This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues. The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:  How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?  How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality? The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

<p>El objetivo de este trabajo es analizar los contenidos culturales de algunos libros de enseñanza del español, como lengua extranjera, publicados en Suecia.</p><p>Estos libros de textos fueron analizados basándose en la información cultural y centrándose en los aspectos interculturales que estos pudieran presentar. Para analizar la información cultural los datos han sido divididos en datos concernientes a España y América Latina, respectivamente. Para abordar la interculturalidad se ha tenido como base principal la contrastividad cultural.</p><p>Este trabajo llega a la conclusión que dos de los libros estudiados presentan de una buena forma la contrastividad cultural, sin embargo, su falta de variedad en la temática cultural y su falta de acercamiento a una discusión sobre los estereotipos, hacen que los libros, finalmente, nos entreguen una visión incompleta de la perspectiva intercultural.</p><p>Palabras claves: enseñanza del español, cultura, la perspectiva intercultural, contrastividad cultural.</p> / <p>Arbetets syfte är att analysera det kulturella innehållet som presenteras i några textböcker, publicerade i Sverige, som används för att undervisa spanska som främmande språk.</p><p>Analysen fördjupar sig i två aspekter: den kulturella informationen och de interkulturella aspekterna som textböckerna presenterar. För att analysera den kulturella informationen har fakta delats i fakta rörande Spanien och Latinamerika. Kulturkontrastiviteten har spelat en huvudroll i analysen av de interkulturella aspekterna.</p><p>En viktig slutsats är att två av de studerade textböcker arbetar med kulturkontrastiviteten på ett tillfredsställande sätt, men brist på mångfald i det kulturella innehållet och saknande av diskussioner om stereotyper gör att böckerna ger en ofullständig bild av det interkulturella perspektivet.</p> / <p>The main objective of this paper is to analyze the cultural contents presented in some textbooks, published in Sweden, used in the teaching of Spanish as foreign language.</p><p>These textbooks were analyzed based on the cultural information and focusing on the intercultural aspects presented in the texts. In order to analyze the cultural information, the facts were divided into information regarding to Spain and Latin America. A cultural contrastive approach will be mainly used to analyze the intercultural aspects.</p><p>In conclusion, we can say that two of books revised present cultural contrastivity in a proper way; however the lack of diversity in cultural subject matters and the lack of approach to discussions of stereotypes makes that the textbooks finally give us an incomplete view of the intercultural perspective.</p>

El objetivo de este trabajo es analizar los contenidos culturales de algunos libros de enseñanza del español, como lengua extranjera, publicados en Suecia. Estos libros de textos fueron analizados basándose en la información cultural y centrándose en los aspectos interculturales que estos pudieran presentar. Para analizar la información cultural los datos han sido divididos en datos concernientes a España y América Latina, respectivamente. Para abordar la interculturalidad se ha tenido como base principal la contrastividad cultural. Este trabajo llega a la conclusión que dos de los libros estudiados presentan de una buena forma la contrastividad cultural, sin embargo, su falta de variedad en la temática cultural y su falta de acercamiento a una discusión sobre los estereotipos, hacen que los libros, finalmente, nos entreguen una visión incompleta de la perspectiva intercultural. Palabras claves: enseñanza del español, cultura, la perspectiva intercultural, contrastividad cultural. / Arbetets syfte är att analysera det kulturella innehållet som presenteras i några textböcker, publicerade i Sverige, som används för att undervisa spanska som främmande språk. Analysen fördjupar sig i två aspekter: den kulturella informationen och de interkulturella aspekterna som textböckerna presenterar. För att analysera den kulturella informationen har fakta delats i fakta rörande Spanien och Latinamerika. Kulturkontrastiviteten har spelat en huvudroll i analysen av de interkulturella aspekterna. En viktig slutsats är att två av de studerade textböcker arbetar med kulturkontrastiviteten på ett tillfredsställande sätt, men brist på mångfald i det kulturella innehållet och saknande av diskussioner om stereotyper gör att böckerna ger en ofullständig bild av det interkulturella perspektivet. / The main objective of this paper is to analyze the cultural contents presented in some textbooks, published in Sweden, used in the teaching of Spanish as foreign language. These textbooks were analyzed based on the cultural information and focusing on the intercultural aspects presented in the texts. In order to analyze the cultural information, the facts were divided into information regarding to Spain and Latin America. A cultural contrastive approach will be mainly used to analyze the intercultural aspects. In conclusion, we can say that two of books revised present cultural contrastivity in a proper way; however the lack of diversity in cultural subject matters and the lack of approach to discussions of stereotypes makes that the textbooks finally give us an incomplete view of the intercultural perspective.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet.

