Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008). För att på ett bra sätt besvara studiens frågor har datamaterialet analyserats med hjälp av en OLS regression för att undersöka alkoholkonsumtion samt en logistisk regression för att undersöka berusningsmönstret.Resultaten indikerar att föräldrars roll är större än vad man i dagens alkoholforskning lägger vikt på. Om föräldrarna själva konsumerar en högre andel alkohol ökar sannolikheten att deras barn dricker i större mängder och ökar risken för berusning, troligen på grund av social inlärning eller på grund av en mindre strikt förhållning till alkohol från föräldrarnas sida.Relationen mellan barn och förälder har även en viss skyddande effekt på så sätt att den minskar den totala alkoholmängden samt berusning.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård. Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut. Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer. Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande. Deltagarna använde sina tidigare erfarenheter och förväntningarinför besöket som referenspunkt för hur de bedömde besöket.

Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet. Alla tre teorier har fungerat hjälpande i förståelsen av fenomenet. När det kommer till negativ inlärning av beteendet, har denna studie, liksom tidigare forskning visat att en riskfaktor för att påverkas av andras självskadebeteende har att göra med exponering för andras självskador. Arbetssättet för att minska på smitta av självskadebeteende indikeras vara att bemöta problematiken neutralt. Det viktigaste i förhållningssättet är att inte vaka över beteendet då detta bland annat leder till att flickor som inte självskadar får mindre tid med personal. Sammanfattningsvis är ett förstående, nyfiket bemötande med mycket fokus på det preventiva arbetet i terapi det viktigaste för att förhindra smitta av självskadebeteende. Börjar personalen vaka över flickorna uppstår också smittoeffekter då övriga flickor lär sig att de behöver självskada för att få personalens uppmärksamhet.

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation. Forskning visar att man överlag ska vara försiktig med beröm till barn, då det kan få negativa konsekvenser för den inre motivationen. Beröm och bekräftelse på insats och inte på personliga egenskaper är att föredra för att stärka barnens inre motivation och identitetsskapande. Examensarbetet handlar om detta och ger infallsvinklar på vad bekräftelse i appar för barn 1-6 år kan betyda för motivationen att lära och utvecklas.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ortopedtekniska åtgärder är en del i behandlingen av reumatiska ledsjukdomar, med främsta syfte att minska begränsningar som smärta och stelhet kan medföra och därmed öka livskvaliteten. Syfte: Utvärdera ortopedtekniska åtgärder för patienter med reumatiska fotbesvär avseende smärtintensitet, gång- och balansförmåga samt utvärdera utförandet av vardagliga aktiviteter. Vidare var syftet att undersöka vilka beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmågan. Metod: Kvasiexperimentell design i kombination med kvalitativ induktiv ansats användes. Interventionen bestod av ortopedteknisk åtgärd. Kvasiexperimentella studien bestod av 31 deltagare som genomförde sex minuters gångtest, skärpt Rombergs test och gång i åtta-figur vid förskrivning och efter fyra månader samt besvarade frågeformulär före förskrivning och efter fyra respektive sex månader. Semistrukturerad intervju genomfördes med 6 av de 31 deltagarna. Resultat: Ortopedtekniska åtgärder ger minskad smärta, förbättrar gångförmågan och ökar utförandet av vardagliga aktiviteter. Ingen påvisad förbättring av balansförmågan. Omgivningsfaktorer, psykologiska faktorer, konsekvenser och fysisk aktivitet är beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmåga. Slutsats: Vidare forskning behövs för att stärka evidensen kring de ortopedtekniska åtgärdernas effekt samt hur de beteenderelaterade faktorerna påverkar gångförmågan för patienter med reumatiska fotbesvär. Nyckelord: Balansförmåga, gång, operant inlärning, reumatiska sjukdomar, smärta, socialkognitiv teori. / ABSTRACT Background: Orthopedic insoles and shoes (OIS) are common part of the treatment of rheumatic joint diseases, aimed to reduce limitations caused by pain and stiffness and increase quality of life. Objective: To evaluate OIS for patients with rheumatoid foot problems regarding pain intensity, walking and balance ability and evaluate performed daily exercise. A further aim was to investigate the behavioral factors that patients with rheumatic foot problems experienced affect walking ability. Method: A quasi-experimental design in combination with a qualitative design with inductive approach was used. Thirty one participants completed a six-minute walk test, sharpened Romberg's test and a walk in eight-figure before prescribing and after four months and completed questionnaires before prescribing and after four and six months. Semi- structured interviews were conducted with six of the 31 participants. Results: OIS reduced pain, improved walking ability and increased the extent of performed daily exercise. No improved balance ability was showed. Environmental factors, psychological factors, consequences and physical activity are behavioral factors that patients with rheumatoid foot problems experienced affect the ability to walk. Conclusion: Further research is needed to strength the evidence of OIS´s effects and how behavioral factors affect walking ability in patients with rheumatoid foot problems. Keywords: Balance Ability, gait, operant learning theory, pain, rheumatic diseases, social cognitive theory.

