Att arbeta med intensiv läsinlärning för flerspråkiga elever kräver att undervisande speciallärare förhåller sig till elevernas interimspråksutveckling för att främja en positiv andraspråksutveckling för de flerspråkiga eleverna. Hur undervisar en speciallärare språkutvecklande för en flerspråkig elev under intensiv läsinlärning? Studiens syfte var att exemplifiera en speciallärares läsundervisning för en flerspråkig elev. Vilken språkutvecklande stimulans kunde exemplifieras i intensiva läsinlärningsinterventioner för en flerspråkig elev? Studiens analys utgick från det systemteoretiska perspektivet. Studien var en kvalitativ fallstudie och innehöll en observationsserie av tre läsinlärningsinterventioner för en flerspråkig elev med tillhörande djupintervju och tre kortare intervjuer med den undervisande specialläraren. Studien visade att det var av vikt att genomföra intensiva periodiserade läsinlärningsinterventioner en- till- en, att ha en strukturerad arbetsgång under läsinterventioner och att sätta in tidiga insatser för en elev som var i behov av intensiv läsinlärning. Interventionerna innehöll både avkodningsträning samt träning av högre läsförståelseprocesser vilket bedömdes gynna interimspråksutveckling. Den språkutvecklande stimulans som exemplifierades i studien berörde en god relation mellan pedagog och elev, en professionell hållning från pedagog till den flerspråkiga eleven, utrymme för eleven själv att associera fritt kring ord hen inte förstod och användandet av undervisningsmaterial från skilda kulturer. I min studie visade det sig vidare att skilda system kring den flerspråkiga eleven påverkade hen på olika sätt, bland annat pekade studien på vikten av goda relationer mellan skolan och hemmet.

No description available.

Bakgrund: Delirium har en utbredd förekomst inom olika vårdmiljöer, särskilt på intensivvårdsavdelningar. Detta kan leda till flera negativa konsekvenser, inklusive förlängda vårdtider på intensivvårdsavdelningen och i sjukhusmiljön. Syftet: med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter med intensivvårdsdelirium. Metoden: för detta var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Studien baserades på 18 kvalitativa artiklar som analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: författarna identifierade två teman: att identifiera och behandla delirium, samt att möta utmaningar och osäkerhet i vården av patienter med delirium. Sex subtema delades sedan in i bedömningsinstrument för att identifiera delirium, utmaningar med läkemedelsbehandling och omvårdnadsåtgärder vid ickeläkemedelsbehandling, bristande kunskap, vikten av att optimera vårdmiljö och kommunikationssvårigheter. Detta ledde fram till slutsatserna att det fanns brister i bedömningen av intensivvårdspatienter med delirium delvis på grund av tidsbrist och kunskapsbrist. Läkemedelsbehandling användes i stor utsträckning vilket ledde till mer övervakning och tillsyn i stället för att använda icke-läkemedelsbehandlingsåtgärder. Tillräckligt med kunskap om delirium saknades och behov av mer utbildning efterfrågades för att öka kompetensen kring deliriumvård. Miljön påverkade arbetet och modifiering av miljön skapades för en tryggare arbetsplats och för att förebygga delirium / Background: Delirium is widespread in various healthcare settings, particularly in intensive care units (ICUs). This condition can lead to several negative consequences, including prolonged stays in the ICU and the hospital. Aim: The study aimed to describe nurses' experiences of caring for adult patients with ICU delirium. Method: A literature review was conducted following Polit and Beck's nine-step model. The study was based on 18 qualitative articles analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis. Results: The authors identified two main themes: identifying and treating delirium and facing challenges and uncertainties in caring for patients with delirium. Six sub-themes were categorized into assessment tools for identifying delirium, challenges with pharmacological treatment and nursing interventions for non-pharmacological treatment, lack of knowledge, the importance of optimizing the care environment, and communication difficulties. The conclusions drawn were that there were deficiencies in the assessment of ICU patients with delirium, partly due to time constraints and lack of knowledge. Pharmacological treatment was extensively used, leading to more monitoring and supervision instead of utilizing non-pharmacological treatment measures. Adequate knowledge about delirium was lacking, and more education was needed to increase competence in delirium care. The environment impacted the work, and modifications were made to create a safer workplace and prevent delirium.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadielärare anser att de kan bidra till att utveckla elevernas läsförmåga inom ämnet svenska. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultaten analyserades utifrån Friesen och Osguthorpes (2018) relationerna som består av lärare – innehåll, lärare – elev och elev – innehåll i den didaktiska triangeln. Resultatet från studien visar att lärarna har olika definitioner av begreppet läsförmåga. Vissa lärare definierar det som avkodning, läsflyt och förståelse, medan andra lärare definierar det som lässtrategier. Lärarna menar att de behöver tillämpa differentierad undervisning och utgå från elevernas individuella behov och förutsättningar, samarbeta med skolbiblioteket och använda sig av olika lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga.

