Detta examensarbete genomfördes för Projektgaranti AB Syftet med examensarbetet var att granska förutsättningarna för samordning och kommunikation mellan olika konsultdiscipliner inom projekteringsskedet. Vidare utvärderades och granskades de olika projektens utförande i avseende dokumentation i förhållande till rutiner och verksamhetsguidens anvisningar. Frågeställningarna under denna studie var: Hur är förutsättningarna för samordning och kommunikation mellan de olika konsulterna? Vad är det som styr detta hos Projektgaranti AB? Hur används verksamhetsguidens anvisningar samt rutiner i praktiken vid dokumentation? Målet med denna studie var att fastställa förutsättningarna för samordning och kommunikation inom projekteringen och även att se till och bedöma dokumentation; hur den genomförs och om riktlinjer för struktur och innehåll följs Vid genomförandet av denna studie tillämpades metoderna: enkätundersökning, stickprovsundersökning, observationer, granskningar och intervjuer Studien ledde till i överskådliga resultat kring hur teoretiska riktlinjer följs i praktiken, hur Projektgaranti respektive berörda konsulter upplever samordningen och kommunikationen inom projektering. Tydliga samband gick att utläsa kring vilka områden det fanns förbättringspotential. Slutsaser som kan dras från denna studie är ändrade riktlinjer för konsulterna är en nödvändighet för att skapa bättre förutsättningar för samordningen inom projekteringen För att förbättra samordningen mellan de olika konsulterna skulle mötesrutinerna kunna ändras till att bli mer nischade och som komplement till samordningsmöten införa rutiner använda programvaran Lync, där konsulterna kan dela skärminformation och följa varandras arbeten i realtid även på distans. / This thesis was conducted Projektgaranti AB   The purpose of the thesis was to examine the conditions for coordination and communication between consultant disciplines in the design stage. Furthermore, evaluated and reviewed the various project executions in respect of documentation in relation to the procedures and operations wizard. The questions in this study were: What are the conditions for coordination and communication between the various consultants? How are the activities wizard and procedures in affect at the documentation? The aim of this study was to determine the conditions for coordination and communication in the design and also to ensure and assess the documentation; its implementation and guidelines for the structure and content complianceIn the implementation of this study applied the methods: survey, sampling, observations, surveys and interviews  The study resulted in the foreseeable results of how theoretical guidelines are followed in practice, how Projektgaranti and concerned consultants experiencing coordination and communication within the project. Clear correlation could be gleaned about what areas there were potential for improvement. Conclusions that can be drawn from this study is revised guidelines for consultants is a necessity to create better conditions for coordination in planning To improve coordination between the various consultants would encounter routines could be changed to become more niche and to supplement coordination meetings to introduce routines use the software Lync, where consultants can share screen information and follow each other's works live at a distance.

Building Information Modelling (BIM) medför ett helt nytt sätt att arbeta där objektsbaserade 3D-modeller är den huvudsakliga informationskällan. Modellerna kan bära på stora mängder information i jämförelse med den traditionella pappersritningen som är begränsad till text, symboler och en 2D-visualisering av byggnaden. Att arbeta med BIM ställer helt nya krav på hur information ska struktureras för att säkerställa att den tolkas på samma sätt av alla aktörer i ett projekt och all den programvara som används för att hantera informationen. Den här rapporten behandlar installationer specifikt och klassifikationen av byggdelar som är grunden för att identifiera objekt i en modell. Vi har utrett BSAB 96 som är ett väletablerat system för klassifikation av byggdelar men i sin nuvarande utformning täcker det inte behovet för att kunna användas i BIM. Detta är en nyckelfaktor för att kunna koppla rätt information till BIM-objekten så att en obruten informationskedja kan erhållas. Vi förklarar teorin bakom klassifikationssystem, BSAB 96 i synnerhet, och hur de appliceras på BIM. De problemområden och utvecklingsbehov som finns ringas in och i en fallstudie föreslås två konkreta förslag på utvidgning av byggdelstabellen för installationer i BSAB 96; ett för praktisk tillämpning idag och ett baserat på en fullt integrerad datoriserad process. / Building Information Modelling (BIM) represents a completely new way of working where object-based 3D models are the main source of information. The models can carry large amounts of information in comparison with the traditional paper drawing which is limited to text, symbols, and a 2D visualization of the building. Working with BIM creates new requirements on how information should be structured to ensure that it is interpreted in the same manner by all participants in a project and all the software that is being used to handle it. This report deals with HVAC especially and the classification of construction elements which is the basis for identifying objects in the model. We have investigated BSAB 96 which is a well-established system for classification of construction elements but in its current state it does not cover the needs for use in BIM. This is a key factor to be able to connect the right information to BIM objects. We explain the theory behind classification systems, BSAB 96 in particular, and how they are applied to BIM.  The problem areas and development needs are highlighted and in a case study two concrete suggestions are proposed for expanding the classification table for HVAC construction elements in BSAB 96; one for practical used today and one based on a fully integrated computerized process.

