Syftet med den här studien är att undersöka hur ett träningsprogram baserat på metoden Simultaneous Learning upplevs av lärare och elever. I bakgrundskapitlet beskrivs metoden som är skapad av Paul Harris och hur den förändrats över tid. Det finns endast lite tidigare forskning om metoden, på grund av att den är relativt ny, men den som hittats redogörs det för. Bakgrundskapitlet inkluderar också tidigare forskning om enskild musikundervisning och några viktiga problem som identifierats inom det området. Studien är en fallstudie där tre lärare, utan tidigare erfarenhet av Simultaneous Learning, fick delta i ett träningsprogram i metoden. Lärarna använde metoden i sin undervisning under 3-6 lektionstillfällen. Under datasamlingen intervjuades elever och lärare för att undersöka hur interventionen i form av träningsprogrammet upplevts. I resultatet framkommer att eleverna och lärarna upplevde skillnader, i form av till exempel nya moment i undervisningen såsom improvisation. De upplevde även att undervisningen efter träningsprogrammet påminde om den tidigare undervisningen. Det kan också lyftas fram att lärare upplevt att träningsprogrammet inom metoden gjorde det enklare att undervisa proaktivt. Ett sista relevant resultat var att elever uppskattade att momentet improvisation tillfördes i undervisningen. I diskussionen relateras studiens resultat till tidigare forskning samt till frågor kring hur olika perspektiv på lärande kan påverka synen på Simultaneous Learning som metod. Slutligen diskuteras hur Simultaneous Learning skulle kunna vidareutvecklas / The purpose of this study was to investigate how a training program based on Simultaneous Learning was perceived by teachers and students. In the background chapter the evolution of Simultaneous Learning, developed by Paul Harris, is traced. There is only little earlier research regarding the method since it is comparatively new. The research that was found is however presented. The background chapter also includes earlier research in the wider field of music-studio teaching, and the problems that have been identified within this style of teaching are presented. The study is a case-study where three teachers, with no prior experience with the method, participated in a training program and later proceeded to teach a selection of students with the method for between 3-6 lessons. To gather data semi-structured interviews with both the teachers and the students was conducted, to investigate how the intervention was perceived. Results show that both teachers and students noticed differences and similarities with their previous style of teaching. Some significant results include that teachers experienced that Simultaneous Learning was helpful in creating a pro-active teaching and students experienced the introduction of improvisation to the lesson as positive. In the discussion the results are related to earlier research and how different perspectives on the role of a teacher can affect how Simultaneous Learning is perceived as a valuable tool or not. Lastly, some suggestions on how the method could be further improved is suggested and discussed.

Detta självständiga arbete har ämnat att bidra med ökad förståelse för hur trum- och slagverkslärare på svenska kulturskolor beskriver hur deras elever internaliserar och externaliserar kunskap på olika sätt. Uppsatsen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och använder begreppen internalisering och externalisering för att diskutera lärande. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra trum- och slagverkspedagoger i kulturskolan. Resultatet visar att elevernas olika sätt att internalisera kunskap tar sig uttryck genom lektionernas inramning. Lärarna arbetar med auditiva, visuella och kinestetiska verktyg för att rama in och skapa lektionsmoment som möjliggör elevernas internalisering av kunskap på ett individanpassat sätt. Att kulturskolan inte bygger på läroplaner eller betyg är en tillgång för lärarna då lektionsinramningen tydligt kan anpassas för en specifik elevs sätt att internalisera kunskap snarare än att sträva efter kunskap som eleven skall uppnå baserat på ålder. Att trum- och slagverkskurserna i kulturskolan innefattar flera instrument möjliggör lärarnas sätt att främja elevers olika sätt att internalisera kunskap. Genom att använda olika slagverksinstrument som verktyg att förevisa på, anpassar lärarna undervisningen efter den enskilda elevens sätt att internalisera kunskapen. Resultatet visar även att då elever får nya musikaliska erfarenheter kan deras sätt att internalisera kunskap förändras. Elevernas externalisering av kunskap synliggörs genom resultatet av gjorda läxor och terminsuppspel. Lärarna kan även bevittna hur mindre steg i elevernas utveckling externaliseras kontinuerligt då de möter sina elever varje vecka. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för trum- och slagverkselevers internalisering och externalisering av kunskap inom ramen för den svenska kulturskolan. / This study has aimed to contribute to an increased understanding of how drum and percussion teachers describe how their students internalize and externalize knowledge in various ways. The study examines teachers on Swedish leisure time school of the arts. The essay is based on a sociocultural perspective and utilizes the concept of internalization and externalization to discuss learning. The empirical material has been gathered through semi-structured interviews with four teachers. The results indicate that students various ways of internalizing knowledge are manifested through the framing of lessons. The teachers use audio, visual and kinesthetic tools to frame and create lesson elements that enable students to internalize knowledge in an individually tailored manner. The fact that the school is not based on grades is an asset for the teachers, as the framing of lessons can be tailored to specific students way of internalizing, rather than striving for knowledge that the student should achieve based on age. The inclusion of multiple percussion instruments in the courses enables the teachers to promote students diverse ways of internalizing knowledge. By using various instruments as tools for demonstration, the teachers tailor the instruction to each individual students way of internalizing. Students ways of internalizing can change when students have new musical experiences. Students externalization of knowledge is made visible through the results of completed homework and performances. The teachers can also witness smaller steps in students development being continuously externalized as they meet their students every week. The results can contribute to an increased understanding of drum and percussion students' internalization and externalization of knowledge in Swedish leisure time school of the arts.

