Denna studie ger en bild av hur lärares inställning till ämnet matematik kan te sig, hur elever kan påverkas av lärares inställning till matematik samt hur man skapar en lärmiljö vilken främjar en positiv inställning till matematik. Syftet med studien var att se över vad forskningsresultat påvisat kring lärares inställning till matematik, hur stor betydelse deras inställning haft på deras undervisning och elevers matematikinlärning samt hur elevers inställning till matematik kan påverkas. För att vi skulle kunna besvara vår forskningsfråga Hur ser kopplingen mellan lärares inställning till matematik och elevers matematikinlärning ut tog vi systematiskt fram, analyserade och sammanställde vetenskapliga studier. Dessa rörde lärare, undervisning i matematik i grundskolan, matematikdidaktik, matematikängslan och faktorer vilka främjar en positiv matematikinlärning. Resultatet visade hur viktigt det är att läraren har en tilltro till sina elevers förmåga och att en varierad undervisning skapar förutsättningar för god inlärning. Det framkom även hur viktig den första undervisningstiden är för att utveckla ett intresse och en positiv inställning till matematik samt vilka konsekvenser som kan uppstå om negativ inställning får fäste, till exempel genom lärares matematikängslan. Insatser för hur matematikängslan kan motarbetas lyftes fram. Under arbetets gång tog vi bland annat del av studier som påvisat att kvinnliga lärare tenderar överföra sin inställning till matematik på elever, i synnerhet flickor. Detta såg vi som en intressant didaktisk implikation till examensarbete II.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen i hur högpresterande elever stöttas och utmanas av lärare i ordinarie undervisning i F-3 inom läs- och skrivutvecklingen. Studien fokuserade på vilka utmaningar och möjligheter verksamma lärare upplever att det finns i stöttningen. Frågeställningarna besvarades genom nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärare upplever att ett stort ansvar för högpresterande elever ligger hos läraren. En utmaning som framkommit är val av material och tid för planering. En möjlighet som sågs i resultatet är att högpresterande elever kan inspirera andra elever och sig själva och på så vis driva klassen framåt. Det har också visats att det finns två nyckelstrategier för att utmana och stimulera dessa elever, acceleration och berikning. Studien har funnit att det är viktigt att högpresterande elever inkluderas och att de har ett socialt samspel med sina klasskamrater och lärare.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några gymnasielever beskriver en god social lärmiljö och hur de upplever att den sociala lärmiljön påverkar inlärningen. De två forskningsfrågor som legat till grund för studien är: Vilka faktorer beskriver gymnasieelever bidrar till en god social lärmiljö? Hur upplever gymnasieelever att den sociala lärmiljön påverkar deras lärande?  I syfte att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpats. Med ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval har totalt nio elever från en och samma klass i årskurs 2 på gymnasiet intervjuats. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat och goda interpersonella relationer mellan såväl lärare och elev som mellan elever är tre av de viktigaste bidragande faktorerna till upplevelsen av en god social lärmiljö. Vidare pekar resultatet på att ett tryggt klassrum gör att man som elev vågar göra misstag, medan avsaknaden av denna trygghet kan göra att man blir tillbakadragen och oengagerad. En god relation med läraren kan påverka inlärningen genom att man får ett större intresse för ämnet samtidigt som läraren kan anpassa undervisningen utefter elevens behov. Goda relationer med klasskamrater kan göra så att man mår bättre och därmed kan lära sig mer, samtidigt som man aktiveras som läranderesurser för varandra. Några andra faktorer som verkade skapa förutsättning för trygghet och goda interpersonella relationer var skolans fysiska- och organisatoriska utformning, elevers tillgång till digitala- och sociala medier samt individens inställning och attityd.

