Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur åtta specifika instrumentallärare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade åtta lärare (fyra cellolärare, tre blockflöjtslärare och en brasslärare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer. Resultatet visar på att det är enklare att få en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehållet blir mer individuellt anpassat. Fokus på tekniken ses dock som både positivt och negativt. Relationen mellan läraren och eleven under den enskilda lektionen kan lätt bli osymmetrisk varför lärare bör försöka ”bjuda in” eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering. Samtliga lärare i vår studie ser gruppdynamikens möjligheter och de säger att det är enklare att leka när man har mer än en elev åt gången. Flera lärare i studien ser värdet i att barn utmanar, undervisar och påverkar varandra. Alla intervjuade lärare vill helst ha både enskild och grupp-/ensembleundervisning med varje elev. Både enskild och gruppundervisning har i vår studie visat sig ha specifika egenskaper och lärarna i studien försöker utnyttja dessa till sin och elevens fördel. Vi tycker oss se att grupplektionens negativa sidor i stort kan vägas upp av den enskilda lektionens positiva sidor och omvänt. De kompletterar varandra. Det är dock upp till varje enskild lärare att utnyttja möjligheterna och hantera utmaningarna med båda lektionsformerna. / The purpose of this study is to gain a greater understanding in how eight particular instrumental teachers utilize the potential, and deal with the challenges during group and individual instruction for the cello and recorder. Eight teachers were interviewed (four cello teachers, three recorder teachers, and one brass teacher), as part of an examination as to how they consider group and individual instruction, and the potential and challenges associated with these methods of instruction. The results indicate that individual lessons facilitate personal contact, in addition to being more suited to the individual. The focus on technique is viewed as being both positive and negative. The relation between teacher and student during the individual lesson is often asymmetrical, but by encouraging the student to participate more actively, this may be mitigated. All the teachers participating in the study acknowledge the potential of group instruction, adding that it is easier to have fun when there is more than one student being taught. Several teachers also mentioned the importance of children challenging, teaching and influencing one another. All of the teachers interviewed would prefer to teach each student both individually, and as part of a group. According to the study, both individual and group instruction offer specific qualities which are used by the teachers to the benefit of themselves and the students. The negative aspects of group instruction are balanced by the positive effects of individual instruction – and vice versa. In effect, these two methods supplement each other. Ultimately, it is the teacher who must decide how best to utilize the potential, and deal with the challenges associated with both methods of instruction.

I föreliggande studie presenteras vad instrumentallärare på folkhögskolor anser vara viktigt att arbeta med i sin undervisning med tanke på elevers kommande antagningsprov till musikhögskolor. För att belysa studiens forskningsområde läggs tidigare forskning fram samt annan relevant litteratur kring sociala och musikaliska aspekter på folkhögskolan och i instrumentalundervisning. Även antagningskraven för musikhögskolan inom jazzgenren presenteras. Studiens övergripande perspektiv är pragmatismen och dess metodologiska utgångspunkt är kvalitativ. En kvalitativ intervju har gjorts med fyra respondenter bestående av olika instrumentallärare inom jazzgenren på folkhögskolan. Resultatet visar instrumentallärares bild av individualisering som ett centralt verktyg i deras undervisning samt deras olika syn på aspekter som påverkar elevers utveckling, exempelvis övning, motivation och socialt samspel. Respondenterna lyfter även andra relevanta kunskaper och förmågor inför sökningen till musikhögskolan, vilka i korthet är samspel, improvisation och andra musikaliska faktorer. Studien visar att individualiseringsaspekten är en styrka på folkhögskolan. Övning, målsättning och motivation visar sig höra samman med elevers utveckling och läraren kan inta olika roller för att bidra till sina elevers motivation. Det sociala samspelet i folkhögskolans miljö verkar också vara en påverkande faktor. Avslutningsvis diskuteras bland annat musikhögskolornas sökningsinformation på hemsidorna samt huruvida folkhögskollärarnas val av undervisningsinnehåll är relaterat till lärarens egen musikaliska utbildning. / This study is about what instrumental teachers on folk high schools consider to be important aspects in their lessons in order to prepare their students for the admission tests on music colleges. In order to elaborate on the subject and aims of this study, background information such as relevant literature and a discussion of the social and musical aspects of studying in folk high schools and instrumental music education, is presented. A summary of the entry requirements for swedish music colleges specialising in jazz is also included. The study takes a pragmatic scientific approach and is qualitative in its methodology. As such, qualitative interviews were done with four music teachers at a folk high school specialising in jazz. The results of the research show that the teachers use individualisation as a central tool in their music lessons and that their different approaches have a significant impact on the students´ development in terms of practice, motivation, and social relations. The teachers go so far as to include interplay, improvisation and other musical factors in their lessons. The study shows that individualisation is a strength of the folk high school system. Musical exercises, aimed at setting goals and increasing motivation have an important impact on students musical development. In addition, music teachers take on various different roles to contribute to their students development. The social interplay in the environment of the folk high school is another factor that seems to contribute positively to students’ development. This study concludes with a discussion of the information needed to apply to music colleges and how the choice of content of different teachers at the folk high school is related to their own musical education.

