Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 1 uttrycker öka deras motivation och lärande i matematik utifrån frågeställningen: Vad framträder i elevernas resonemang kring vilka faktorer som är viktiga för elevers motivation till matematikämnet? Studien grundar sig på en tematisk analys av elevintervjuer från elever i årskurs 1, och elevsvaren analyseras utifrån motivationsteorin Self Determination Theory. I tidigare forskning framkommer det att elever bland annat motiveras av att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att olika arbetssätt motiverar dem olika mycket vilket också framkommer i den här studien. Något som inte har presenteras som en motivationsfaktor i tidigare forskning men som framkommer i den här studien är att arbetsron i klassrummet påverkar elevernas motivation. Genom resultatet av denna studie kan verksamma och blivande lärare anpassa sin matematikundervisning utifrån vad och hur elever motiveras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med att motivera elever i årskurs 7–9 i matematik. För att undersöka detta genomfördes klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i årskurs 7–9. Jag gjorde också litteraturstudier inom fältet för att kunna jämföra teori och praktik. I teoridelen tar jag upp inre respektive yttre motivation, och även samspelet mellan dessa. Utgångspunkten för uppsatsen är den så kallade Self Determination Theory (SDT) vilken jag redogör för. Det finns ett flertal studier där författarna argumenterar för att motivation har minst lika stor betydelse som intelligens för hur väl elever lyckas i matematik. De resultat jag fann bekräftar att motivation skapas genom att det till exempel finns en förtroendefull relation mellan lärare och elev. Vidare ger undersökningen vid handen att komponenterna i SDT-teorin, det vill säga, kompetens, självbestämmande och social tillhörighet är viktiga delar för elevernas motivation. Elever verkar till exempel bli mer motiverade då de får vara delaktiga och göra egna val.

The digitalization that has come through technological development has been the starting point of the change with how and where we work. With Covid-19 many organizations have had to embrace the change earlier than anyone would have thought, and many workplaces have been forced to place the employees' work to their own homes. It also forces many organizations to overthink how to keep productivity high while the work and leadership is being managed remotely. The employee's motivation is a critical factor when it comes to productivity, and how do you make sure that the motivation stays high when individuals who are not accustomed to remote work now are forced to do it? The purpose of this essay is to study how individuals' motivation, who earlier have only been working from an office, now are affected by forced remote work. This will be done through a qualitative study where we examine how changed circumstances connected to three factors - perceived autonomy, fellowship and competence have affected the individuals. The factors are part of Deci and Ryan’s (2000) Self-Determination Theory and are important ingredients for internal motivation. The result shows that the perceived internal motivation, for most, has not changed, a lot because of technological tools which have worked as a good substitute for physical meetings and relations. However, the result shows that age seems to be a crucial factor for how the internal motivation is affected by forced remote work, where the younger study objects experienced a declining internal motivation. For that reason, age is an interesting factor to look into for further research.  The essay starts off with a background description of remote work and motivation as a phenomenon. This is followed by a theoretical review from the framework that is underlying for the essay and the analysis model. Further a method section will be displayed which is followed by a presentation of the empirical data and the analysis of the data. The essay ends with a discussion about the results, a conclusion and suggestions for further research.

Då jag i mitt arbete som lärare i svenska undervisar eleverna med processkrivande som grundsyn och upplever att det underlättar skrivandet för eleverna, fann jag det intressant att undersöka om min uppfattning stämde. Jag har noterat att eleverna, även de med skrivsvårigheter, tar sig igenom den utmaning som skrivande kan innebära i skolan. Syftet med undersökningen var att finna svar på om undervisning med processkrivande som grundsyn kan ses som motiverande för eleverna. Utifrån självbestämmandeteorin kopplad till motivation gjorde jag en kvalitativ studie som relaterar till tidigare forskning kring processkrivande och motivation. Tidigare forskning visar bland annat på att processkrivande kan bidra till motivation och goda skribenter. Likväl finns det även studier som inte har visat samma resultat. Mitt resultat visade att mina elever ser processkrivande som hjälpsamt i undervisningen vilket jag tolkar som att det kan anses vara motiverande. Än tydligare i resultatet var att jag som lärare kan påverka elevens motivation på flera olika sätt. Återkoppling var den faktor som stack ut allra mest. Jag kan alltså bekräfta min uppfattning om att processkrivande som grundsyn i undervisning är hjälpsam och motiverande för eleverna.

