The purpose of this study is to illuminate the delineations made regarding "suitable parenthood" in consent investigations for international adoption. Our aim is thus to highlight norms about parenthood that define who is considered suitable for adoption. The research questions addressed in the study are: How do family social worker relate to guidelines for assessing "suitable parenthood"? What significance do family social workers attach to "suitable parenthood"? Which norms are decisive when adoption applicants are assessed as “suitable parents”? The study was conducted using qualitative semi-structured interviews with nine family social workers from eight different municipalities in Sweden. The study is based on two theoretical concepts. Anders Molander's discussion on “skön” in professional assessments and Yeheskel Hasenfeld's theory on morality in human service organizations. The conclusion of the study is that family social workers find it difficult and complex to assess "suitable parenthood" in international adoption cases. Although they adhere to similar guidelines and work methods, assessments may vary. Finally, during our analysis, we identified two types of family social worker based on whether they adopt a parent perspective or a child perspective in the assessment of consent.

Cirka 60 000 personer har adopterats transnationellt till Sverige och forskning har visat att det finns betydande överrisker för psykisk ohälsa och suicid inom gruppen. Den forskning som finns om stöd för personer som adopterats transnationellt har gjorts i andra länder än Sverige och oftast i relation till barn och unga. Föreliggande studie syftar därför till att utforska perspektiv på psykoterapier med vuxna personer som adopterats transnationellt i en svensk kontext. En reflexiv tematisk analys gjordes av intervjuer med tio erfarna psykoterapeuter. Utifrån intervjuerna skapades tre huvudteman: Narrativet om de goda adoptionerna, Hålla ihop och bryta ihop samt Det icke kända, med ett antal underteman. Resultatet åskådliggörs i en modell som belyser terapeutiska utmaningar såsom att förhålla sig till ett narrativ om utvalda och bortvalda samt sådant som är okänt i dubbel bemärkelse. Analysen av intervjuerna i den här studien överensstämmer med tidigare forskning som tyder på att psykoterapi kan vara hjälpsamt för att hantera de komplexa och specifika utmaningar som personer som adopterats transnationellt kan möta i livet, förutsatt att terapeuterna har tillgång till fördjupande utbildning och handledning eller motsvarande.

Vi har en uppfattning om att internationell adoption och internationellt adopterade ofta associeras med TV4:s tv-program Spårlöst. Det gör att programmet har stort inflytande över vilken bild av adoption och adopterade som sänds ut i media. Vi har därför valt att göra en kvalitativ textanalys som undersöker hur Spårlöst framställer internationell adoption och internationellt adopterade. Syftet med studien är att synliggöra och kritiskt granska framställningarna. Vi hoppas att studien ska bidra till ett mediesamhälle som inkluderar adoption och adopterade mer. Studien bygger på konstruktivism och dess inriktning socialkonstruktionism. Studiens analysmaterial är valt utifrån avsnitten som visades under säsongen hösten 2016 med hjälp av den dramaturgiska kurvan. Genom att använda oss av hermeneutiken kan vi tolka textens innehåll och urskilja framställningarna i programmet. Tolkningarna stöds även av barmhärtighetsprincipen. Studiens slutsatser är att internationell adoption främst framställs som en väg till bättre förutsättningar, men också som en vinstdrivande verksamhet och som osäkert. Ytterligare slutsatser är att adopterade ofta framställs som positiva till sin adoption. Adopterade framställs även som identitetssökande och nyfikna personer, men också som personer som värdesätter familjerelationer. / Our perception is that international adoption and international adoptees often are associated with the tv-program Spårlöst shown on TV4. This could mean that the program may have a great influence over the images of adoption and adoptees shown in media. Therefore, we have chosen to do a qualitative text analysis which examines how Spårlöst portrays international adoption and international adoptees. The purpose of the study is to highlight and critically view the portrayals. We hope our study will contribute to a more including media society concerning adoption and adoptees. The study is based on constructivism and its orientation on social constructionism. The study’s analytical material is chosen from the episodes that were shown in the fall season of 2016 by using the dramaturgical curve. We can interpret the content of the text and distinguish the portrayals in the program by using the hermeneutics. The interpretations are also supported by the principle of charity. The study’s conclusions are that international adoption mainly is portrayed as a way to better conditions, but also as a profit organization and as unsafe. Further conclusions are that adoptees often are portrayed as positive towards their adoption. The adoptees are also portrayed as identity seeking and curious people. The study also shows that adoptees value relationships within the family.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera en grupp adopterades egna erfarenheter av utanförskap samt att studera deras erfarenhet av stöd i detta utanförskap. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer från sex personer som är internationellt adopterade från Colombia som alla vuxit upp i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys.  Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner mer eller mindre har upplevt ett utanförskap under uppväxten. Det har även framkommit att personernas "icke-vita" utseende har haft stor betydelse när det kommit till omgivningens bemötande gentemot dem, vilket dels har bidragit till att den adopterade upplevt en känsla av att inte passa in i samhället. I studien blev det även uppenbart med ett annat typ av utanförskap vilket var känslan av att befinna sig i ett mellanfack. Att befinna sig i ett mellanfack var något som vissa intervjupersoner kände igen då de inte känt någon samhörighet till varken Sverige eller Colombia. Att få stöd har vi sett utifrån vårt resultat är viktigt för intervjupersonerna. Det resultat som framkom gällande kännedomen av stöd som var riktat till adopterade var väldigt begränsad och nästan obefintlig bland intervjupersonerna.

