I vårt dagliga arbete har vi sett hur barn lär sig läsa och skriva med hjälp av surfplattan. Studiens syfte är att undersöka hur förskolebarns läs- och skrivinlärning sker med hjälp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifrån behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt lärandeperspektiv. Som metod har vi använt oss av observationer på förskolebarn som filmades. Filmsekvenserna varade mellan fem och tio minuter. Vi valde att observera för att iaktta förskolebarns läs- och skrivinlärning när de använder surfplattan som verktyg. Något vi såg var att samspel, intresse, förstärkning och minnesinlärning motiverade barnen i vår studie. De digitala verktygen håller förskolebarnens intresse vid liv och de inspireras av att komma vidare i spelen genom att konstruera sig fram i övningarna. Vi anser att digitala verktyg är ett bra komplement för barns läs- och skrivinlärning i förskolan och skolan. Resultatet pekar på att barnen i studien lärde sig på ett enkelt sätt och de kunde känna igen bokstavssymboler på skärmen och koppla ihop dessa med bokstäverna på tangentbordet.

Denna studie har haft för avsikt att få djupare kunskap om några musiklärares hantering av digitala verktyg men också för att se om generation, erfarenhet eller intresse har någon inverkan på detta. Genom kvalitativa intervjuer av fem lärare som tillsammans representerar tre årtionden har studien visat att det inte är någon större skillnad mellan åldersgrupperna. Hermeneutisk teori, musikdidaktik och ramfaktorteori är de teorier som använts i uppsatsen för att tolka och förstå den insamlade empirin. Intresse är det som varit av störst betydelse för att användandet utvecklas och förbättras, detta genom fortbildning som informanterna ofta själva står för. Skapandemoment och sångletande via Spotify och YouTube är i huvudsak det som digitala verktyg används till i klassrumssituationer. Betyg, omdömen, läxor, uppgifter och planering av lektioner är det som digitala verktyg används till i planeringssituationer. Den största anledningen till användandet verkar grundat på lättillgänglighet och tidsparande. / This study has had the intention to gain deeper knowledge of some music teachers' management of digital tools but also to see if generation, experience or interest has played an effect on this. Through qualitative interviews of five teachers representing three decades, the study has shown that there is little difference between the age groups. Hermeneutic theory, music didactics and frame factor theory are the theories that have been used in this study to interpret and understand the collected empirics. Interest has been the most common way of dealing with digital tools and is also the reason why the informants in this study choose to develop their own skill set with further training, which they themselves acquire. Creating songs and song searching via Spotify and YouTube is essentially what digital tools are used for in classroom situations. Ratings, reviews, homework, assignments and planning of lessons are what digital tools are used for in planning situations. The biggest reason to use digital tools seems to be due to easy availability and timesaving.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet. Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet. Utifrån varje faktor framgår det hur det påverkar eleverna och därför också vad man som lärare kan göra för att höja elevernas motivation för att lära sig ämnet matematik.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten. Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen. Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ”lagom är bäst” intentionen åt sina elever så att de känner lusten och motivationen för matematik.