Bakgrunden till detta självständiga arbete ligger i mina erfarenheter av instrumentalundervisning i den svenska kulturskolan tillsammans med mitt intresse för interaktion mellan lärare och elev i likväl en-till-en-undervisning som gruppundervisning. Kulturskolan har gått igenom många förändringar genom historien. Ett tämligen färskt exempel på detta är en statlig utredning (SOU,2016:69) där gruppundervisning rekommenderas som norm för all musikundervisning i kulturskolan till skillnad från den mer traditionellt använda en-till-en-undervisningen.Studien syftar till att belysa hur instrumentalundervisning i kulturskolan kan ta sig uttryck och hur det kan förstås ha för betydelse för den enskilde elevens lärande. Genom ett kvalitativt metodval i observation och stimulerad intervju, framgår hur interaktionsmönster och iscensättning av instrumentalundervisning kan förstås påverka elevers lärande. Även uppfattningar om grupp- och enskild undervisning och iscensättandet av dessa undervisningsformer lyfts fram. Med socialsemiotiska begrepp och modeller som analysverktyg framgår av studiens resultat hur läraren i detta fall är den som styr lektionerna till i hög grad och elevernas påverkan och utrymme för eget initiativ är liten. Lektionerna var fokuserade kring att lära sig stycken på fiol enligt lärarens instruktioner och riktande av uppmärksamhetsfokus, med noter som huvudsakliga utgångspunkt. Lärarens verbala kommunikation var den betydande delenav all kommunikation som skedde under lektionerna och elevernas interaktion med varandra var nedtonad. Av lärarens beskrivningar framgår uppfattningar om att utveckling av elevernas analytiska förmåga när det kommer till inlärning via notläsning och speltekniska färdigheter är av stor vikt. Av resultatet framgår även uppfattningar om att kravet på gruppundervisning kan vara hämmande både för lärare och elever och en önskan om en kombination av enskild- och gruppundervisning framgår. Resultaten av föreliggande arbete liknar generellt andra studiers resultat om enskild- och gruppundervisning i kulturskolan och uppfattningar om hur kulturskolans mål påverkar praktiken. I vidare forskning föreslås att större vikt läggs vid elevernas perspektiv på detta ämne för att få en bättre förståelse och uppfattning om deras upplevelser och tankar. / The background to this thesis lies in my experiences of instrumental teaching in the Swedish voluntary cultural school (Kulturskolan) along with my interest in teacher-student interaction in both one-to-one-teaching and group teaching. The cultural school has been through a lot of changes historically. A recent example of this is a governmental investigation (SOU, 2016:69) recommending group teaching as a norm as opposed to the traditional one-to-one-teaching.The study aims to shed light on how instrumental teaching in the cultural school can take formand how it can be understood to have significance for the individual student's learning. Through qualitative methods as observation and stimulated recall interview, it is made clear in the results how patterns of interaction and design of the lessons can be understood to affect students' learning. Perceptions and comparisons of group teaching and one-to-one-teaching are also highlighted. With social semiotic concepts and models as analysis tools, it is clear from the results of the study how the teacher in this case is the one who primarily controls the lessons and the students' influence and the scope for their own initiative is minimal. The lessons were focused around learning pieces on the violin according to the teacher's instructions and directions of the students focus of attention, with sheet music as the main point of focus. Regarding interaction the results showed how the teacher’s verbal communication appeared to dominate communicationduring the lessons and the students' interaction with each other was downplayed. The teacher's descriptions show perceptions that developing the students' analytical ability when it comes to learning via music reading and playing technique skills are of great importance. The results also show the teacher’s opinions of how the requirement for group teaching can be inhibiting for both teachers and students and a desire for a combination of individual and group teaching is evident. The results of the present work are similar to general results of other studies on individual and group teaching in the culture school, and opinions and experiences of how the goals of the culture school affect teaching in a real-world scenario. In further research, it is suggested and emphasized that students' perspectives on this subject are considered in order to gain a better understanding and perception of their experiences and thoughts.