Fysikundervisning anses ofta vara krävande, abstrakt och statiskt av elever. Undervisningen behöver individanpassas för att nå fler positiva resultat. En viktig kunskap är dock att fysikundervisning inte behöver vara rolig för att vara meningsskapande. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om undervisning i fysik. Fokus i studien ligger på både lärares och lärarstudenters attityder till fysikundervisning och olika strategier som används i undervisningen för ett ökat intresse och meningsskapande hos elever i grundskola och gymnasium. Frågeställningarna är: Vilka attityder har lärare och lärarstudenter till fysikundervisning? & Vilka strategier kan lärare använda för att väcka intresse och främja meningsskapande i ämnet fysik? För att besvara frågeställningarna har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om attityder och strategier. Resultatet visar att katederundervisning upplevs enformigt av elever och att bra kunskaper inom ämnesdidaktik kan påverka lärares och lärarstudenters attityder positivt. Grupparbeten och analogier kan stärka fysikundervisningen. Forskning visar även att analogier som används effektivt, inte alltid ger positiv effekt. Förslag på vidare forskning är att studera hur genus påverkar fysikundervisningen. Konsekvensen i relation till yrkespraktiken är, enligt litteraturstudien, med andra ord att det viktigaste inte är att undervisningen är rolig, för ett fortsatt intresse för fysik, utan att den är meningsskapande och tolkningsbar. Elever som upplever att det som görs är viktigt, har en större benägenhet att vilja fortsätta utveckla sina kunskaper inom fysik då de ser en mening med kunskapen och att det finns en koppling till verkligheten.

Vi har valt att göra en diskursanalytisk studie med fokus på pedagogers resonemang kring pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring sin tekniska kompetens samt sitt användande av pekplattan i den pedagogiska verksamheten. Våra forskningsfrågor är: Vilka tolkningsrepertoarer kommer till uttryck i samtal mellan pedagogerna om pekplattan som ett pedagogiskt verktyg? Hur uttrycker sig pedagogerna kring vad som påverkar användningen av pekplattan i förskolan? Studien genomfördes genom fokusgruppsintervjuer med nio stycken pedagoger med två till tre pedagoger i varje fokusgrupp. Då vi vill undersöka pedagogernas resonemang kring pekplattan har vi valt att använda oss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. För att kunna analysera vårt material har vi tagit hjälp av tre olika analysverktyg vilka är tolkningsrepertoar, retorik och effekt. Genom vår analys kommer vi fram till fyra tolkningsrepertoarer Barns delaktighet kring pekplattan, Pedagoger och barns kompetens, Pedagogers kunskapsbrist som tidsrelaterad och Pedagogers användning som intressestyrd. Vår övergripande slutsats med denna studie gentemot tidigare forskning kan det tyda på att majoriteten av pedagogerna i denna studie är omedvetna kring deras egna kompetens och kapacitet.

Studier om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap är av stor betydelse för lärarnas arbete med att öka ungdomars intresse för naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna studie var att undersöka elevers attityder till och intresse för de naturvetenskapliga ämnena, kemi i synnerhet samt vilka faktorer som ligger till grund för dessa attityder. Empirisk data samlades in genom en kvalitativ forskningsintervju med åtta elever på en grundskola. Dataanalysen bygger på det pragmatiska perspektivet på lärande och undervisning som utvecklades av filosofen John Dewey. Resultatet från denna studie visar att hälften av eleverna uttalar en positiv attityd till och intresse för kemi och de andra naturvetenskapliga ämnena. De här fyra eleverna ser fram emot fortsatta studier inom området och ser fram emot att i framtiden arbeta med något som har att göra med naturvetenskap. Kemilärarens personlighet, undervisningens utformning, kemiinnehåll i undervisningen och interaktioner i klassrum med andra elever framkommer som avgörande faktorer som eleverna anser kan påverka intresse för och attityder till ämnena. De faktorer som dock väger tyngst enligt eleverna är kemiinnehåll i undervisningen och kemilärarens personlighet, stor engagemang och lust att vara kemilärare. Resultaten som framställs kan fungera som utgångspunkt för pedagoger som strävar efter att få barn och ungdomar att intressera sig för naturvetenskap i skolan.

Rapporter och studier har berättat att svenska elever tappar intresse för de naturvetenskapliga ämnena under högstadietiden. Arbetssätt och lektionsinnehåll är viktiga faktorer som kan påverka elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena positivt. Flera pilotstudier har undersökt specifika arbetssätt på elevernas intresse under begränsade tidsperioder med varierande resultat. Tyvärr finns det inga generella riktlinjer med beprövade arbetssätt som vetenskapligt bevisat ökar elevernas intresse under högstadietiden. Syftet med denna studie är att undersöka om kemiintresset hos elever i årskurs nio påverkas av olika arbetssätt i undervisningen. Empirisk data insamlades till en kvantitativ studie genom en enkätundersökning som besvarades av 83 elever i årskurs nio på två högstadieskolor i Sverige. Enkäten bestod av stängda och öppna enkätfrågor. Dataanalysen av de öppna frågorna gjordes genom det pragmatiska perspektivet och teorier om situationsbaserat intresse. Resultatet visade att en åttondel av de tillfrågade eleverna ansåg att lektionsinnehållet på kemilektionerna intresseväckande. Det arbetssätt som var mest effektiv till att påverka elevernas ämnesintresse positivt var laborationer i kemi. Vid genomgångar var det särskilda attribut hos den undervisande läraren som var avgörande för att eleverna skulle utveckla ett situationsbaserat intresse. Grupparbeten kan påverka elevernas intresse i en positiv riktning förutsatt att det finns en bra gruppdynamik i den aktuella arbetsgruppen. Det arbetssätt som eleverna var mest negativa till var individuellt arbete på grund utav att det upplevdes som monotont och tråkigt. Resultatet av denna studie kan användas som riktlinje för undervisande kemilärare för att öka det situationsbaserade intresset i kemiundervisningen.

