<p>Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.</p><p>Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete.</p><p>I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.</p><p>Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.</p>

<p>I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studiebarnboken. Urvalet av barnböcker är grundat i biblioteksverksamheten, som har en närakoppling till förskolans verksamhet kring böcker. Genom listor, från tre bibliotek, på de mestlästa barnböckerna under år 2008 uppmärksammades tre böcker som närvarande från allabibliotek. Vidare kom även en fjärde bok att tilläggas, totalt har fyra böcker analyserats.Analysen grundas i ett intersektionellt perspektiv som genom ett urval av kategorier harspecificerats och fokuserats mot genus, etnicitet, sexualitet och klass. Metoden för analys ärgrundad i litteratur med inspiration av den kvalitativa innehållsanalysen.Resultatet visar på att en del kategorier är mer framträdande än andra. Dock uppmärksammasäven ett relativt stort, genom de utvalda kategorierna, intersektionellt perspektiv däruppmärksammande av alla kategorier kan påvisas men i skild utsträckning och även enskillnad böckerna emellan. Avslutningsvis funderas det i diskussionen kring det resultat somkommit fram och även vart värderingen ligger kring barnboken, om den ligger i bokensinnehåll eller i valet av bok som förskolläraren gör.</p>

<p>Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). <em>Den normkritiska dramapedagogen?</em><em> –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt</em>. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:</p><p>- <em>Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? </em>- <em>Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? </em>- <em>Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? </em>- <em>Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?</em></p><p>Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och <em>anti-opressive education. </em>Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt.</p><p>Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning. Uppsatsen slutsats är att förståelsen för intersektionalitet bland berörda aktörer är väldigt låg och att en sammanslagning av ombudsmännen i dagsläget därmed inte skulle uppfylla det intersektionella syftet flera aktörer verkar förespråka.</p>

No description available.

Samuelsson, Camilla &amp; Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna: - Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik? Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education. Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt. Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna. Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.

The purpose of this study is to examine how consultants define conceptions of diversity and discrimination. There has also been an aim to find connections to the term intersectionality within the consultants’ definitions. The link between consultants and academic research is interesting to examine in order to examine what they base their definitions of different conceptions on. In order to explore these definitions and discussions I have used the qualitative method of interviewing each consultant separately at different occasions. This was in an attempt to achieve a deeper understanding of how each individual reason when it comes to the conceptions of diversity, discrimination and intersectionality. In order to avoid controlling their stories I have pursued the interview as a form of conversation and I have only asked simple questions in order to start the conversation. I have not been able to find any earlier studies about this particular field, where the researcher has asked these kinds of questions about consultants working with diversity and discrimination; however I did find many studies about the concept of diversity, which was not relevant enough. The common themes found in the data material was that depending on the kind of educations the consultants had, the more developed their definitions were of diversity and discrimination, and also more versatile were their discussions and theorizing. The connection to academic research was also linked with their own academic backgrounds. Many of the consultants looked at differences between people rather than similarities, which can lead to discriminating actions on different levels of society. I also noticed the tendency to see diversity as a question of ethnic and cultural belonging with many of the consultants. Some of the consultants also saw the connections of diversity and discrimination as an issue of ethnic origin and cultural belonging, leaving out all other possible reasons for people being discriminated against, while others had a wider definition of what discrimination and diversity could be seen as. / Syftet med denna studie är att undersöka hur konsulter definierar föreställningar om mångfald och diskriminering. Det har också varit ett mål att hitta kopplingar till begreppet intersektionalitet inom konsulternas definitioner. Kopplingen mellan konsulter och akademisk forskning är intressant att undersöka för att se vad de grundar sina definitioner av olika uppfattningar på.För att undersöka dessa definitioner och diskussioner har jag använt en kvalitativt inriktad metod genom att intervjua varje konsult separat. Detta var i ett försök att uppnå en djupare förståelse för hur varje individ resonerar när det gäller föreställningar om mångfald, diskriminering och intersektionalitet. För att undvika att styra deras svar så har jag bedrivit intervjuerna som en form av samtal, då jag enbart har frågat korta frågor med syftet att starta konversationen.Jag har inte kunnat finna några tidigare studier inom just detta område, där forskaren har frågat dessa former av frågor om hur konsulter arbetar med mångfald och diskriminering, men jag hittade många studier om enbart begreppet mångfald, som inte hade likartade inriktningar då de inte problematiserade diskriminering i samband med mångfald.De gemensamma teman som återfanns i intervjumaterialet var att beroende på vilka typer av utbildningsbakgrunder konsulterna hade, så var de olika utvecklade i sina definitioner av mångfald och diskriminering. Mångsidigheten i deras diskussioner samt teoretiserandet varierade även utifrån deras utbildningar. Kopplingar till akademisk forskning gjordes också beroende på konsulternas egna akademiska bakgrunder. Jag upptäckte tendenser till att se mångfald som en fråga om etnisk och kulturell samhörighet med hos många av konsulterna. Några av konsulterna såg kopplingar mellan mångfald och diskriminering som en fråga om etniskt ursprung och kulturell tillhörighet, vilket utelämnar andra möjliga orsaker till varför människor diskrimineras; medan andra hade en bredare definition av vad diskriminering och mångfald kan ses som.

I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studiebarnboken. Urvalet av barnböcker är grundat i biblioteksverksamheten, som har en närakoppling till förskolans verksamhet kring böcker. Genom listor, från tre bibliotek, på de mestlästa barnböckerna under år 2008 uppmärksammades tre böcker som närvarande från allabibliotek. Vidare kom även en fjärde bok att tilläggas, totalt har fyra böcker analyserats.Analysen grundas i ett intersektionellt perspektiv som genom ett urval av kategorier harspecificerats och fokuserats mot genus, etnicitet, sexualitet och klass. Metoden för analys ärgrundad i litteratur med inspiration av den kvalitativa innehållsanalysen.Resultatet visar på att en del kategorier är mer framträdande än andra. Dock uppmärksammasäven ett relativt stort, genom de utvalda kategorierna, intersektionellt perspektiv däruppmärksammande av alla kategorier kan påvisas men i skild utsträckning och även enskillnad böckerna emellan. Avslutningsvis funderas det i diskussionen kring det resultat somkommit fram och även vart värderingen ligger kring barnboken, om den ligger i bokensinnehåll eller i valet av bok som förskolläraren gör.