Syftet med studien är att synliggöra metoder och strategier som lärare använder sig av som låter sitt klassrum domineras av det engelska språket i engelskundervisningen. I tre semistrukturerade intervjuer med tre mellanstadielärare och tre kompletterande observationer i dessa lärares klassrum studeras och kategoriseras dessa metoder och strategier. Dessa metoder jämförs också med de metoder och strategier som lärare i Peltokangas (2013) undersökning använder sig av. Dessa lärare använder engelskan 50% av tiden och flera av lärarna anser att det är svårt att få med sig eleverna om de enbart använder det engelska språket. Resultatet visar att det finns många likheter mellan de metoder som används i respektive klassrum som lustfyllt lärande, stöd till det nya språket i form av bilder, kroppsspråk och svenskan. Den största skillnaden ligger i den exponering som eleverna i det engelsktalande klassrummet utsätts för och som de själva producerar. Mycket talar för att det är en fördel för lärare att ha engelska som modersmål i undervisningen av engelska.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utgångspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner används för att frigöra tid för en aktiv inlärning under lektionstid. En frågeställning gäller hur lärarna arbetar för att fördjupa eleverna kunskaper från videolektionernas innehåll. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fyra lärare, geografiskt spridda i Sverige. Resultatet visar att lärarna bedriver en varierad undervisning med så väl enskilt som gemensamt arbete. Det enskilda arbetet sker vanligen i läromedlet. Till det gemensamma arbetet hör både diskussioner, från begrepp till olika lösningar, och gruppövning, från övningar i läromedlet till problemlösning. Det förekommer också att eleverna undervisar varandra. Det gemensamma arbetet kan ske i par, i grupper och i helklass. Majoriteten av de aktiviteter som bedrivs i klassrummen finns även beskrivna i litteraturen.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild. Frågeställningarna i studien var: Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning? Hur upplever lärare elevers metakognition? Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen? För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket. Intervjuerna transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien indikerar att motivation är en betydande och relevant aspekt i inlärningen enligt respondenterna som också framhäver att en stor del i läraryrket är att främja och hitta elevers motivation för att få till en bra skola. Vidare uttalas av respondenterna att motivation och självbild är starkt sammankopplade och påverkar lärandet. Således bör lärare också arbeta med att stärka elevers självbild och skapa en god lärmiljö med ett accepterat klassrumsklimat för att ett aktivt lärande ska ske.

Sedan starten av ett pulsprojekt i Naperville, USA, har flera skolor i Sverige börjat arbeta med pulsträning som ett sätt att öka inlärningen hos elever. Eleverna genomför pulshöjande aktiviteter i en given ansträngningsnivå som sedan ska öka koncentrationen och ge förbättrade resultat i efterföljande teoretiska lektioner. Forskningen är relativt ny och saknar belägg enligt vissa källor. Trots det kan det diskuteras ifall andra effekter av pulsträning, så som förbättrad hälsa, kan vara nog så eftersträvansvärda för skolungdomar som rör mig sig allt mindre på fritiden. Syftet med studien är att få ökad kunskap om elevers uppfattningar kring schemalagd pulsträning och fysisk aktivitet i skolan. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsintervju med fyra stycken fokusgrupper. Totalt deltog 14 högstadieelever i studien, hösten 2018. Resultatet av studien visar att elever har olika upplevelser av den schemalagda pulsträningen. En del upplever träningspassen som väldigt ansträngade och tror inte att pulsträningen kan ge några positiva effekter på inlärningen. Andra känner att de får energi och påverkas positivt av träningen i förhållande till både inlärning och hälsa. De faktorer som påverkar elevernas motivation är ledarens inställning, självbestämmande, valfrihet och specifika aktiviteter. De mest uppskattade aktiviteterna är bollspel, lekar och cirkelträning. Majoriteten av eleverna som deltog i studien såg potential i den schemalagda pulsträningen som ett sätt att öka inlärningen, förbättra hälsan och motivation till mer idrottande. Det kräver dock att pulspassen förändras och erbjuder eleverna större inflytande över träningsupplägget och mer varierade aktiviter. Det är också viktigt att ledaren är positiv och engagerar sig för att göra eleverna motiverade.

Mental workload was investigated using electroencephalography (EEG) and National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). The purpose of the study was to investigate the impact of passive and interactive learning on mental workload. The passive group (N = 5) had passive learning by reading a document regarding fire and safety when working in a laboratory, while the interactive group (N = 6) in addition to reading also had interactive learning by working with the same document in a group. On a follow-up test with EEG and NASA-TLX five days after the learning session, the subjects had a knowledge test based on the earlier learning. The results showed no significant divergence between the groups in mental workload measured with EEG and NASA-TLX or performance on a knowledge test. The subjects had difficulties remembering the fire and safety-routines on the knowledge test, which is consistent with previous research on risk communication. There was no correlation between EEG and NASA-TLX, which may be due to the difficulty in making accurate estimates of mental workload. / Mental arbetsbelastning har undersökts med elektroencefalografi (EEG) och National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). Syftet med studien var att undersöka påverkan av passiv och interaktiv inlärning på mental arbetsbelastning. Den passiva gruppen (N = 5) fick passiv inlärning genom att läsa dokumentet ”Hälsa och Säkerhet vid kemiskt arbete på laboratorier, Kemiteknik (Säkerhet vid kemiskt arbete)” medan den interaktiva gruppen (N = 6) utöver genomläsningen även fick interaktiv inlärning genom att prata och samverka interaktivt i en grupp. Fem dagar efter inlärningen genomförde försökspersonerna ett kunskapstest baserat på den tidigare inlärningen med mätning av EEG samt NASA-TLX. Resultaten visade inte någon signifikant skillnad mellan grupperna i mental arbetsbelastning mätt med EEG och NASA-TLX eller prestation mätt med ett kunskapstest. Försökspersonerna hade svårt att minnas information från brand- och säkerhetsrutinerna på kunskapstestet, vilket är i enlighet med tidigare forskning om riskkommunikation. Inget samband erhölls mellan EEG och NASA-TLX, något som kan bero på svårigheten att träffsäkert skatta mental arbetsbelastning.