Idag ställs höga krav på gott inomhusklimat och tillfredsställande termisk komfort. Tack vare flera tekniska innovationer går det att möta dessa behov, men detta medför att installationssystemen i dagens flerbostadshus tar allt mer plats. Samtidigt som tekniken får ta mer och mer plats har utvecklingen på projekteringssidan gått i en helt annan riktning. Arkitekten har istället kommit att bli en av de många konsulter som specialiserar sig på sin del av projektet (Östnäs, 1984). Att dessa utvecklingar skett åt olika håll skapar ett kunskapsgap mellan teknikkonsulter och arkitekter i dagens byggprojekt. 54% av respondenterna i denna studie, uppger att kunskapsgapet mellan A och VVS är så stort att det skapar problem i projekteringen och 35% av respondenterna anger att det ofta bidrar negativt till slutresultatet i form av nödlösningar. Detta examensarbete syftar till att undersöka om samordningen mellan arkitekt och VVS-projektör kan förbättras genom att överbrygga installationskunskap. Studien begränsas till att omfatta enbart samordning mellan Arkitekt och VVS-projektör och avgränsas alltså mot övriga projektörer i ett byggprojekt. Undersökningen fokuserar på samordning i tidigt skede av projekteringen, programskede. Hypotesen är att det generellt finns ett behov av ökad installationssamordning i projekteringen, denna testades genom en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Totalt deltog 99 personer i undersökningen. Med hjälp av statistisk analys i form av hypotestest påvisades att det generellt finns ett behov av ökad samordning, hypotesen gick att bevisa. Utöver det identifierades, med hjälp av hypotestest I, att det behövs en förändring i vilka projektörer som ingår i projektet i programskede. De oftast förekommande samordningsproblemen identifierades genom kvalitativa djupintervjuer med elva verksamma projektörer och två branschexperter. Här framgick att de problem som förkommer i störst utsträckning är storlekar på fläktrum och placeringar av schakt. De problem som medför störst konsekvenser var vertikala utrymmen. Orsaken till uppkomsten av problem menar många är bristande kunskap eller erfarenhet från arkitektens sida. Arkitekter i sin tur uppger att det beror på ändringar i sena skeden från beställarens eller vvs-projektörens håll. Majoriteten hävdar att om vvs-projektören kom in i ett tidigare skede så skulle problemen minska. Därefter utvecklades, under en workshop med 5 deltagande projektörer ett förslag till hjälpmedel. Kontentan från den workshopen var att om vvs-projektören kommer in i projektet i tidigt skede, programskede, så kan rätt förutsättningar sättas tidigt. Förslag om kreativa startmöten uppkom bland annat. Deltagarna var även överens om att det bästa sättet att förmedla installationskunskap är att utbilda, detta dels genom tvärfackliga projekt under arkitektutbildningen, dels genom kurser eller platsbesök för de praktiserande arkitekterna. Ur samtlig insamlad data formades ett hjälpmedel för att möta de identifierade behoven. Detta hjälpmedel blev en checklista för hur möten och konsultation mellan A och VVS ska ske i programskede. Checklistan tydliggör ansvar och förväntningar för båda parter. Detta hjälpmedel testades sedan experimentellt i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget är ett flerbostadshus på fastigheten Kv. Notstället 5 & 6 i Eskilstuna kommun. I programhandlingen, som utgör resultatet av experimentet, presenteras även lösningar för installationssystem. Hjälpmedlets förmåga att möta de identifierade behoven utvärderades med slutsatsen att behoven tillgodoses men att ett kompletterande verktyg för ökad installationskunskap kan behövas. Hjälpmedlet anses inte bekosta projektet på arkitektoniska kvaliteter i så stor mån utan skapat mervärde genom nya innovationer samt att överraskningar undveks. Som forskningsämne har detta projekt väckt stort intresse i branschen. Insikter från denna studie är att tvärfacklig kommunikation och kunskapsöverföring mellan disciplinen generellt är ett intressant ämne att studera. De samlade resultaten från denna studie pekar på att en förändring i arbetsrätt under