Bakgrund: Vikten av fysisk aktivitet är ett faktum, trots detta rör sig barn och ungdomar allt mindre. Skolan är den främsta arenan att nå alla barn. Skolsköterskan är den enda inom skolan som träffar alla elever och är den på skolan som ansvarar för att främja fysisk och psykisk hälsa hos elever. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors syn på faktorer som är viktiga för elevhälsoarbetet. Metod: Sex skolsköterskor som arbetar inom elevhälsan inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal eller telefon. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem huvudkategorier; Skapa förutsättningar att klara skolan, Samverkan mellan olika parter, Behov av varierande kompetenser, Behov av mer resurser och tid samt Olika aktörers ansvarstagande. Resultatet uppdelades i 13 subkategorier. Konklusion: Viktiga faktorer i elevhälsoarbetet var att alla elever ges förutsättningar att främja och förebygga ohälsa vilket ger en utgångspunkt för inlärning. Andra faktorer var förståelse för och samarbete med andra yrkeskategorier. Fysioterapeutisk kompetens efterfrågades. Skolsköterskornas höga arbetsbelastning, känsla av otillräcklighet, tidsbrist samt ekonomiska hinder var viktiga faktorer. Även ett ökat ansvar från vuxna samt att beakta aktuell lagstiftning var väsentligt.

Som grund för det livslånga lärandet men också tillägnandet av kunskaper i skolan finns läsförmåga. Läsinlärning grundas på fyra faktorer där läslust ses som en betydelsefull faktor. Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av att använda sig av läslust som en faktor vid läsinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar ämnade ge svar på vilken definition pedagoger har av begreppet läslust och om läslust påverkar läsinlärningen, men också vilka arbetssätt som främjar läslust och vilka faktorer som försvårar pedagogernas arbete med detta i skolan. Studien använde sig av primärdata i form av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som valdes utifrån kunskap och erfarenhet inom det område som studien avsåg att undersöka. Resultatet av studien visade på att det inte fanns någon gemensam definition av begreppet läslust hos pedagoger, men begreppet kopplades till aspekter som grundar sig i elevens inre motivation till läsning. Läslust uppgavs ha en viktig roll vid läsinlärning i grundskolans tidiga år. Viktiga arbetssätt för att främja läslust uppgavs vara högläsning och lästid, vuxna förebilder samt tillgänglighet till böcker som är anpassade efter de enskilda elevernas läsförmåga och intresseområden. Andra faktorer som ansågs främja läslust var läsmiljön och möjligheten för eleverna att läsa i par och/eller grupp. Faktorer som ansågs försvåra arbetet med läslust i skolan uppgavs vara framför allt tillgång till anpassade böcker samt pedagogens möjlighet att stötta den enskilde eleven i dennes läsutveckling.

Denna komparativa studie syftar till att besvara frågeställningen ”Hur kan procedurell retorik i digitala spel påverka förståelse för datummärkning och hållbarhet av matvaror?”. 2018 uppstod 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige (Naturvårdsverket 2020) och Jordbruksverket (2011) presenterar bristande kunskap kring datummärkning som en stor orsak till matsvinnet. För att öka kunskapen kring problemet skapades därför två artefakter i form av digitala spel, en med procedurell retorik och en utan. Artefakterna spelades av respondenter som sedan intervjuades och resultatet påvisar ett förändrat beteende/tankesätt hos respondenter till båda spelen. Spelen verkar också fungera som en påminnelse om ämnet för respondenter som redan besatt kunskap om ämnet. Artefakten med procedurell retorik lyckades bättre i att lära ut orsakerna till att mjölk blir dålig. För att öka validiteten i resultatet skulle de båda artefakterna behöva vidareutvecklas för att bli mer snarlika och försäkra att den procedurella retoriken är den enda parametern som undersöks.

