Denna uppsats undersöker hur hierarkisk nivå påverkar effekten av två typer av prestationsutvärdering på inre motivation med fokus på autonomi och kompetens. Tidigare forskning indikerar att subjektiv prestationsutvärdering har en övervägande positiv effekt på autonomi och kompetens oavsett hierarkisk nivå. Andra studier visar att objektiv prestationsutvärdering kan ha en mindre positiv effekt på anställda på både hög och låg hierarkisk nivå, vilket kan begränsa deras autonomi och kompetens. Studien bygger på en kvalitativ metod. Våra resultat visar att hierarkisk nivå kan ha viss betydelse på effekten av utvärderingssystem på inre motivation. Vi finner att effekterna kan variera både mellan olika hierarkiska nivåer men även inom samma nivå. Resultaten visar även att individuella karaktärsdrag och tidigare arbetslivserfarenheter kan få betydelse för hur prestationsutvärdering påverkar inre motivation. Framtida forskning kan därför undersöka hur de anställdas motivationsfaktorer påverkar organisationers val av utvärderingssystem.

No description available.

Tillverkningsföretag har länge strävat efter att uppnå en så hög effektivitet som möjligt i sin produktion. Detta har bland annat skett genom att effektivisera processer och minimera processernas kostnader. Rationaliseringen, tillsammans med forskning avseende psykologi, har haft ett arbetsorganisatoriskt fokus under åren. Framförallt utvecklades en hel del teorier inom motivation i arbetsorganisationer. Tidigare motivationsteorier ser yttre och inre motivation som additiv till varandra. Det innebär att de monetära belöningssystem som många företag etablerat bara tillfredsställer den yttre motivationen, därefter är det upp till individen att uppfylla den inre motivationen. Self-determination theory ser istället faktorerna som interaktiva där chefen, som extern motivationsfaktor, kan påverka den inre motivationen hos arbetstagaren. Ansvaret ligger därför hos chefen för att se till att motivationsförhållanden föreligger och att en ständig förbättringsprocess pågår inom bolaget. Misslyckas chefen kan det ofta leda till omotiverad personal och sämre effektivitet.   Chefen är den som ställs inför uppgiften att främja den inre motivation hos sina arbetstagare men frågan kvarstår hur chefen ska gå tillväga. Studien syftar till att se till de mjuka faktorerna genom att analysera vilket beteende en chef kan anta för att tillmötesgå arbetstagares inre motivationsbehov i tillverkningsföretag. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deduktiv tyngdpunkt. Det var intressant för studien att analysera tillverkningsföretag med monotona arbetssätt. Fyra bolag kom att medverka i studien där skillnader i både produktionsstorlek och produktion förelåg. Därmed finns det även skillnader i hur monotont arbetssättet är mellan de olika företagen. Genom intervjuer med arbetstagare och chefer kunde studien utläsa samband relaterat till ett specifikt beteende och analysera detta för att besvara studiens syfte. Studien kom fram till att eftertraktat beteende hos en chef, för att inre motivation ska främjas, är att chefen ska vara engagerad i arbetsprocessen och se individen i produktionen. Detta görs genom att uppskattning och uppmuntran till delaktighet genom bland annat förslagssystem sker kontinuerligt. / Manufacturing companies have for a long time strived to achieve the highest efficiency in their production. This has been achieved by streamlining processes and minimizing process’ cost. The rationalization, along with psychology has had a work organizational focus over the years. Especially has a lot of theories concerning psychology in the workplace been developed. Earlier motivations theories saw extrinsic and intrinsic motivation as additive to each other. This means that a company's monetary reward system only cater to the external motivation to a certain point, then its up to the individual to meet the internal need of intrinsic motivation. In contrary to the earlier motivation theories, Self-determination theory sees an interaction between extrinsic and intrinsic motivation, where the manager serve as a external motivator, who can influence the worker’s intrinsic motivation. Therefor lies the responsibility in the manager hands to ensure that motivations conditions exist and a continuous improvement process is going on within the company. If the managers fail in accomplishing this, it can often lead to unmotivated staff and poor efficiency. The manager is the one who’s faced with the task of promoting the workers intrinsic motivation, but the question remains how the managers should proceed. The study aims to analyse which behaviour a manager can adopt to meet the worker’s need for intrinsic motivation within a manufacturing company. To examine this, the study came to use a qualitative study method with an emphasis towards a deductive approach. It was interesting to analyse manufacturing companies with monotonous work. Four companies came to participate in the study, where differences in both production scale and production existed. Through interviews with managers and workers the study could deduce a correlation on a specific behaviour and analyse it to answer the purpose of the study. The study found that coveted behaviour that managers could adopt to promote intrinsic motivation among the workers is, engagement in the workplace and the manufacturing process that is executed by the workers, and therefore see the individual in the process of the production. This is done with appreciation and encouragement for participation by including suggestion system in the company and ensures that suggestions are continuous.