Syftet i denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforska pianolärares syn på kreativt skapande inom pianoundervisning. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur ser pianolärare på kreativt skapande i pianoundervisning? Hur beskriver de att de arbetar med kreativt skapande i sin undervisning? Vilka förutsättningar anser de behövs för att kunna arbeta med kreativt skapande i pianoundervisning? Studien är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv används som teoretisk utgångspunkt. Den forskningsmetod som använts är kvalitativa intervjuer där fyra pianolärare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys. I resultatet framgår de olika lärarnas synsätt och arbetssätt, uppdelat i tre huvudteman: Pianolärares syn på kreativt skapande, att arbeta kreativt i pianoundervisning, samt förutsättningar för en kreativ miljö. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatets teman med studiens teoretiska perspektiv samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to explore what creativity means to piano teachers at schools of culture and music, and how they consider themselves working creatively when teaching. This is performed by the following research questions: How do piano teachers see creativity in piano teaching? In what ways do they describe how they work with creativity in their teaching? What conditions do they consider is necessary to be able to work with creativity in piano teaching? This study is qualitative and a sociocultural perspective is used as a theoretical perspective. Qualitative interviews are used as research method, and four piano teachers have been interviewed.  The interviews has been transcribed and analysed through thematic analyse. In the result, the four teachers approach and working are being presented and divided into three main subjects: Piano teachers view of creativity, to work creatively in piano teaching, and conditions for a creative environment. The final chapter discusses the result, the theoretical perspective, the literature and the previous research.

Studiens syfte är att undersöka instrumentlärares syn på och arbete med improvisation i den enskilda instrumentundervisningen inom gymnasieskolan och kulturskolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi. För att undersöka detta har fokusgrupper använts som datainsamlingsmetod där lärare från gymnasiet och kulturskolan har samtalat om sina synsätt på improvisation. Samtalen spelades in med både ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras med diskursanalys för att urskilja diverse diskurser, i föreliggande studie också kallat tolkningsrepertoarer. I resultatet framträder vissa motstridiga tolkningsrepertoarer när lärarna beskriver sina synsätt på improvisation, såsom Improvisation som något frigörande och Improvisation som något hämmande. Resultatet visar att dessa motstridiga tolkningsrepertoarer kan ges uttryck för hos en och samma lärare. Samtliga lärare i studien är dock överens om att improvisation inte är bundet till en specifik genre, även om de medger att det har mer fokus i vissa kontexter. Vidare framträder vilka effekter och funktioner olika tolkningsrepertoarer har på lärarnas arbete med improvisation. Härmningsövningar är ett återkommande sätt att undervisa i improvisation utan någon särskild genrekontext som lärarna beskriver. I diskussionen lyfts resultatets mest framträdande tolkningsrepertoarer fram för att diskuteras i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare presenterad litteratur och forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to examine instrument teachers’ views on and work with improvisation in the individual instrumental education in upper secondary school and Swedish Community School of Music. The theoretical framework of the study is discourse psychology. To examine this, focus groups were used as method for data collection in which teachers from upper secondary school and music school talked about their views on improvisation. The conversations were recorded with both audio and image to later be transcribed and analyzed with discourse analysis to distinguish various discourses, in this study also referred to as interpretative repertoires. The result shows certain conflicting interpretative repertoires as the teachers describe their views on improvisation, such as Improvisation as something liberating and Improvisation as something inhibitory. The result shows that these conflicting interpretative repertoires can be spoken for by the same teacher. However, all the teachers in the study agrees that improvisation isn’t bound to a specific genre, although they admit that it is more focused on in certain contexts. Moreover, the effects and functions that different interpretative repertoires have on teachers’ work also appear. Mimicry exercises are a recurring way to teach improvisation without a specific context of genre, as described by the teachers. In the discussion the most prominent interpretative repertoires from the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previously presented literature and research within the subject matter.