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ”Financial Literacy” nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade. Genom intervjuer med enskilda näringsidkare och redovisningskonsulter undersöktes de ekonomiska kunskaperna och den ekonomiska förståelsen hos enskilda näringsidkare i termer av näringsidkarnas kännedom och beslutsfattande om den skattemässiga avsättningsmöjligheten periodiseringsfond. Resultatet visade att kännedomen om periodiseringsfond och förståelsen för avsättningens för- och nackdelar varierade. Den ekonomiska kunskapsnivån om periodiseringsfond kan förstås av näringsidkarnas olika ekonomiska intresse och varierade ekonomiska läskunnighet (Financial Literacy). Däremot kan andra faktorer såsom alltför komplicerade skatteregler även förklara kunskapsnivån.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor. Metod Studien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan. Intervjuerna genomfördes enskilt med båda författarna närvarande. Den teoretiska ansatsen vi valt att grunda uppsatsen på har sin grund inom motivations- och beteendeforskningen. Då mycket forskning inom beteende- och motivationsområden grundar sig på varandra, har vi valt att analysera resultaten utifrån flera teoretiska modeller. Resultat Resultaten från studien pekar på en rad olika faktorer som krävs för att unga vuxna ska välja att vara fysiskt aktiva. De anser att det absolut viktigaste är att aktiviteten är rolig. Detta kan uppnås genom att deltagarna får känna att de är duktiga, att de får bekräftelse under genomförandet samt att det stimulerar egenintresset. Andra faktorer som påverkar valet av aktivitet är att det ska vara lätta att genomföra, både när det gäller material och deltagare samt att det är lätt att planera in utefter andra sysslor i vardagen. Slutsats Det som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv är framförallt att de känner glädje till aktiviteten. Aktiviteten skall även vara genomförbar och inte kräva för mycket tid eller resurser. Elever som redan har positiva erfarenheter av fysisk aktivitet påverkas inte av undervisningen i samma grad som de saknar det. Avsaknaden kan leda till fysisk inaktivitet senare i livet. Samtliga elever bör uppmärksammas och ges beröm då detta bidrar till positiva känslor och associationer till fysisk aktivitet som sedan motiverar dem till fysisk aktivitet senare i livet. / Abstract Aim The purpose of the study was to investigate how we as PE-teachers can conform our teaching, to motivate students towards an active life style, even after graduation. By investigating what motivates adolescents towards a physically active life and how their education has affected them, we tried to find answers and underlying factors to adolescents exercise habits. Method The study was designed using interviews as a method. A total of 11 interviews were conducted during the project. All participants had graduated from the Swedish upper secondary school. The interviews were conducted individually with both authors present. We chose a theoretical approach based in motivational and behavioral research. Since researchers in the behavioral and motivational field elaborate and base their work on previous research, we have chosen to analyze our results based on several theoretical models. Results The results in this study point to a number of factors required for adolescents to be physically active. They believe that the most important motivational factor is joy, which is achieved when participants feel that they are skillful, and when they get confirmation during the activity. Other factors affecting the choice of activity is that it should be easy to execute, in terms of materials and participants. It’s also important that the activity is easy to plan along other tasks in everyday life. Conclusions What motivates young adults to a physically active life is above all that they feel joy to the activity. The activity must also be easy to preform and must not require too much time or resources. Students who already have positive experiences of physical activity is not influenced by the education of the same degree as the once who is lacking it.   The absence can lead to physical inactivity later in life. All students should be recognized and given praise as this contributes to positive emotions and associations with physical activity, which then motivates them to physical activity in later life.

No description available.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex. exkursioner, diskussioner, laborationer, källkritisk granskning, argumentation för och emot mm. Undersökning visar att eleverna gärna vill ha en varierad undervisning. Vidare anser de att det är viktigt att läraren finns som stöd och uppmuntrare, att lärarens presentation av ämnet är stimulerande och att bemötandet av eleverna är personligt och positivt.-Elevernas tidigare intresse kan påverka deras helhetsbild av biologi. Om deras tidigare intressen tillvaratas och vidareutvecklas kan det medföra att motivationen blir större i ämnet under högstadietiden.I undersökningen deltog elever från årskurs 7 och 9 som fick svara på frågor angående hur deras intresse för biologi ser ut. Undersökning visar att motivationen att lära sig mer om biologi verkar öka under högstadietiden och antalet elever som har biologi som favoritämne har ökat markant.

Med detta kandidatarbete vill vi undersöka funktionaliteten mellan röststyrning och andra styrenheter inom smarta hem, där fokuset för undersökningen är behov och intresse av tekniken. Med hjälp utav synsättet agentiell realism som förklaras av Karen Barads teorier finner vi en inblick om hur människan påverkas av dagens enheter och hur enheterna påverkas av oss. Designprocessen uppvisar arbetet kring gestaltningen med hjälp utav ett sammankopplande av en röststyrt internet of things applikation, vilket under en kvalitativ intervju får ett resultat kring frågeställning som används till grund för undersökningen. Resultatet för frågeställningen visar de intervjuade personernas subjektiva åsikt och tankar om röststyrning i dagens hem och om det är något som eftersträvas. Denna undersökning visar att röststyrningen är ett intresse och ett mindre behov i det vardagliga hemmet, men behöver mer utveckling för att fler människor skall vilja använda den.