I elektrikeryrket är det idag 98 % män, och det verkar som att det tidigare varit förgivettaget att yrket bör vara för en man. I praktiken har det inneburit ett antagande om att kvinnor inte bör vara elektriker. Den uppfattningen har under de senaste åren dock börjat problematiseras, vilket kan tänkas leda till att organisationer i branschen nu börjar agera på nya sätt. Det finns vidare anledning att tro att organisationers olikheter kan komma att spela in i en sådan process. Den tidigare forskningen om vad som händer när en samhällsuppfattning försvagas är begränsad. Uppsatsens syfte är således att skapa vidare förståelse för hur aktörer inom en bransch, vilka har olika intressen, reflekterar och agerar i samband med att en institutionaliserad ordning försvagas och nya handlingsalternativ uppmärksammas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre organisationer inom elektrikerbranschen vilka har olika organisatoriska intressen: företag, fackförbund och bransch- och arbetsgivarorganisation. Resultatet visade att det föreligger en skillnad i vilken utsträckning organisationerna börjat organisera sig för att få in fler kvinnor till yrket. Samtliga organisationer besitter en stor vilja för att arbeta med frågan, men Företaget, till skillnad från Fackförbundet och Bransch- och arbetsgivarorganisationen, tycks ha begränsade resurser. Något som verkar bekräfta att organisationers olika intressen spelar roll.

Bakgrunden för detta examensarbete grundar sig i våra egna noteringar av att många förskolegårdar i innerstäderna idag är små, platta och saknar naturmaterial. Den föreliggande studien har därför som syfte att undersöka vad som prioriteras vid planeringen av nybyggnationer av förskolegårdar. Mer preciserat så undersöks vilka aspekter som får genomslag vid planeringen av förskolegårdar.Studien har grundats på kvalitativa metoder, där två tjänstemän från Skol- och fritidsförvaltningen respektive Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg har intervjuats. Detta för att få två olika perspektiv från två människor som är en del av den planeringsprocess som studien undersöker.För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Dessa är institutionaliserad barndom samt barnperspektiv och barns perspektiv. Analysen stöttas även upp av ett arbetsmaterial från Helsingborgs stad som anger riktlinjer för skolgårdar och förskolegårdar.Resultatet av studien visar att förutsättningarna för nya förskolor i städerna är dåliga redan innan planeringsprocessen ens har påbörjats eftersom konkurrensen om mark är så stor. Ett politiskt tryck på att skapa fler bostäder åt det ökande invånarantalet har lett till att den kortsiktiga ekonomiska vinsten som genereras av att sälja mark åt bostadshus prioriteras högre än den långsiktiga allmänna investeringen som en förskola innebär.Vidare så visar studien att de riktlinjer som följs i huvudsak är Plan- och bygglagen (SFS 2010:900, 8 kap. 9 §), och att de aspekter som får genomslag i planeringsprocessen av en förskolegård är att såväl material som lekredskap som installeras på gården ska vara hållbart ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. På grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl byts material och lekredskap såsom asfalt och gungor ut mot säkrare och mer hållbara alternativ. Dessa är dock inte alltid bra för varken miljön eller hälsan, vilket innebär att barns hälsa, miljön, samt barns perspektiv inte prioriteras.

No description available.

The subject of this Master’s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library’s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio’s and Powell’s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied. In conclusion, the library is adapting through an institutional process of homogenization which takes place in the field where similar organizations exist. The analysis shows that the coercive factors in the form of laws and expectations in society impact the process of change, by demands for increased electronic interactivity in the context of the economic policy developments, which simultaneously leads to a more market oriented approach. Also factors related to the organization affect the library which as an institution, imitates more powerful organizations, but also trends in the field. An important hypothesis put forward is that institutional change takes place only on a symbolic level. Finally, the norms of the librarian profession indirectly act as a motivator for the implementation of the homepage, even though that results in an increase in demand management that is incompatible with public library values. In fact, the librarian profession is itself under the influence of pressure of both the society and the organization’s propensity to imitate successful organizations and other trends in the environment.