Nej

Intrinsic motivation means that students have an interest and finds something joyful, whichaccording to the curriculum is something that schools should aim towards. The mostcommon practice in mathematics education is individual learning but cooperative learninghas become quite popular. The aim of this study is to examine if these two practices haveany effect on students` intrinsic motivation towards mathematics in primary school. Thisresulted in questions which aims to find out both students´ feelings towards mathematicsand possible differences between the two practices. The study has a phenomenologicalperspective which focuses on the participants experiences. The method used is qualitative,where four students and one teacher from two classes with different practices areinterviewed. The results show that all students had high intrinsic motivation both towardsmathematics as a subject and as a practice. There were no major differences regardingstudents´ intrinsic motivation between the two classes. There were however some differencesbetween students in the same class. Three out of four students in each class had slightlyhigher intrinsic motivation towards the practice in their class, than the fourth student.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv vilken roll kemiläraren har för att stärka elevers motivation,samt belysa hur läraren bedriver undervisning i ämnet som hjälper eleverna att bli motiverade i kemiämnet. Undersökningen genomfördes  med fem kemilärare på högstadiet i två grundskolor i södra Sverige. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in impirin.

En del av det pedagogiska arbetet innebär att läraren skall motivera elever till lärande och vägleda dem till att uppnå målen i skolans olika ämnen. Det råder dock en problematik kring motivation. Både i hur lärare bör agera kring elevers motivation samt olika faktorer som påverkar motivation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera elever samt vilka faktorer som påverkar elevers motivation i matematik. För att undersöka detta utfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare som arbetar på högstadiet. Utifrån den empiri som framkom i resultatet gjordes en analys kopplad till Maslows behovstrappa samt motivations teorier. En del av resultatet visade på att lärarna ansåg att relationer är en viktig faktor för att motivera elever.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade av olika faktorer som påverkar deras skolmotivation i SO-ämnena. Synpunkter som skicklig lärare, ämnet-intresse och verklighetsförankring,möjligheten till inflytande över undervisningen, skol-och socialmiljö, klasskamrater och föräldrar, betyg och andra belöningar är något som anses som avgörande för påverkan på elevers skolmotivation. Denna studie kan ses som grund för lärares kunskap om elevers motivation och ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där tolv personer intervjuades.Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer förstå tävlingsformen Toughest ur deltagarnas perspektiv. Respondenternas svar har transkriberats och därefter analyserats för att i slutet presenteras i en så kallad korsanalys för att komma fram till ett resultat.Resultatet visar att deltagarna i vår studie både har liknande och olika perspektiv påToughest. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan idrottslig bakgrund ochdeltagare i Toughest, då majoriteten i vårt urval har organiserad idrottslig bakgrund. Baserat på intervjuerna har alla deltagare en gemensam tanke där de förklarar Toughest som ett idrottsevenemang som är en utmaning för dem. Dessutom visar resultaten att en del av deltagarna vill delta i Toughest eftersom det är roligt och socialt, var på några av deltagarna har stor passion för hinderbanelopp och ser Toughest som motivation för sin dagliga träning.Slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att Toughest är ett unikt event som lockarmänniskor på olika sätt. Deltagarna har olika perspektiv på hur de ser Toughest och derasmotivationsfaktorer skiljer sig åt. Utifrån intervjuerna har vi tolkat att Toughest är en aktivitet som deltagarna i vår studie uttrycker erbjuder det lilla extra och är utöver det vanliga. / The aim of this study is to understand the sport event Toughest through the participants'perspective. To collect relevant empirical we conducted semistructured interviews withtwelve people who had participated and completed the obstacle course race, Toughest.We choose to implement the study on a physical activity-background perspective as wewanted to see if there is a relationship between physical activity background and toparticipate in Toughest.The interviews were performed by both of us and notes were taken. The study includes 12semi structured interviews which were performed at different times. During weekdays andweekends, during the day and evening.The result shows that the participants in our study have both similar and differentperspectives on Toughest. Based on the interviews all the participants has a common thought where they explain Toughest as a sport event that is a challenge for them. Furthermore the results shows that some of the participant want to partake in Toughest because it is fun and social, where as some of the participants have a great passion for obstacle course races and sees Toughest as a motivation for their daily training.