Denna studie är en kvantitativ enkätstudie riktad till föräldrar som deltagit i föräldrautbildningar inom svensk fotboll i Stockholm län. Studien syftar till att öka kunskapen kring fotbollsföräldrars inställning och upplevelse av deras deltagande i föräldrautbildningar som Svenska fotbollförbundet bedriver i Stockholms län. Studien tar sin utgångspunkt i den debatt kring föräldraengagemang inom svensk idrott som tagits upp i media under de senaste åren.   Respondenterna i studien är föräldrar som deltagit i föräldrautbildningar inom fotbollen i Stockholms län där de fått beskriva sin egen inställning och upplevelse av dessa utbildningar.   I studien har ett teoretiskt perspektiv kring kognitivt inlärande i grupputbildningar använts i en diskussion samt tidigare forskning inom samma och närliggande ämnen.   Resultatet i studien bidrar med en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever de utbildningar som annordnats samt deras inställning. Utifrån detta har studien kunnat visa på vad i utbildningarna som varit bidragande till dessa inställningar och upplevelser samt vad i utbildningen som de upplevt bidragit till en ökad förståelse kring vikten av att vara en god fotbollsförälder för barnens skull.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa utomhuspedagogikens positiva och negativa faktorer, samt dess påverkan på elevers inlärningsförmåga. Litteraturstudien är genomförd genom en kvalitativ metod, där både svensk och internationell forskning har granskats, för att få ett bredare perspektiv på ämnet. Studien fokuserar på NO-ämnena, främst biologi, i 4–6. Flertalet studier visar att utomhuspedagogiken har en positiv inverkan på elevers inlärning, välmående samt samarbete. Dock har det visat att det krävs en växelverkan mellan olika lärmiljöer, både inomhus och utomhus, för att uppnå ett maximalt lärande. Trots denna bakgrund bedrivs det, enligt forskarna, inte tillräckligt mycket undervisning utomhus i dagens grundskola. Forskningen lyfter upp flertalet hinder med att bedriva undervisningen utomhus där lärarens osäkerhet är en av dem. Andra hinder som framkommer är tidsbristen, elevernas ovana att vistas i naturen, rädslor i samband med detta samt att eleverna inte ser utomhusundervisningen som ett lärtillfälle. Forskningen är entydig med de positiva aspekter som finns med utomhuspedagogiken. Utomhuspedagogiken ökar elevernas intresse och inlärning för biologiämnet, dessutom har begreppsförmågan och beteendet visat på positiva påföljder genom naturmöten. Sammantaget motiverar detta till varför utomhuspedagogiken behöver ta en större plats i dagens skola. Däremot, för att få en mer rättvis överblick över de möjligheter och hinder som finns behövs det mer longitudinell forskning inom utomhuspedagogiken. Lärare och skolledningar behöver uppmärksamma de positiva aspekterna av utomhuspedagogiken istället för att låta de påstådda hindren stå i vägen för elevernas kunskapsutveckling.

Kunskapsöversikten undersöker olika aspekter av utomhuspedagogik. Frågeställningen utgår från ett lärarperspektiv och hur man kan arbeta med utomhuspedagogik för att öka elevers intresse och motivation i ämnet bbiologi. Vi ville ta reda på vad utomhuspedagogik kan innebära för inlärning och bibehållandet av kunskap. För att besvara de frågor har vi samlat forskningsartiklar från databaserna LibSearch, Lubsearch och ERIC. sökord som är kopplade till frågorna om utomhuspedagogik och dess effekter och mökligheter används för att hitta relevanta artiklar. Sammanlagt valdes 11 källor som underlag. De källor sammanställer vad forskning säger om strukturer och arbetssätt kring utomhuspedagogik samt om hur elevers motivation, intresse, inlärning och minne påverkas av undervisning utomhus.  Resultatet visar att lärare använder sig av mycket lek i naturen och att det är viktigt med struktur och tydliga lärandemål för att inte leken ska ta över från inlärningen. Positiva upplevelser av att vara i naturen bidrar till att elevers intresse för biologiämnet ökar oh motivationen att vilja klara uppgifter. Flera av studierna visade att utomhuspedagogik, om det lades upp på rätt sätt, ökade elevers förmåga att komma ihåg både hela upplevelsen och kunskapen som hörde där till.

Detta arbete syftar till att samla forskningsresultat kring på vilket sätt utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärning, hälsa och välmående. Arbetet undersöker vilka utmaningar som är kopplade till utomhuspedagogik ur lärares perspektiv. Grunden för arbetet utgörs av totalt 24 källor varav en kunskapsöversikt och en doktorsavhandling med inriktning på utomhuspedagogik, 8 böcker samt 14 vetenskapliga artiklar. De har samlats, noggrant undersökts och sammanställts genom systematisk och osystematisk sökning. Resultaten visar att utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärning och hälsa mestadels positivt. Det kan dock diskuteras hur eleverna kan påverkas av utomhuspedagogikens intryck. Brist på forskningen i denna fråga har upptäckts. Flera negativa faktorer som påverkar lärarnas inställning och implementering av utomhuspedagogik i den vardagliga verksamheten har identifierats. Däribland brist på kunskaper, resurser, rädsla för faror och det oförutsedda samt avsaknaden av passande miljöer i närheten av skolor och inte minst lärares egna brister på koppling till naturen.