tidigare skeden i projekteringen är något som bör ske. Detta för att effektivisera projekteringen och säkerställa god kvalitet i slutprodukten, våra flerbostadshus. / Sweden has high statutory standards for inside climate and thermic comfort in buildings. Because of technical advances these requirements can be met, but at a cost. Increasingly effective HVAC and plumbing systems are linked to a larger volume claim for units, pipes and ducts. As the systems grow the design aspect moves in a contrary direction. A direction where the role of the architect has changed to become a consulting part (Östnäs 1984). These diverging developments has triggered a knowledge gap between technical engineers and architects. 54% of respondents on this study claim that this gap causes problems, and 35% claim that it often contributes negatively to the end result in the form of having to resort to last minute solutions. This master thesis aims to investigate if the coordination between architects and HVAC & plumbing engineers can be improved by bridging the knowledge gap. The study is limited to only encompass the coordination between these two groups and leaves out remaining disciplines and parties. The focus of this study is directed to the early stages in the building design process. The hypothesis suggests that there exists a need for further coordination regarding installations design. This has been tested through a quantitative survey consisting of a web form with a total of 99 respondents. This data was then statistically analyzed in the form of hypothesis testing, which concluded there exists a general need for improved coordination. Furthermore, hypothesis test I showed that there is also need for a change regarding which disciplines should be involved in early stages of projects. The most common coordination problems were identified by a quantitative study consisting of interviews with eleven projectors and two branch experts. The two most coveted aspects were the volumetric size of room containing ventilation machinery and the placing of vertical shafts. Where vertical spaces caused greatest consequences. The reason for these problems, according to many, being an acute lack of interdisciplinary knowledge or experience from the architect. On the other hand, architects claim this is due to changes being made in latter stages of projects by other disciplines or the client. The majority claim that a solution is to bring in the HVAC & plumbing engineer in an earlier stage. Following this a workshop including five professionals was carried out to draft up a solution. It established that if the HVAC & plumbing engineer is brought in at an earlier stage it allows for the right conditions to be set. Suggestions regarding creative start up meetings were introduced. Participants agreed that the best way to mediate knowledge about installations is to educate through both interdisciplinary projects at universities, and also through courses or site visits for architects. To meet the identified needs a solution was constructed from collected data. This solution took the form of a checklist to help guide how meetings between the architect and HVAC & plumbing engineer should be carried out in early stages. The checklist clarifies responsibility and expectations for both parts. This solution was then tested through a simulated design project. The project consists of an apartment building property for Notstället 5 & 6 in Eskilstuna municipality. A solution for the installations is presented. The checklists ability to meet the identified needs were concluded to suffice but an additional tool for bridging the knowledge gap further would be beneficial. The use of this solution did not cause any significant negative consequences on the architectural qualities, but created value by discovering new innovative solutions, in addition to preventing unplanned surprises from arising. As a research topic this project has sparked interest in the branch. Insights from this study concludes that interdisciplinary communication and knowledge transfer between disciplines in general is an interesting topic to study.