Syftet med vår studie var bland annat att undersöka vilken uppfattning “de stulna barnen” har på sin identitet samt deras syn på internationell adoption. En annan aspekt var också att utreda intervjupersonernas upplevelser av den hjälp och det stöd de fick av samhället isamband med att oegentligheterna uppdagades. Men framför allt ville vi belysa den situationde adopterade befinner sig i efter att de har fått reda på att de adopterats bort från sinarespektive familjer utan föräldrarnas medgivande. Den metod vi använt för att genomföra vår studie är kvalitativ analys, med induktivt förhållningssätt, där det empiriska materialetbestår av intervjuer med tre personer som blivit adopterade från Chile under 1970- och 1980-talet. Intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Deteorier som valdes för studiens analysdel är Eriksons och Stiers teorier omidentitetsutveckling, Cullbergs kristeori samt Goffmans teori om stigma. Vi bestämde oss fördessa för att fördjupa förståelsen av intervjupersonernas upplevelser av sina adoptionshistorier. Våra slutsatser av denna studie är att samhället brustit i samband med att de misstänkta illegala adoptionerna från Chile uppdagades. De drabbade borde fångats upp och erbjudas adekvat hjälp och stöttning. De har istället fått söka stöttning genom föreningen Chileadoption.se och genom andra med liknande historier. Staten borde, enligt intervjupersonerna, ändå ta sitt ansvar då det är på grund av bristande rutiner och processer som de illegala adoptionerna har kunnat genomföras. Vi kan även se att våra intervjupersoner på olika vis har ändrat sin syn på internationell adoption efter att de själva har fått reda på sanningen om att de blivit stulna från sina biologiska föräldrar. Sammantaget hittar vi likheter såväl som skillnader på hur våra intervjupersoner upplevt sina liv som adopterade utifrån identifierade teman så som; tacksamhet, utanförskap, identitet och samhörighet. / The purpose of our study was, partly to investigate what perception "the stolen children" have of their identity but also their views on international adoption. We were also interested in examining the interviewees' experiences of help and support from society when their regularities were discovered. But above all, we wanted to shed light on the situation the adoptees find themselves in after they have found out that they have been adopted away from their respective families without the parents' consent. The method we used to conductour study is qualitative analysis, with an inductive approach, where the empirical materialconsisted of interviews with three people who were adopted from Chile during the 1970sand 1980s. The interviews were analyzed using thematic analysis. The theories chosen forthe study's analysis are Erikson's and Stier's theories of identity development, Cullberg's crisis theory and Goffman's theory of stigma. We decided on these in order to be able to further discuss the interviewers' experiences of their adoption stories and experiences. Our conclusions from this study are that society has failed in connection with the discoveryof the suspected illegal adoptions from Chile. The victims should have been offered adequate help and support. Instead, they have had to seek support through the association Chileadoption.se, and through others with similar stories. The state should, according to the interviewees', have taken its responsibility, as it is due to their lack of routines and processes that the illegal adoptions have been able to continue. We can also state that our interviewees have changed their view on international adoption after they themselves found out the truth about the actual facts, i.e. that they were stolen from their biological parents. Overall, based on identified themes such as; gratitude, exclusion and identity and belonging, we find similarities, but also differences, in how our interviewees have experienced their lives asadopted.