The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers'view of their collaboration task, with a particular focus on collaboration withguardians with a different linguistic or cultural background than Swedish. Toachieve the aim, semi-structured interviews were chosen as the method. Thestudy is based on interviews with four certified preschool teachers from twodifferent preschools in one and the same municipality. The collected data hasbeen analysed based on the intercultural perspective and the concepts ofintercultural competence, emerging interculture and interculturalcommunication.The results show that schooling is seen as the most important formal form ofcollaboration because it is where you can create the foundation for a securerelationship. The responsibility for creating safe relationships lies with thepreschool teachers. According to the preschool teachers, the first informationthat guardians encounter in preschool must be simple and short, and that aninterpreter is used when there is authority for it, so that all guardians haveaccess to the same information and that no misunderstandings arise. Thepreschool teachers use body language and staff with knowledge of the relevantlanguage to facilitate communications that take place on a daily basis. Theresult also shows that the creation of new informal forms of collaborationcreates opportunities for multicultural meetings where new insights andknowledge about fellow human beings are gained. Linguistic and culturaldiversity creates both challenges and opportunities. The challenge lies in a lackof language skills, which can cause both insecurity and exclusion in guardians.Possibilities are primarily seen in the fact that the preschool teacher candevelop into an intercultural mediator by being open to the cultural knowledgethat caregivers possess. To then use this cultural knowledge with the aim ofcreating a common language together with children, staff and carers in thepreschool's operations. This, in turn, can generate cultural knowledgespreading further and overcoming cultural prejudices in our society. / Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn påsamverkansuppdraget, med särskilt fokus på samverkan med vårdnadshavaremed annan språklig eller kulturell bakgrund än svenska. För att uppnå syftetvaldes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuermed fyra legitimerade förskollärare från två olika förskolor i en och sammakommun. Det insamlade datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i detinterkulturella perspektivet samt begreppen interkulturell kompetens,nydanande interkultur samt interkulturell kommunikation.Resultatet visar att inskolningen ses som den viktigaste formellasamverkansformen eftersom det är där man skapar grunden i en trygg relation.Ansvaret för att trygga relationer skapas ligger hos förskollärarna. Den förstainformationen vårdnadshavare möter i förskolan ska enligt förskollärarna varaenkel och kort. Dessutom lyfts användandet av tolk när det finns befogenhetför det så att samtliga vårdnadshavare får tillgång till samma information ochatt inga missförstånd uppstår. Förskollärarna använder kroppsspråket samtpersonal med kunskaper i det aktuella språket för att underlättakommunikationer som sker dagligen. Resultatet visar även att bredare utbudav samverkansformer ökar möjligheter till att inkludera fler antalvårdnadshavare som i sin tur kan öka insikter och kunskaper ommedmänniskor och dess kultur. Språklig och kulturell mångfald skapar bådeutmaningar och möjligheter. Utmaning finns i bristande språkkunskaper somkan orsaka både otrygghet och exkludering hos vårdnadshavare. Möjligheterses främst i att förskolläraren kan utvecklas till en interkulturell förmedlaregenom att vara öppen inför den kulturella kunskap som vårdnadshavarebesitter. För att sedan använda denna kulturella kunskap i syfte att skapa ettgemensamt språk tillsammans med barn, personal och vårdnadshavare iförskolans verksamhet. Det kan i sin tur generera i att kulturell kunskap spridsvidare och övervinner kulturella fördomar i vårt samhälle.