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning. Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats. Till viss del har även samordningen undersökts i sin helhet för att ge en klarare bild av hur resurser fördelas i ett projekt. Två stycken referensprojekt har legat till grund för detta arbete, varav ett enbart använts för att få en tydligare bild av 3D- samordning i verklig mening och inte enbart genom de litteraturstudier som gjorts på området. 3D- samordning utgör endast en liten del av detta examensarbete. Litteraturstudier har även genomförts av hur visuell planering fungerar under projekt i byggbranschen. Huvudsakligen har arbetet baserats på referensprojekt A som tydligt beskrivs under kapitel 2 - nulägesbeskrivning. Via detta projekt har fakta samlats in genom omfattande intervjuer med projektledare och konsulter, enkätundersökning och iakttagelser av det dagliga arbetet. Målet har varit att få en så tydlig bild som möjligt av hur installationssamordningen går till i dagsläget för att kunna hitta brister och därefter diskutera fram vilka förbättringar som är möjliga att genomföra. Referensprojekt A styrs av en samordnad generalentreprenad vilket givetvis påverkar samordningens uppbyggnad. Inga undersökningar har genomförts av övriga entreprenadformer inom ramen för detta examensarbete. Samordningen påverkas av resurser som läggs på projektets olika faser i form av tid och pengar. Undersökningar av hur tidplaner används i styrningen av projektet har därför gjorts genom intervjuer. Informationsflödet mellan olika aktörer och utskick av ändringar via PM har även undersökts närmare. Försök har även gjorts till att uppskatta ÄTA- kostnader som uppstår pga. samordningsmissar, något som visat sig vara svårare. Konsulterna har även fått frågan om vilka deras olika behov är och i vilka mjukvaror de själva arbetar under projekteringen. Slutligen har projektledare och konsulter fått ge sina egna förslag på förbättringar av samordningen. Samtliga resultat av den empiriska datainsamlingen presenteras under kapitel 4 - faktainsamling. / This report has been carried out as a bachelor’s thesis within the degree program "Constructional Engineering and Economics (TIBEA)" at the Royal Intitute of Technology in Haninge / Stockholm. The work was commissioned by Bengt Dahlgren AB in collaboration with a project manager at the company. The purpose of this report has been to investigate and improve the communication and coordination within the project-state of installations. It would be impossible to cover all aspects of the installation coordination during the short time given for this thesis. Therefore the issues put forward during the introductory pages of this paper has been limited down in order to get primarily at those aspects considered important and raise them for investigation. During the work process and through the analysis of the empirical data collection made, conclusions about the nature of installation coordination have been reached. To some extent, even the broader aspects of coordination have been looked at. The purpose of this has been to give a clearer picture of how resources are allocated for a project. Two reference projects have been the basis for this work. One of them has only been used to get a brighter picture of "3D-coordination", in a real world project, unlike the literature studies made on the subject. Also, "3D-coordination" is only supposed to be a small part of this thesis. In general, this thesis is based on reference project A, which is clearly described in chapter 2 - Nulägesbeskrivning (eng. Description of current situation). At this project, facts have been gathered through extensive interviews with project managers and consultants, surveys and observations of their daily work. The goal has been to get as clear of a picture as possible of how the installation coordination works today and thereby be able to pin point flaws and discuss what improvements that can be done. Reference project A is controlled by a coordinated "Design-Bid-Build" (DBB), which of course affects the coordination structure. No studies have been conducted in other forms of contract in the context of this thesis. Coordination is affected by the resources spent on the projects different phases in terms of time and money. Investigations of how different schedules are used in the management of the project have therefore been made through interviews. The flow of information between different participants in the project and the use of PMs to inform of changes has been closely looked at. Attempts have also been made to estimate the ÄTA-costs (Change costs, or non recurring costs due to changes) that arise due to flaws in the coordination, something that has shown to be hard. The consultants have also been asked the question of what their different needs in the project are and in what software’s they’re working. Finally, project managers and consultants were giving their own suggestions to improve coordination. All the results of the empirical data collection are presented in chapter 4 - Faktainsamling (eng. Fact collecting).