<p>Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ”snubblar” i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen. Vi har låtit oss inspireras av konsensusprojektet genom att undersöka vad som är gemensamt. Vi belyser vad forskningen lyfter fram och vad forskarna är överens om gällande åtgärder som fungerar. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar. Vi belyser en förortskommun till Stockholms val av att försöka realisera effektiva och hållbara åtgärder.</p>

<p>En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapi</p><p>Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine Strömberg</p><p>Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:</p><p>• Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?</p><p>• Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker. Endast en av tre respondenter tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion.</p><p>Nyckelord: Intensiv familjeterapi, interaktion, struktur, familj, kvalitativ.</p> / <p>A study of structural and interactional changes within a family that has undergone Intensive family therapy</p><p>Authors: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg</p><p>Supervisor: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Abstract</p><p>This study describes whether a family is effected by Intensive family therapy (IFT) in a multi disciplinary organisation. The purpose of this study was to examine, from a system theoretical perspective, whether IFT effects the structure and pattern of interaction within a family, based on the experience of each family member. To make the aim more tangible and clear the following questions were presented:</p><p>• How is the structure of the family system perceived after, compared to before treatment was commenced?</p><p>• Has the interaction changed within the different family systems after treatment was completed?</p><p>The study is conducted by using a qualitative research method where the participants consist of a family. The material has been processed via systematic analysis, where relevant literature has been connected to the head themes of the study; structure and interaction.</p><p>The results show that a structural change in the family system occurred after the IFT treatment - as expressed by all the participants.. Only one out of the three participants experienced a change in the interaction within the family. We believe that a varying effect between structure and interaction within a family is possible. We therefore believe that it is possible - if not probable - that IFT treatment not only contributes to a structural change but also to a change in the interaction within the family.</p><p>Keywords: Intensive family therapy, interaction, structure, family, qualitative.</p>

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapi Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine Strömberg Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen Sammanfattning Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram: • Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling? • Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling? Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker. Endast en av tre respondenter tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion. Nyckelord: Intensiv familjeterapi, interaktion, struktur, familj, kvalitativ. / A study of structural and interactional changes within a family that has undergone Intensive family therapy Authors: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg Supervisor: Marianne Freyne-Lindhagen Abstract This study describes whether a family is effected by Intensive family therapy (IFT) in a multi disciplinary organisation. The purpose of this study was to examine, from a system theoretical perspective, whether IFT effects the structure and pattern of interaction within a family, based on the experience of each family member. To make the aim more tangible and clear the following questions were presented: • How is the structure of the family system perceived after, compared to before treatment was commenced? • Has the interaction changed within the different family systems after treatment was completed? The study is conducted by using a qualitative research method where the participants consist of a family. The material has been processed via systematic analysis, where relevant literature has been connected to the head themes of the study; structure and interaction. The results show that a structural change in the family system occurred after the IFT treatment - as expressed by all the participants.. Only one out of the three participants experienced a change in the interaction within the family. We believe that a varying effect between structure and interaction within a family is possible. We therefore believe that it is possible - if not probable - that IFT treatment not only contributes to a structural change but also to a change in the interaction within the family. Keywords: Intensive family therapy, interaction, structure, family, qualitative.

Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ”snubblar” i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen. Vi har låtit oss inspireras av konsensusprojektet genom att undersöka vad som är gemensamt. Vi belyser vad forskningen lyfter fram och vad forskarna är överens om gällande åtgärder som fungerar. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar. Vi belyser en förortskommun till Stockholms val av att försöka realisera effektiva och hållbara åtgärder.

Rett syndrome is a congenital neurological syndrome, which in the classic phenotype only affects girls. The symptoms include lack of speech, stereotypic movements of hands, dyspraxia and mental retardation, and these symptoms lead to communicative impairments. The purpose of this study was to examine whether the intervention method Intensive Imitation affected interaction/communication and initiative in a girl with Rett syndrome. The design of the study was a Single Subject Experimental Design with a three-week long intervention period where the girl participated daily in 30- minute sessions of Intensive Imitation together with the test conductor. Interaction, communication and initiatives were observed and analyzed before (Baseline A), during and after (Baseline B) the intervention period. The results showed that the girl’s total amount of communicative contributions increased between Baseline A and Baseline B, especially regarding the amount of produced vocalizations. However, there were some variations in the amount of contributions during the entire period. The girl increased her eye gazing towards her communicative partner, especially during the intervention sessions. There were no increase in the amount of communicative initiatives between Baseline A and Baseline B. However, the amount of initiatives increased between the first and the last observation. Intensive Imitation had a positive effect on eye gazing, vocalizations and communicative contributions, but this study cannot show any stable improvement regarding the girl’s communication and interaction. / Rett syndrom är ett medfött neurologiskt syndrom som i den klassiska varianten enbart drabbar flickor. Till symtombilden hör avsaknad av tal, handstereotypier, dyspraxi och utvecklingsstörning som tillsammans innebär kommunikativa begränsningar för individen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om behandlingsmetoden Intensiv Imitation påverkade samspel/kommunikation och initiativförmåga hos en flicka med Rett syndrom. Studien utformades som en Single Subject Design och innehöll en tre veckor lång interventionsperiod där den deltagande flickan dagligen deltog i 30-minuterssessioner med Intensiv Imitation tillsammans med en testledare. Mätningar av samspel, kommunikation och initiativförmåga utfördes före (Baseline A), under och efter (Baseline B) interventionsperioden. Resultaten visade att flickans totala antal kommunikativa bidrag ökade mellan Baseline A och Baseline B, i synnerhet vad gällde antalet producerade ljud. Andelen ögonkontakt flickan sökte med sin samtalspartner var högre vid behandlingssessionerna än vid de vardagliga pedagogiska situationerna. Antalen initiativ ökade inte mellan Baseline A och Baseline B, men däremot uppvisades relativt stora variationer mellan den första och den sista observationen. Den Intensiva Imitationen har således haft en positiv påverkan på vissa kommunikativa beteenden hos den deltagande flickan, men studien har inte kunnat påvisa någon stabil förändring vad gäller hennes samspel/kommunikation och initiativförmåga.

Studiens syfte var att undersöka om läsning med stöd av en hund påverkade avkodningsförmågan och motivation till läsning hos elever som hade svårigheter med att automatisera sin läsning. Under sex veckor, fyra dagar i veckan, lästränade sex elever intensivt genom att läsa läslistor samt läsa högt ur en bok. Tre elever läste med en hund och tre elever läste utan hund men för övrigt var lästillfällena upplagda på samma sätt. Single study design användes som metod, med pre-, posttest samt testning under träningens gång. Resultatet visade positiva resultat på avkodning men hundens påverkan gick inte att mäta. Resultatet gick inte heller att generalisera eftersom urvalet av elever var för få, inte valdes ut slumpmässigt och hade olika utgångsläge. Eleverna som läste med en hund som stöd hade högre avkodningsförmåga initialt jämfört med eleverna som lästränade utan hund.Resultatet gällande motivationen visade små positiva förändringar på individnivå.