Genom tidigare erfarenheter med att jobba inom fritidshemmet har vi observerat hur många skolor brister med övergångar i skola och fritidshem. Detta var en bidragande faktor till examensarbetets syfte att undersöka pedagogernas och elevernas upplevelse av just övergångar och detta blev således också våra två frågeställningar; Vad är pedagogernas upplevelse av övergångar i skol- och fritidshemsverksamheten? Vad är elevernas upplevelse av övergångarna i skol- och fritidshemsverksamheten? Empirin samlades in genom två gruppintervjuer med elever i årskurs tre samt en gruppintervju med två pedagoger som arbetar på elevernas fritidsavdelning. Eftersom forskning inom övergångar i fritidshem är begränsad fick vi utgå från forskning av övergångar från förskola till skola som då gav oss stöd till de teorier vi använde oss av. Vi utgick från barndomssociologiska teorier och relevanta begrepp som institutionaliserad barndom, being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visade en skillnad mellan eleverna och pedagogernas upplevelser av övergångar i fritidshemmet.

This study aims to investigate whether perceived institutional discrimination among job seekers within minority groups in Sweden is higher than in Canada. Perceived institutional discrimination is argued to be determined by cultural differences, more specifically, cultural Tight-Looseness and perceived everyday discrimination. Questionnaires and interviews were conducted both in Swedish and Canadian work centres. The results were compared with views on the perceived openness of the labour market. Results indicate that higher perceived institutional discrimination is related to the labour market being perceived as more closed for minority groups in Sweden while the same results could not be seen in Canada.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera en institutionaliserad diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom klädbranschen. Utgångspunkten för identifiering av en sådan diskurs är företagens tillämpning av redovisningsmodellen triple bottom line. Vidare förklaras denna diskurs med hjälp av legitimitets- och intressentteorin. Resultatet av studien syftar till att bidra till kunskapsbildningen kring dessa teorier.Metod: En kvalitativ diskursanalys har genomförts på fyra utvalda företags hållbarhetsredovisningar inom klädbranschen. Företagen representerar två olika profiler, fast fashion samt high-end. Studien är inspirerad av innehållsanalys då datamaterialet har kategoriserats. Kategorierna har dock fått växa fram under analysens gång för att på så vis identifiera diskursen kring kommunikation av hållbarhet.Resultat: Studien tyder på att hållbarhetsredovisning har institutionaliserats och att det finns en relativt tydlig diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom den studerade branschen. Den tydligaste variationen som framkommit är en skillnad mellan företagens profiler, nämligen att företagen inom high-end trycker mer på kvalitet på kläderna än vad företagen inom fast fashion gör.Originalitet/värde: Tidigare studier har funnit att det finns stora skillnader i hur corporate social responsibility rapporteras mellan olika branscher. Denna studie undersöker hur företag inom samma bransch, men med olika profilering, rapporterar om hållbarhet. Studien har bidragit till att öka förståelsen för varför företag inom klädbranschen väljer att lyfta viss information i sina hållbarhetsredovisningar. / Purpose: This paper seeks to identify an institutionalised discourse about communication of sustainability in the clothing industry. The base for identification of this discourse is how a company applies the triple bottom line model. Further, this discourse is explained with legitimacy- and stakeholder theory. The result of the study aims to contribute to increase knowledge about these theories.Methodology: A qualitative discourse analyses has been employed on the sustainability reports of four fashion companies. The companies represents two profiles, fast fashion and high-end. The study is partly conducted by applying content analysis on a data driven basis. Categories have emerged during the course of the analysing work.Findings: The result suggests that the sustainability reporting has been institutionalised and that there exist a relatively clear discourse about communication of sustainability within the studied industry. The most obvious variation that has emerged is a variety between the companies' profiles, the high-end companies communicate quality of the clothes to a greater extent compared to the fast fashion companies.Originality/value: Previous studies have shown that there are big differences in how corporate social responsibility is reported among industries. This study examines how companies in the same industry, with various corporate profiles, report on sustainability. The study has helped to increase the understanding of why a company in the clothing industry chooses to highlight certain information in their sustainability report.This thesis is written in Swedish.