Information and Communication Technology (ICT) has been an increasingly pervasive component of most workplaces throughout the past half century. In healthcare, the turn to the digital has resulted into the broad implementation of Healthcare Information Technology (HIT). The impacts of ICT on work life have been investigated predominantly through surveys, although some researchers have advocated for the use of a qualitative, experience-based approach. Meanwhile, the existing body of research on the impacts of HIT on clinicians has painted a mixed picture of digitalization. Despite some clear benefits, HIT has indeed been found to have unexpected, unintended adverse consequences for hospital staff. Typical issues include loss in efficiency, extra effort to carry out routine tasks, and the creation of new, HIT-induced work activities. Simultaneously, research outside of the healthcare domain has shown that ICT could require extra effort from some users in order for the sociotechnical system to function properly – extra work often invisible to developers. Based on observation, interview and focus group data collected at a large Swedish hospital, this thesis set out to investigate the impact of HIT on hospital nurses from an experience-based perspective, resulting in four main contributions. First, a method supporting experience-based data analysis, the HolisticUX method, is introduced. Second, 13 forms of HIT-induced additional tasks in nurses' workload are identified, five of which are not acknowledged in previous research. Third, task avoidance is identified as a consequence of nurses' increased workload, negatively affecting patient safety, care quality and nurses' professional satisfaction. Finally, four factors are argued to contribute to a suggested invisibility of the HIT-induced time burden in nurses' work life to management and developers: 1) lack of a holistic perspective, 2) the hidden cost of a single click, 3) the invisibility of nursing work, and 4) visible data, invisible work.

<p>Föreliggande studies syfte är att vara en första byggsten i skapandet av ett praktiskt användbart tillvägagångssätt för interaktionsdesign som bygger på programmerad inlärning och tillämpad beteendeanalys. Litteraturstudier och logiska resonemang resulterade i en iterativ metod. Denna tillämpades sedan på fallet Dice Arena för att generera kunskap inför framtida utveckling av denna eller liknande metoder. Slutsatsen var att designmetoden är ofullständig men till viss del användbar. Designmetodens huvudsakliga bidrag var en sekvensdesign, en delmetod som strukturerade och tydliggjorde designuppgiften.</p>

<p>Stockholmbaserade spelutvecklaren DICE, som bl.a. utvecklar Battlefield, vill ta mark på en</p><p>relativt ny och växande spelmarknad. Från att ha strävat efter komplexa och verklighetstrogna</p><p>upplägg vänder sig nu DICE till en helt ny målgrupp. Den primära publiken har identifierats</p><p>som tillfälliga korttidsspelande ungdomar utan tidigare eller liten erfarenhet av liknande spel.</p><p>För att nå den nya målgruppen krävs att dagens avancerade användargränssnitt förenklas och</p><p>förtydligas. Målet är att spelaren snabbt ska kunna förstå och använda spelet.</p><p>Min uppgift är att ta fram en interaktiv presentation som förslag på hur användargränssnittet i</p><p>spelet skulle kunna se ut. I denna rapport undersöks hur spelaren uttyder och använder</p><p>förslaget. Vidare beskrivs arbetsförfarandet samt kopplingar till informationsdesignens regler</p><p>och rekommendationer.</p>

<p>Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; <em>learnability</em>, <em>efficiency</em>, <em>memorability</em>, <em>errors</em> och <em>satisfaction</em>. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.</p>

Stockholmbaserade spelutvecklaren DICE, som bl.a. utvecklar Battlefield, vill ta mark på en relativt ny och växande spelmarknad. Från att ha strävat efter komplexa och verklighetstrogna upplägg vänder sig nu DICE till en helt ny målgrupp. Den primära publiken har identifierats som tillfälliga korttidsspelande ungdomar utan tidigare eller liten erfarenhet av liknande spel. För att nå den nya målgruppen krävs att dagens avancerade användargränssnitt förenklas och förtydligas. Målet är att spelaren snabbt ska kunna förstå och använda spelet. Min uppgift är att ta fram en interaktiv presentation som förslag på hur användargränssnittet i spelet skulle kunna se ut. I denna rapport undersöks hur spelaren uttyder och använder förslaget. Vidare beskrivs arbetsförfarandet samt kopplingar till informationsdesignens regler och rekommendationer.

