniora och seniora revisorer, och hur det påverkas i samband med en ökad digitalisering inom branschen. Vidare syftar även studien till att skapa en förståelse för hur revisorer tränas in i professionen kopplat till en ökad digitalisering. Med hjälp av en kvalitativ studie som baseras på personliga intervjuer med juniora, seniora och auktoriserade revisorer så besvaras studiens problemformulering: Hur skapas och överförs tyst kunskap inom revisionsbranschen och hur kan detta påverkas i samband med en ökad digitalisering? Studien kan genom den insamlade empirin visa på tre konkreta faktorer som upplevs bidra till hur juniora revisorer tränas in i yrket: genom interna utbildningar, att lära genom att praktisera sina kunskaper och genom feedback från kollegor. Genom empiriinsamlingen tyder denna studie på att fenomenen professionell bedömning och professionell skepticism är två typer av tyst kunskap inom revisionsbranschen som grundar sig i erfarenheter. Studien tyder även på att den tysta kunskap både överförs genom interaktion mellan kollegor och genom utbildning. Slutligen indikerar studien på att överföringen av den tysta kunskapen kommer anpassas i samband med en ökad digitalisering.

Studien fokuserar på problemlösning inom matematik. Studien åskådliggör tillgängligheten av olika modaliteter i problemlösningsuppgifter inom två läromedel för årskurs 6. En jämförelse och analys besvarar vilka modaliteter som finns tillgängliga och dess roll samt på vilket sätt eleverna uppmanas att använda modaliteterna i problemlösningsprocessen. För att förenkla studien har en analysmodell använts med fokus på det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Inom socialsemiotiken finns begreppet multimodalitet som tar sin utgångspunkt i olika slags modaliteter, exempelvis ord, symboler och gester som behövs för att tolka världen och skapa mening. Resultatet visar att det finns ett flertal modaliteter som är tillgängliga i problemlösningsuppgifterna och att dess roll ser olika ut. Diskussionen visar att läromedlen ofta ger en given modalitet och att eleven inte uppmanas att välja. Det behövs därför större utrymme för eleven att själv välja modalitet.

By using machine learning to monitor and find deviations in log data makes it easier for developers and can prevent a workflow from stopping. The goal of this project is to investigate if it is possible to find anomalies in log data using reinforcement learning. An anomaly detection model with reinforcement learning is compared to a machine learning method traditionally used for anomaly detection. The results show that reinforcement learning has an opportunity for a better or similar result as the traditional machine learning method.

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på fördelar och nackdelar med digitala och tryckta läromedel. Resultatdelen med fördelar och nackdelar är uppdelad i tre till fyra underrubriker, bedömning, kommunikation, individualisering/anpassning och inlärning. Ett större fokus ligger på hur digitala läromedel eller tryckta läromedel påverkar inlärningen. I studien beskrivs likheter och skillnader mellan digitala och tryckta läromedel. Studien är riktad till läromedel i grundskolan och med resultatet kan lärare anpassa sin undervisning utifrån det läromedel som passar dem bäst. Resultatet kom fram till att digitala och tryckta läromedel fungerar lämpligast när det finns en balans mellan de båda.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 3på gymnasiet att lära sig inom skolan. Frågeställningen var: vad motiverar elever i årskurs 3 pågymnasiet till att lära sig inom skolan. Det var av vikt att undersöka detta ur ett psykologisktperspektiv för att kunna öka kunskapen om elevernas motivation till att lära sig för att kunnaförbättra prestationen. Det användes en kvalitativ metod som analyserades genom tematiskinnehållsanalys. Det genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med elever somkontaktades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Informanterna var ifrån olikaorter i södra Sverige och gick på olika utbildningar. Utifrån resultatet bildades det fyra teman:Inre motivation, Yttre motivation, Motivationsprestation samt Inlärning. Resultatet kan ha visatpå att det som motiverade eleverna mest till att lära sig var intresse för det dem studerar,relationen till läraren, att kunna ta examen, få höga betyg och nå sina framtida mål.