Sveriges befolkning ökar och i takt med detta behöver fler bostäder byggas. En flexibel lösning till problemet skulle kunna vara modulbostäder. Detta examensarbete undersöker i huvudsak två frågeställningar. Dels hur modulerna står mot de krav som ställts på den svenska byggnadsmarknaden. Dels hur valet av ventilation kan påverka modulbostäderna. Detta genomförs med en jämförelse av kostnader, energiberäkningar och krav mot en referensmodul. Tanken med modulbostäder är att bland annat minska byggtiden genom att producera modulerna i fabrik. Modulerna kan också byggas för att vara möjliga att flytta efter behov.   Studien har genomförts genom faktainsamling från litteratur samt intervjuer med ventilationsföretag och företag som jobbar med moduler. Avgränsningar har bland annat gjorts till att bara studera flerbostadshus.   Resultatet tyder på att modulbostäder i teorin uppfyller de krav som ställs från bland annat Boverket. Företag satsar mot hållbara byggnader och försöker bygga sina moduler mer som ett vanligt flerbostadshus. Detta ger en längre livslängd och energieffektivare byggnader.   Ventilationen visade ett resultat som var svårtolkat. Mycket beror på byggnadens utformning och valet av aggregat från leverantör. Detta tillsammans med vaga värden från ventilationsleverantörerna gjorde det svårt att avgöra vilket system som vore mest fördelaktiga. Val av system kan väljas från mjukare värden som för- och nackdelar. Beroende på om bostäderna behöver vara flexibla så är det att föredra med individuella system. Ser man till kostnad däremot så kan ett centralt system vara med fördelaktigt. / The Swedish population is growing and as well the demand for housing construction. A flexible solution to this problem could be modular houses. This thesis examines two main issues. Issue number one focuses on how modular houses can achieve compared to the Swedish standard building regulations. The other issue focuses on how the choice of ventilation system can affect the building. To achieve an answer, comparisons of costs, energy calculations and regulations against an reference housing. The idea with modular housing is to reduce the construction time by building the modules in a industry. A module can also be made portable depending on where it is most needed.   This study has been carried through by gathering information from literature and interviews with ventilation- and modular housing companies. Limitations has been made for instance, to apartment buildings.   Results show in theory that modular housing compares well to regulations put up by Boverket. Companies working with modular houses has focused more on building modules that can be compared to other types of housing buildings. This gives the modules a longer life span as well as more energy efficiency.   It is a bit more difficult to analyze the results from ventilation systems. A lot is depended on the modules design and also the choice of unit. This along with vague data from the ventilation companies made it difficult to choose which system would be more effective. To be able to choose a system from this thesis, softer values like pro and cons to be given in consideration. Depending on the need of the building, different choices could be made. If flexibility is important then a individual system may be preferred. While if cost is more important, then central system should be the choice.

Sports events, festivals, construction sites, and film sites are examples of cases where power is required temporarily and often away from the power grid. Temporary Power Installations refer to systems set up for a limited amount of time with power typically generated on-site. Most load forecasting research has centered around settings with a permanent supply of power (such as in residential buildings). On the contrary, this work proposes machine learning approaches to accurately forecast load for Temporary Power Installations. In practice, these systems are typically powered by diesel generators that are over-sized and consequently, operate at low inefficient load levels. In this thesis, a ‘Pre-Event Forecasting’ approach is proposed to address this inefficiency by classifying a new Temporary Power Installation to a cluster of installations with similar load patterns. By doing so, the sizing of generators and power generation planning can be optimized thereby improving system efficiency. Load forecasting for Temporary Power Installations is also useful whilst a Temporary Power Installation is operational. A ‘Real-Time Forecasting’ approach is proposed to use monitored load data streamed to a server to forecast load two hours or more ahead in time. By doing so, practical measures can be taken in real-time to meet unexpected high and low power demands thereby improving system reliability. / Sportevenemang, festivaler, byggarbetsplatser och film platser är exempel på fall där kraften krävs Tillfälligt eller och bort från elnätet. Tillfälliga Kraft Installationer avser system som inrättats för en begränsad tid med Vanligtvis ström genereras på plats. De flesta lastprognoser forskning har kretsat kring inställningar med permanent eller strömförsörjning (zoals i bostadshus). Tvärtom föreslår detta arbete maskininlärning metoder för att noggrant prognos belastning under Tillfälliga anläggningar. I praktiken är thesis Typiskt system drivs med dieselgeneratorer som är överdimensionerad och följaktligen arbetar ineffektivt vid låga belastningsnivåer. I denna avhandling är en ‘Pre-Event Casting’ Föreslagen metod för att ta itu med denna ineffektivitet genom att klassificera ett nytt tillfälligt ström Installation till ett kluster av installationer med liknande lastmönster. Genom att göra så, kan dimensioneringen av generatorer och kraftproduktion planering optimeras därigenom förbättra systemets effektivitet. Load prognoser för Tillfälliga Kraft installationer är ook användbar Medan en tillfällig ström Installationen är i drift. En ‘Prognoser Real-Time’ Föreslagen metod är att använda övervakade lastdata strömmas till en server att förutse belastningen två timmar eller mer i förväg. Genom att göra så, kan praktiska åtgärder vidtas i realtid för att möta oväntade höga och låga effektbehov och därigenom förbättra systemets tillförlitlighet.