<p>This is a qualitative study of high school students’ definition of their conception of a “good” teacher. Its purpose is to provide increased insight for teachers about students’ ideas of the phenomenon. The study is based on the reports of six respondents, which was later analysed according to the Interpretative Phenomenological Analysis method (IPA). The reason of the aim of the study is combination of a found interest and the fact that it had not been done before.</p><p>The result shows that teachers image has great effect on students’ academic motivation and ambition. Furthermore, it reveals a number of personal features to have a significant effect on students’ academic effort and their attitude towards school. Of special importance is the students’ perception – of being seen, of being taken seriously and the relevance of studying. In this sense, a “good” teacher is one who wins and preserves the students trust, combined with a distinct leadership with flexibility and accommodation. The students’ conception of education tends to relate to their perception of how the teacher manages his or hers function as a leader, which means that the teachers profile is playing an important role to students’ ambition and so even their results.</p><p>The meaning of a ”good” teacher can be said to be related to being inspiring and motivating, as well as inspired and motivated. Among the most important skills in this matter is, according to the respondents, the ability to match the leadership style to different contexts and situations that occurs.</p><p>Keywords: The importance of students’ perception, intrinsic motivation, being seen as an individual, inspiration and meaningfulness.</p> / <p>Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ”en bra lärare”. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.</p><p>Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.</p><p>Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier. Till dessa hör huruvida läraren får eleverna att uppleva sig sedda, tagna på allvar och ämnet relevant. Den ”gode läraren” är en tydlig ledare men likväl personlig, flexibel och tillmötesgående. Denne vinner och förvaltar också elevernas förtroende genom att vara uppriktig, att ta initiativ till goda relationer och elevinflytande. I allt detta visar resultatet på vikten av lärares ledarskap – elevernas attityd till ämnet tenderar att i hög grad hänga ihop med deras perception av läraren som ledargestalt. Således blir lärarens profil en mycket viktig påverkansfaktor i elevers studiemotivation och -ambition, och därmed även ett led i deras prestation och resultat.</p><p>Resultatet visar på att betraktas som en ”bra” lärare hänger samman med att vara en engagerande och motiverande lärare, vilket utgörs av många delar som de som nämnts ovan, men främst, betonar respondenterna, av en förmåga att forma sitt ledarskap efter olika kontexters skiftande behov.</p><p>Nyckelord: Perceptionens betydelse, inre motivation, att se individen, engagemang, meningsfullhet.</p>

The purpose of this study was to examine the role of grit and intrinsic motivation regarding students' propensity to procrastinate. Three specific research questions were constructed: "How much of the variance in participants' procrastination is explained solely by their degree of grit?" "Does the degree of intrisic motivation contribute with additional explanatory information for the regression between grit and procrastination?" "Is intrisic motivation a mediator for the regression between grit and procrastination?" To test this, a hierarchical multiple regression analysis was constructed. To collect data an electronic questionnaire was constructed. The sample consisted of 271 students who all studied at Karlstad University. The data was collected through the learning platform itslearning. Grit was measured with Swedish-Grit Scale. Intrinsic motivation was measured with a modified version of Task Evaluation Questionnaire and the students' propensity to procrastinate was measured with Pure Procrastination Scale. Grit and intrinsic motivation constituted the independent variables and the students' propensity to procrastinate was the dependent variable. The results showed that both the grit and intrinsic motivation significantly contributed with explained variance in the students' propensity to procrastinate. The strongest predictor variable was grit. The results also showed that intrinsic motivation was not a mediator for the regression between grit and procrastination. The conclusion is that grit should play a greater part in the Swedish school system. / Syftet med studien var att undersöka betydelsen av grit och inre motivation för studenters benägenhet att prokrastinera. Tre konkreta frågeställningar konstruerades: ”Hur stor del av variansen inom deltagarnas prokrastinering förklaras ensamt av deras grad grit?”, ”Bidrar inre motivation med ytterligare förklarande information för regressionen mellan grit och prokrastinering?” och “Är inre motivation en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering?” För att testa detta genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. För att samla in data konturerades en elektronisk enkät. Stickprovet bestod av 271 studenter som alla studerade på Karlstads universitet. Datainsamlingen gjordes via lärplattformen itslearning. Grit mättes med Swedish-Grit Scale. Inre motivation mättes genom en modifierad version av Task Evaluation Questionnaire Prokrastinering mättes med hjälp av Pure Procrastination Scale. Grit och inre motivation utgjorde oberoende variabler och studenternas prokrastineringsbeteende utgjorde den beroende variabel. Resultatet visade att både grit och inre motivation signifikant bidrog med förklarad varians inom studenternas prokrastineringsbeteenden. Den starkaste prediktorvariablen var grit. Resultatet visade också att inre motivation inte var en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering. Slutsatsen av arbetet är att grit borde spela en större del i det svenska skolväsendet.

