<p><p>Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. </p><p>Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. </p></p>

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien.  Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande.

Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

No description available.

No description available.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka skillnader och likheter som uppkommer i gitarrelevers reflektioner kring metoder och svårigheter i arbetet med att läsa noter. Jag har därför valt att studera ett antal gitarrelever som får instrumentalundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Deras metoder problematiseras samtidigt som jag försöker få en bild av hur eleverna förstår och använder sig av notläsning. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer kombinerat med ett experiment kopplat till notläsning. För att kunna beskriva och analysera gitarrelevernas metoder, svårigheter och uppfattningar om notläsning har jag använt fenomenografi som teoretiskt perspektiv. Studien redovisar intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att elever som relaterar notbilden till en skala med en tydlig position på gitarrhalsen har ett bättre flöde i notläsningen i motsats till elever som behandlar tonerna individuellt. Notläsningen blev dessutom riktigt bra och effektiv när detta kombinerades med tydliga analytiska metoder. Det gick också bra för de elever som hade fått tydliga tips och strategier med sig från lärare. I resultatet framgår det också att samtliga elever uppfattar noter som någon form av kommunikation eller språk.

No description available.

Gitarren delar ett problem men andra stränginstrument såsom fiolen – samma ton i samma oktav kan ofta produceras på flera olika ställen på greppbrädan. Gitarrens bandförsedda greppbräda möjliggör även att göra det utan att det behöver vara mer speltekniskt krävande. Å andra sidan innebär det att gitarristen måste fatta beslut om var på greppbrädan en viss ton ska spelas, eller att de medierande redskap, vilka används för att mediera musik, måste förtydliga var på greppbrädan fingrarna ska placeras. Föreliggande studie har genomförts med syfte att belysa vilken kunskap som framstår som viktig för gitarrister och vilken lärarens roll är i YouTube-lektioner. Det gjordes genom en tematisk analys med en sociokulturell ansats. Tre YouTube-gitarrlärares lektioner analyserades och mönster beträffande vilka medierande redskap de använde sig av hittades och delades in i temana musikteoretiska begrepp, orientering på greppbrädan, tekniska färdigheter samt lärarroll. Resultatet visar att musikteoretiska begrepp framstår som viktig kunskap för gitarrister men att fingrarnas placering på greppbrädan, alltså orienteringen på greppbrädan, medieras genom andra redskap såsom siffror (och tabulatur), ackorddiagram och mönster. Det tydliggjordes att de tekniska färdigheterna plektrumteknik, fingerrörelser på greppbrädan och snabbhet framstår som viktigt. Lärarnas roll tycks vara att mediera redskap, vilka de lärande kan använda sig av i sitt musicerande. Hur de här redskapen ska användas i musicerandet verkar dock approprieras i andra sociala sammanhang. / The guitar as an instrument shares a problem with other stringed instruments such as the violin – the same note in the same octave can often be produced in various positions on the fingerboard. The fretted fingerboard of the guitar makes it possible to play the note in different positions without it being more demanding in terms of skill, which leads to the need for the guitarist to make decisions as to where on the fretboard to play the note, or else for the mediating tools used to mediate music to specify where the fingers should be placed. This study was conducted in order to bring to light, what knowledge appears to be important to guitarist and what the teacher’s roll in YouTube tutorials is. This was done through a thematic analysis with a sociocultural approach. Patterns regarding which mediating tools are used by three YouTube guitar teachers were found and divided into the themes music theory terms, fretboard orientation, technical abilities and the roll of the teacher. The results show that music theory terms appear to be important knowledge for guitar players but that the placement of the fingers on the fretboard, in other words the fretboard orientation, is mediated through other tools such as numbers (and tablature), chord charts and patterns. It became evident that the technical abilities picking, finger movement on the fretboard and speed appear to be important. The teachers roll appears to be mediating tools which the learners can use in their musicianship. How to use these tools however seems to be appropriated in other social contexts.

Föreliggande studies syfte är att, ur ett sociokulturellt perspektiv, lyfta fram lärares dialog kringövning i instrumentalundervisningen på saxofon. Initialt genomfördes två lektionsobservationersom resulterade i underlag för diskussion i de två semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar påen samstämmighet hos lärarna i att det ofta kan vara svårt att motivera eleven till att öva utan attriskera att eleven tappar intresset för instrumentet. Vidare visar resultatet på lärarnas syn på övning,syftet med övning, samt vilka artefakter som förekommer i undervisningen.