The aim of the study was to find out how working conditions in different music schools and schools of arts are, or has been, for teachers on oboe and bassoon, and how the conditions may affect the regrowth of these instruments. The interviews were performed with teachers on bassoon and oboe; two active teachers and one former teacher. Experience shows that it can be difficult to recruit these instruments to orchestra courses for young people. An assumption was made in the study that the conditions for these instruments in the schools of music and arts are not the best, which was indicative of the survey. The results of the study show that the interviewed teachers on these instruments struggle with a whole series of problems such as poor facilities, too short teaching time, few students that require many hourly based employments and many time consuming journeys. It also shows that adaption has occurred to different conditions on different schools where also the recruiting of students works differently. The problem can be traced to scarce financial resources, absence of a national structure for music development or principals with indifference, ignorance or lack of mandate from the politics to take responsibility for a good qualitative development that leads to diversity and a vibrant music scene. / Syftet med studien har varit att ta reda på hur arbetsförhållanden på olika musik- och kulturskolor, där några pedagoger verkar eller ha verkat, påverkar återväxten för instrumenten oboe och fagott. Intervjuer har genomförts med två aktiva pedagoger och en före detta pedagog. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att rektytera dessa instrument till orkesterkurser för unga. Ett antagande gjordes i studien att förutsättningarna på musik- och kulturskolorna för dessa instrument inte är det bästa vilket var vägledande för undersökningen. Resultatet av studien visar att intervjuade pedagoger på dessa instrument brottas med en hel rad problem såsom dåliga lokaler, för kort undervisningstid, få elever som kräver många olika timanställningar och många tidskrävande resor. Den visar också att anpassning har skett till olika förhållanden på olika skolor där även rekryteringen ser olika ut. Problematiken kan härledas till för knappa ekonomiska resurser, avsaknaden av en nationell struktur för musikens utveckling, eller chefers ointresse, okunskap eller avsaknad av uppdrag från politiskt håll att ta ansvar för en god kvalitativ utveckling som leder till mångfald och ett levande musikliv.

Syftet med studien är att undersöka hur blåspedagoger i musik- och kulturskolan arbetar för att motivera blåselever i tonåren. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre erfarna blåspedagoger deltog. Enligt motivationsteorin Self-Determination Theory finns det tre väsentliga behov hos människan som främjar vår motivation, behovet av kompetens, tillhörighet och autonomi. Behoven är starkt kopplade till individens personliga välbefinnande och utveckling som antingen kommer stärkas eller försvagas beroende på om de tre behoven stimuleras. Studien visar på att en god relation mellan lärare och elev är viktig för att lättare kunna anpassa undervisningen efter eleven men och för att kunna fånga upp mindre motiverade elever. Genom att tidigt introduceras för sitt instrument och se till att eleven lär sig spela på rätt sätt från början kan speltekniska svårigheter som kan uppstå i högre åldrar undvikas. Rutiner i form av ett tydligt övningsupplägg och en stöttande omgivning är också något som främjar motivationen. De två viktigaste motivatorerna enligt undersökningen är sammanhang och samspel. Sammanhanget ger eleverna en känsla av att passa in och en identitet medan samspelet i en ensemble kan generera spellust och lyfta elevens utveckling genom att den lär och inspireras av andra. / The purpose of the study is to investigate how woodwind teachers in music school works to motivate students in their teens. The research was conducted using qualitative interviews in which three woodwind teachers participated. Accordning to the motivationtheory Self-Determination Theory there are three different needs in a person which stimulates our motivation,  competence, relatedness och autonomy. The needs are strongly connected with our personal well-being and development and will either strengthened or weakened depending on whether the needs are stimulated or not. The study shows that a good relationship between teacher and student is important to be able to capture students who feels less motivated. By being introduced early to your instrument and ensuring that the student learns right from the beginning technical difficultes that may arise at older ages can be avoided. Routines in the form of a exercise plan for the student and a supportive enviroment is also something that promotes motivation. The two most important motivators according to the survey are context and interaction. The context gives students a sense of fit and an identity, while the interaction in an ensemble can generate playfullness and enhance the students developement by learning and being inspired by others.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie har varit att ta reda på i vilken utsträckning musik- studerande elever och studenter upplever att de kan öva strukturerat och effektivt samt om sång- och instrumentallärare, inom ramen för sin undervisning, lär sina elever detta. Avsikten var också att ta reda på om det med anknytning till detta finns samband eller variationer bland respondenterna kopplat till någon av bakgrundsfaktorerna kön, instrument, genre eller skol- form. Med positivism och objektivism som vetenskaps- och kunskapsteoretiska utgångspunkter valdes enkät som forskningsmetod där två olika enkäter konstruerades, en till elever och stu- denter och en till lärare. Enkäterna distribuerades sedan till gymnasieskolor, folkhögskolor och musikhögskolor runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarnas svar och eleverna och studen- ternas svar skiljer sig markant, där lärarna i högre utsträckning anger att de bistår sina elever med övningsmetoder och vägledning. Tidigare forskning pekar på att lärare tenderar att tro att de lär sina elever att öva i högre utsträckning