Den tekniska utvecklingen har bidragit till att den digitala sektorn har blivit näringslivets största tillväxtområde. Statistiska undersökningar visar att den svenska arbetsmarknaden år 2022 kommer sakna 70 000 individer som besitter rätt IT-kompetens. Inom en snar framtid kommer de tidigare generationerna lämna arbetsmarknaden och Millennials kommer utgöra en allt större del. Motivation är ett viktigt begrepp inom företagsvärlden då det är en förutsättning för att individer ska vilja utföra en arbetsuppgift. Ett sätt för företag att skapa och upprätthålla motivation hos sina medarbetare är välanpassade belöningssystem. Syftet med denna uppsats utgörs av två delar. Den första delen syftar till att få en djupare förståelse för hur Millennials i den digitala sektorn upplever att de motiveras av olika motivationsfaktorer. Den andra delen syftar till att med hjälp av resultat och analys av syftets första del ge vägledning i vad svenska företag i den digitala sektorn bör ta hänsyn till vid utformning av belöningssystem för att motivera och behålla Millennials på arbetsplatsen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med Millennials från ett svenskt IT-företag. Resultatet visar att de betydande motivationsfaktorerna för Millennials i den digitala sektorn är: ansvar, balans mellan arbete och fritid, flexibilitet, personlig utveckling, gemenskap och kultur, meningsfulla arbetsuppgifter, samt snabb och kontinuerlig feedback. Samtidigt visar studien att lön inte upplevs vara en motivationsfaktor, trots detta betraktas hög lön som en självklarhet i ITbranschen. Belöningssystem bör därmed utformas med hänsyn till både finansiella och ickefinansiella belöningar med fokus på dessa motivationsfaktorer.

Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att identifiera och jämföra män och kvinnors yttre och inre motivationsfaktorer vid följande av varumärken på sociala nätverk utifrån incitament, social kontext, intresse, underhållning, information samt känslomässigt nära. Studien ämnar även att tillföra kunskaper för ämnesområdet inom teoretiska och praktiska implikationer. Forskningsfrågan lyder därmed:   Vilka likheter och skillnader finns det mellan män och kvinnors yttre och inre motivationsfaktorer att följa varumärken på sociala nätverk?   Metod: Studien använder sig av en hypotetisk-deduktiv metod där forskaren via befintlig teori skapat studiens hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en kvantitativ metod med hjälp av en webbenkät och ett Mann Whitney test. En analys och diskussion genomfördes därefter för att generera en slutsats för studien.   Slutsats: Resultatet från studien fann att det inte finns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnors yttre motivation inom områdena incitament och social kontext att följa varumärken på sociala nätverk. Inom inre motivation fann dock studien både likheter och skillnader. Inom aspekterna intresse och underhållning fann studien ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors inre motivation till att följa varumärken på sociala nätverk. Däremot inom aspekterna information och känslomässigt nära fann studien att kvinnor visade en signifikant högre inre motivationsskillnad jämfört med män. Studiens praktiska implikationer fann att varumärken bör ta hänsyn till dessa genusskillnader vid inre motivation för att kunna anpassa innehållet efter deras målgrupp. De teoretiska implikationerna fann istället att incitament numera inte har någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor, medan tidigare forskning visar på en större motivation från kvinnor. Dessutom fann studien samma resultat som tidigare forskning gällande att kvinnor motiveras mer känslomässigt av varumärken än män. / Purpose and research questions: The purpose of the study is to identify and compare men and women’s extrinsic and intrinsic motivation when following a brand on social networks by incentive, social context, interest, entertainment, information and relatedness. The study also intends to provide knowledge to the subject area within theoretical and practical implications. The research question therefore follows: • Which similarities and differences exists between men and women’s extrinsic and intrinsic motivation to follow a brand on social networks? Method: The study uses a hypothetical-deductive method where the researcher through existing theories creates the study’s hypotheses. The hypotheses have been tested through a quantitative method with a survey online and a Mann Whitney test. An analysis and discussion was then performed to generate a conclusion for the study. Conclusion: The result from the study found that there are no significant differences between men and women’s extrinsic motivation within the areas incentives and social context to follow brands on social networks. However, within the field intrinsic motivation the study found both similarities and differences between men’s and women’s motivation to follow brands on social networks. The study found no significant difference between men and women’s intrinsic motivation connected to interest and entertainment. However, within the aspects information and relatedness the study found that women showed a significant higher difference in intrinsic motivation compared to men. The practical implications of the study found that brands should take these gender differences into account in order to adapt the content to their target audience. Instead, the theoretical implications found that incentives now have no significant difference between men and women, while previous research shows a greater motivation from women. In addition, the study found similar results to previous research that women are more emotionally motivated by brands than men.