<p>The aim of this study was to describe how the best interest of the child can be constructed in investigations concerning permission for international adopt, where adequate parenthood is investigated. Qualitative research interviews were used as method. Seven investigators from six different sections of the city of Stockholm were interviewed. The information was analysed on the basis of a sociological approach to law and social constructionism.</p><p>The result showed that adequate parenthood is a condition in the interest of the child. Adequate parenthood is specified as the parent’s qualities and possibility to care for an adopted child. It does not depend on material qualifications, it is principally a matter of personal conditions, which can be defined as self-consciousness and the ability to reflect, feel empathy and manage a crisis. An adequate adoptive parent shall also realize the significance of an adoption. Adequate adoptive parents have a stable and lasting relationship and are surrounded by a stable social network.</p><p>The best interest of the child shall mainly be fulfilled by the qualities of the parents, in other words the adequate parenthood. The adoption has to be in the best interest of the child and thereby fulfil the child’s needs. In a family, children need to develop in their own pace and receive support whenever it is needed. In the investigation undertaken by the authorities, the interests of the child can best be looked after with an investigator that possesses adequate knowledge about children, that investigates thoroughly and feel a responsibility towards the child.</p>

The aim of this study was to describe how the best interest of the child can be constructed in investigations concerning permission for international adopt, where adequate parenthood is investigated. Qualitative research interviews were used as method. Seven investigators from six different sections of the city of Stockholm were interviewed. The information was analysed on the basis of a sociological approach to law and social constructionism. The result showed that adequate parenthood is a condition in the interest of the child. Adequate parenthood is specified as the parent’s qualities and possibility to care for an adopted child. It does not depend on material qualifications, it is principally a matter of personal conditions, which can be defined as self-consciousness and the ability to reflect, feel empathy and manage a crisis. An adequate adoptive parent shall also realize the significance of an adoption. Adequate adoptive parents have a stable and lasting relationship and are surrounded by a stable social network. The best interest of the child shall mainly be fulfilled by the qualities of the parents, in other words the adequate parenthood. The adoption has to be in the best interest of the child and thereby fulfil the child’s needs. In a family, children need to develop in their own pace and receive support whenever it is needed. In the investigation undertaken by the authorities, the interests of the child can best be looked after with an investigator that possesses adequate knowledge about children, that investigates thoroughly and feel a responsibility towards the child.

The aim of this essay is to study how internationally adopted people of colours’ national identifications are created in interaction with other people outside of their closest social networks of people, and how this can affect their feelings of social belonging and exclusion. This is accomplished by examining qualitative ethnographic interviews through social constructivist theories and concepts such as Erving Goffman’s symbolic interactionism and theories behind national identifications. The essay explores how the internationally adopted participants are met by other people and how these social situations are constructed. The question “where are you from?” is central in this study. The essay studies how the participants identify themselves and how they express these self-identifications. Results show that the informants relate to a Swedish national identity one way or another and that they express this to others with the help of different symbols, behaviours and actions. The study material shows that the internationally adopted participants get stigmatised in Sweden both for being adopted and for being non-white, and thus risk getting feelings of exclusion from a Swedish national identity. Although there are some social interactions which make them feel connected to and included in certain communities of people which often include other adopted individuals or people of colour.