än vad de faktiskt gör, vilket är något som disku- teras i förhållande till föreliggande studies resultat. Vidare visar resultatet att genre kan vara den mest avgörande faktorn för i vilken utsträckning elever och studenter får möjlighet att lära sig att öva inom ramen för sång- och instrumentalundervisningen. Elever och studenter inom den klassiska genren anger nämligen i signifikant högre utsträckning att de får vägledning i sin övning jämfört med elever och studenter inom genren jazz/pop/rock. Av resultatet framgår också att majoriteten av eleverna och studenterna önskar mer stöd och vägledning i sin övning. Avslutningsvis förs därför en diskussion om huruvida utlärning av övning är ett moment som tydligare bör framhävas i kursplaner och styrdokument. / The purpose of the present quantitative study has been to investigate the extent to which stu- dents feel that they can practice in a manner that is structured and effective. Additionally, the purpose was to examine whether song and instrumental teachers, within their regular teaching, also teach their students how to practice. The intention was furthermore to find out whether there are any connections or variations among the respondents linked to any of the background factors: gender, instrument, genre or school form. Based on positivism and objectivism as the- ories of science and knowledge, questionnaires were chosen as research method, in which one questionnaire was designed for students and one for teachers. The questionnaires were then distributed to upper secondary schools, folk high schools and music colleges around Sweden. The result shows that the teachers' answers and the students' answers differ markedly, where the teachers, to a greater extent, indicate that they assist their students with practice methods and guidance. Previous research indicates that teachers tend to think that they teach their stu- dents to practice to a greater extent than they actually do, which is something that is discussed in relation to the results of the present study. Furthermore, the results show that genre can be the most decisive factor for the extent to which students are given the opportunity to learn to practice within their lesson. Students in the classical genre indicate to a much greater extent that they receive guidance in their practice compared to students in the jazz/pop/rock genre. The result also shows that the majority of the students wants more support and guidance in their practice. Therefore, a final discussion is held about the aspect of teaching students how to prac- tice and whether this aspect maybe need to be clarified in syllabuses and steering documents.

Sedan i mars 2020 har en stor del av gymnasieundervisningen i Sverige bedrivits på distans för att minska smittspridningen av covid-19. Likvärdighet med individuella anpassningar ligger till grund för den svenska skolan och digitaliseringen ställer extra krav på lärare och elever. Det här arbetet handlar om hur några gymnasielärare undervisar och bedömer elever på distans och om hur likvärdigheten kan påverkas när musikundervisning bedrivs på distans. Datamaterialet består av tre kvalitativa intervjuer och fyra observationer av pianolektioner på distans. Resultatet visar att det finns kriterier i kursplanerna för gymnasieämnena piano och ensemble som skulle behöva revideras för att bättre anpassas till distansundervisningens förutsättningar. En annan slutsats är att en risk med distansundervisning kan vara att elever får en ojämlik utbildning med olika kvalitet och olika tillgång, och att elevers motivation brister. Det finns behov av fler strategier och bättre stöttning för lärare i att bemöta elever som har extra svårt med exekutiva funktioner. Slutligen behövs det mer fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel och verktyg.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka i vilken grad elever vid det estetiska gymnasieprogrammet med inriktning musik känner inre motivation till att ägna sig åt övning på sitt huvudinstrument. Syftet är också att undersöka om det finns några samband mellan graden av inre motivation och genre, tidigare musikutbildning, och musicerande familjemedlemmar. I områdesorienteringen lyfts litteratur fram som berör övningsbegreppet och motivationsbegreppet, liksom tidigare forskningsstudier på området. Studien är en kvantitativ sådan där data har samlats in med hjälp av en digital enkät. Ett bekvämlighetsurval av respondenter har gjorts, varför ingen bortfallsanalys har kunnat göras. Resultatet visar att respondenterna upplever en generellt hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning, och att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och hobbymusicerande föräldrar. Inga samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och genre eller tidigare musikutbildning kunde påvisas. Diskussionen belyser resultatet i relation till relevant tidigare forskning på området. / The purpose of the present study is to examine to what degree high school students studying music experiences intrinsic motivation for practicing their instrument. The purpose is also to find out if there are any connections between intrinsic motivation for practicing and musical genre, previous musical education, or family members engaging in musical activities. Chapter two presents relevant literature on practicing and motivation, as well as previously conducted studies on the subject. The present study is quantitative, and data has been gathered using an online survey. A convenience sample of respondents was used and therefore no dropout analysis could be carried out.   The result shows that the respondents experience a rather high level of intrinsic motivation for practicing their instrument, and that there is a statistically significant connection between a high level of intrinsic motivation for practicing and having parents who take part in musical activities in their spare time. No connections could be found between a high level of intrinsic motivation for practicing and musical genre or previous musical education. Chapter six discusses the result in relation to relevant literature and previously conducted studies on the subject.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.