Introduktion: Sveriges befolkning är idag otillräckligt fysiskt aktiva enligt rekommendationerna som finns på minst 150 minuters fysisk aktivitet varje vecka. Detta trots att det finns många kända hälsofördelar med att vara fysiskt aktiv. Brist på motivation är en faktor som påvisats vara bidragande till att personer rör på sig för lite. Syftet med studien var därför att jämföra skillnader i typ av motivation och fysisk aktivitetsnivå och om det finns skillnader beroende på kön och ålder. Metod: Data samlades in via en onlineundersökning, där 251 deltagare mellan 18-64 år svarade på Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2) och The Godin-Shephard Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). Resultat: ANOVA visade signifikanta skillnader mellan motivationstyper och aktivitetsnivå, där personer som klassades som högaktiva hade mest motivation till fysisk aktivitet. Kvinnor hade mer introjicerad reglering och män mer identifierad reglering. Personer 18-24 år visade signifikant mer yttre reglering. Konklusion: Utifrån resultaten är det svårt att fastställa vilken motivationstyp som är mest bidragande till att personer är fysisk aktiva, däremot finns det indikationer på att all typ av motivation krävs för att vara fysiskt aktiv. Framtida forskning skulle kunna göra mer omfattande undersökningar på en bredare population för att få en mer fördjupad förståelse. / Introduction: The Swedish population does not meet the recommendations for 150 minutes physical activity per week, even though the health benefits from being physically active is well known. Lack of motivation is a variable that contributes to this problem and results in insufficiently physical activity. This study aimed to explore differences in types of motivation and physical activity level, and also see if there is any differences between gender and age. Methods: Participants (n = 251) between 18-64 years of age completed an online survey, based on Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2) and The Godin-Shephard Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). Results: ANOVA showed significant differences between type of motivation and activity level. The high-active group had more motivation to physical activity than less active groups. Women had more introjected regulation than men, while men had more identified regulation than women. People between 18-24 showed significant more extrinsic regulation. Conclusion: Based on the findings, it is difficult to define which motivation type that main contributes to physical activity, but there are indications that all types of motivation is important for being physically active. Future research could do a more extended investigation on a wider population to get a deeper insight.

<p>En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform. Den egentliga drivkraften finns dock inom individen själv.</p> / <p>A condition to get people to participate in an activity for preventive healthcare is that they have to be motivated for the activity. The present study was carried out in order to describe and understand the extrinsic and intrinsic motivation with employees at a local government who participate in aquarobics. Fifteen respondents were interviewed based on an interview guide built on Deci and Ryan´s (1985) four factors, self determination, competence, relatedness and happiness, as conditions to reach intrinsic motivation. The results propose that habit, competence, relatedness/social contact and happiness/well-being are central to reach a motivation for aquarobics. An employer is able to create conditions for the employees so that they have the opportunity to find a form of exercise that fit the individual. But the real driving force is inside the person itself.</p>

<p><strong>Background</strong>: Since the coining of the phrase lean production by Womack, Jones and Roos in 1990, this mass production system of Japanese origin has been implemented in a multitude of organizations throughout the world, the results being predominantly positive from a financial point of view. The possibly negative effects of mass production on worker motivation have been discussed since quality of work life became an important political issue in Sweden in the 1970’s. As the popularity of lean service is now increasing, there are still unresolved issues regarding the transferability of a mass production system to the service industry, particularly with regards to the motivation of service employees.</p><p><strong>Purpose</strong>: The purpose of our thesis is to study the lean system of a Swedish bank, SEB Way, from a management- as well as an employee perspective in order to describe how lean may affect the work motivation of service employees.</p><p><strong>Research procedure</strong>: The study is empirically based on observations and interviews on multiple hierarchical levels at SEB. We have conducted a total of 13 interviews with front line employees at SEB, with the central SEB Way team as well as two external lean specialists.</p><p><strong>Results</strong>: The study indicates that SEB Way has little direct influence on the intrinsic work motivation of the SEB front line employees, as work motivation was present prior to the implementation of lean. However, there are some areas of indirect overlaps between SEB Way and employee motivation, mainly in terms of tools which encourage improved employee performance. This is in line with the short-term result orientation which characterizes SEB’s organizational culture. Furthermore, the study indicates that lean production may possibly exert more extensive direct influence on employee motivation than SEB Way.</p>