Modern energy saving technologies are become increasingly mature, easier to implement and financially profitable. Both the European Union and the Swedish government have directives with goals regarding energy savings for the year 2020 and 2030. Here, making buildings more energy efficient plays a large role as around 40% of the total energy usage in Europe can be related to buildings. Constructing new, nearly zero energy houses is currently very popular, but as a vast majority of all buildings in a country like Sweden are older buildings, built before 1980, a majority of the used energy will come from these buildings. Hence, there is plenty of incentive for carrying out energy saving actions and investments in older buildings. From previous research and interviews with energy consultants, it can be concluded that energy saving actions are not being carried to the extent that is possible. This thesis aims to find out why this is and mainly what the main obstacles are when implementing energy saving solutions in older buildings. A case study, consisting of eight interviews with energy consultants and real estate owners was carried out in order to get an understanding of the current situation and the different stakeholders views on this issue. The results showed that, at least in the represented cases, there is a will among real estate owners for moving forward with energy saving. An understanding has also recently emerged where most real estate owners realize that there are great financial incentives connected to implementing energy saving solutions to current, older buildings. However, increased will of making a change has not yet resulted in a majority of buildings having installed energy saving solutions. One factor for this is that each building is its own individual case and therefore needs to be handled individually due to different conditions and are therefore suitable for different energy saving actions. Other factors include lack of technical and financial understanding among some real estate owners, slow decision making processes and ownership types. The research explores theories related to decision makings to provide a comprehensive overview regarding the current situation of energy saving in Sweden, as well as a contribution to the theoretical literature regarding decision making / Modern teknik inom energibesparing blir allt mer mognare, lättare att implementera och finansiellt lönsamt. Både den europeiska unionen och den svenska regeringen har direktiv med mål för energibesparing för år 2020 och 2030. Här spelar byggnader en viktig roll, då byggnader står för ca 40 % av den totala energianvändningen i Europa. Att bygga nya, nära noll energi byggnader är för närvarande väldigt populärt. Men i ett land som Sverige, där majoriteten av alla byggnader är äldre byggnader, kommer majoriteten av energianvändningen fortfarande från dessa. Därav finns det stora incitament till att genomföra energieffektiviserande åtgärder på äldre byggnader i Sverige. Från tidigare studier och intervjuer med energikonsulter kan det fastslås att energibesparande åtgärder ej genomförs i den grad som det är möjligt. Målet med denna rapport är att utröna varför det är så samt vilka huvudsakliga hinder som kan relateras till energibesparing i äldre byggnader. För att få en överblick av den befintliga situationen samt hur olika intressenter ser på denna fråga genomfördes en fallstudie bestående av åtta intervjuer med energikonsulter och fastighetsägare. Resultaten från studien pekade på att det finns en vilja bland fastighetsägare att gå vidare med energibesparande åtgärder. På senare tid har även en förståelse vuxit fram bland fastighetsägare där man inser att det även finns stora finansiella incitament med att implementera energibesparande åtgärder på äldre byggnader. Detta har dock ännu ej lett till att energibesparande åtgärder genomförts på en majoritet av befintliga byggnader. En anledning till detta är att varje byggnad måste hanteras individuellt då alla har olika förutsättningar och därmed lämpar sig för olika energibesparande lösningar. Andra faktorer inkluderar teknisk och ekonomisk kunskapsbrist bland vissa fastighetsägare, långsamma beslutsprocesser och ägarstrukturer. Studien nyttjar teorier relaterade till beslutsfattning för att ge läsaren en överblick av den befintliga situationen kring energibesparing i Sverige. I tillägg bidrar studien till den teoretiska litteraturen om beslutsfattning.