Föreliggande studies syfte är att vara en första byggsten i skapandet av ett praktiskt användbart tillvägagångssätt för interaktionsdesign som bygger på programmerad inlärning och tillämpad beteendeanalys. Litteraturstudier och logiska resonemang resulterade i en iterativ metod. Denna tillämpades sedan på fallet Dice Arena för att generera kunskap inför framtida utveckling av denna eller liknande metoder. Slutsatsen var att designmetoden är ofullständig men till viss del användbar. Designmetodens huvudsakliga bidrag var en sekvensdesign, en delmetod som strukturerade och tydliggjorde designuppgiften.

Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.

Som konsult gör man oftast en punktinsats och går sedan vidare. Hur ska man gå tillväga för att försäkra sig om att sin insats fortsätter att ha påverkan även efter att man har lämnat organisationen? I denna studie har fyra olika målstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de är hämtade från verkligheten och är nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkätsvar och 15 intervjuer utfördes med folk från projektledarroller i projekten. Genom att utgå från målstyrningsmetoden och tidigare resultat vad gällande delade mentala modeller, upptäcktes det elva faktorer, delade på tre huvudgrupper, nämligen kundspecifika, projektspecifika och konsultspecifika faktorer. De elva faktorerna påvisades påverka projektens upplevda framgång i varierande mängd. För att komma åt dessa faktorer föreslås det fem tillvägagångssätt, (1) skapa en gemensam vision (2) skapa realistiska förväntningar (3) anpassa metoden efter projekttyp (4) förstå sin beställare och (5) fokusera mer på resultat än metod. Studien avslutas med ett förslag på en utökad process av målstyrningsmetoden baserad på dessa fem tillvägagångssätt.

Denna rapport redovisar för utvecklingen av mobilapplikationen Uppgångsappen. Applikationen, som har utvecklats för iPhone, skapades för att kunna ges ut av företaget Approdites AB. För utvecklingen har Apples riktlinjer följts både för design och programmering, och fokus har legat på att utveckla en applikation som uppfyller Apples krav för att bli godkänd i AppStore. Programmeringsspråket Objective-­C har använts tillsammans med utvecklingsmiljön xCode. Designbeslut har grundats på designprinciper och målet har framförallt varit att utveckla en applikation som ska vara lätt att använda och ha en estetiskt tilltalande grafisk design. Resultatet av denna rapport blev en färdig mobilapplikation som var förberedd för lansering i AppStore.

Denna rapport berör företaget Bilteknik i Söderköping som idag inte har någon webbplats. Den här rapporten följer ett arbete där man vill ta fram vilka faktorer som är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats. Syftet med uppsatsen är att få fram de metoder som är lämpligast vid ett framtagande av en webbplats till ett företag som idag inte har någon. Så vad finns det för faktorer som är viktiga i framtagandet av en webbplats, utifrån ett användarperspektiv? Användarna ska ha lätt för att hitta den information de söker. Webbplatsen ska attrahera användarna från början till slut, och inte minst, uppfylla deras behov. För att få fram detta utfördes flera utvärderingar och tester, men vilka metoder är lämpligast och vilka faktorer är då avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet? En webbplats ska alltså vara enkel, och användaren ska inte behöva tänka för mycket för att förstå hur man tar sig vidare till den information som användaren söker. Genom intervjuer, SWOT-analyser och heuristiska utvärderingar, samt en bakgrundsforskning belyser den här rapporten de faktorer man ska tänka på vid framtagning av en webbplats. Förvirrande funktioner i samband med otillräcklig information leder till sämre användbarhet. För att skapa en användarvänlig webbplats har jag hittat punkter, inom användarcentrerad design och design av grafiska gränssnitt, som man behöver tänka på. Uppfyller inte en webbplats de krav som användarna har leder det till att de söker sig till konkurrenterna. Min fråga är: Vilka faktorer är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats? Frågan har jag besvarat genom att använda mig av olika metoder, så som intervjuer, SWOT-analyser, heuristiska utvärderingar och användartester som utfördes på prototyper av webbplatsen. Flera av metoderna kan vara lämliga, men oftast i kombination till varandra för att öka tillförlitligheten på resultaten.