Abstract The purpose with this study is to find out how pedagogues, who teach in the early years of primary school, motivate and stimulate all pupils so they want to read a lot of fiction. The research also includes finding out more about why the pedagogues work as they do. The research starts with a study of current literature which deals with how teachers should work with motivation and stimulation in school. To find out how the pedagogues work in school I have made qualitative interviews with four pedagogues who work in the early years of primary school. The result shows that all of the pedagogues motivate and stimulate pupils in similar ways. The pedagogues are trying to adapt their work based on what is best for the individuals and the rest of the group. The conclusion is that literature and the interviewed pedagogues agree in how to work with pupils and fiction reading. There are some factors that are important for the pedagogues to work with. Fiction needs to be conformal with each pupils reading level and it needs to be interesting. The pedagogue should be a reading model and invite pupils to an inspiring reading-environment. It is also important that pupils can work with fiction in varied ways like individual reading and reading aloud. / Sammandrag Syftet med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger, inom grundskolans tidigare år, arbetar med att motivera och stimulera alla elever till att vilja läsa mycket skönlitteratur. Undersökningen innefattar även att ta reda på mer om varför pedagogerna arbetar som de gör. Undersökningen inleds med en litteraturstudie över aktuell forskning inom området. För att få reda på hur pedagogerna arbetade i skolorna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år. Resultatet visar att samtliga pedagoger motiverar och stimulerar eleverna på liknande sätt. Pedagogerna försöker anpassa sitt arbete utifrån vad som är bäst för varje individ och gruppen. Slutsatsen är den att litteraturen och de intervjuade pedagogerna ger liknande svar om hur arbetet med att få eleverna att läsa skönlitteratur kan genomföras. Det finns några faktorer som är viktiga i pedagogernas arbete. Skönlitteraturen ska vara nivåanpassad och intressant. Pedagogen bör vara en läsande förebild och inbjuda till en inspirerade läsmiljö. Det är också viktigt att eleverna får ta till sig och arbeta med skönlitteratur på varierade sätt som individuell läsning och högläsning.

Syftet med vår forskningsstudie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring populärkulturens roll i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ansåg vi skulle hjälpa oss att på ett bra sätt belysa detta ämne. Utifrån den teorin valde vi att använda begreppen redskap, social interaktion samt stöttning för att analysera vårt insamlade empiriska material. Frågeställningar som vi har utgått ifrån i studien behandlar punkter om pedagogers uppfattning kring populärkulturella karaktärer i barns lek, vilket utrymme dessa intressen ska ges i verksamheten samt vilka eventuella möjligheter eller hinder som kan uppstå i arbetet med populärkultur. Metodvalet utgjordes av både intervjuer på plats i verksamheten samt intervju via e-post. Det var sammanlagt sju pedagoger som medverkade i studien. Resultatet som kommit fram ur analyserandet av datamaterialet belyser vikten av att arbeta med populärkulturen i förskolans verksamhet. Slutsatsen visar på pedagogens betydande roll i mötet med barnen och deras populärkulturella intressen samt vikten av att vara insatt och öppen för den värld som populärkulturen utgör för barnen.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring några förskollärares uppfattning och tolkning av begreppet undervisning samt att bedriva undervisning i förskolan. Frågeställningar som använts som utgångspunkt är Hur uppfattar och tolkar förskollärarna begreppet undervisning i förskolan?, Vad har, enligt förskollärarna, format deras tolkning av begreppet undervisning samt att bedriva undervisning i förskolan? samt Hur upplever förskollärarna att deras eget arbete i den pedagogiska verksamheten påverkas av begreppet undervisning i relation till att följa barns intresse? För att få svar på frågeställningarna i studien har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare med olika antal yrkesverksamma år. Studiens resultat visar att undervisning är ett laddat begrepp som de tillfrågade förskollärarna främst relaterar till skolans undervisningsform. Respondenterna är inte bekväma med begreppet, men det framkommer att de ändå bedriver undervisning utifrån förskolans förutsättningar. Implementeringen av nya begrepp och arbetssätt sker enligt förskollärarna på olika sätt, men någon större introduktion av undervisning i förskolan har ej skett. Flera av förskollärarna likställer begreppet lärande med undervisning, vilket de menar sker genom samspel mellan barn och vuxna. I förskolans läroplan beskrivs att verksamheten ska utgå från barnens intresse, vilket även kan ses i de tillfrågades svar. Grunden läggs enligt förskollärarna utifrån barnens intresse, både i spontana och planerade situationer, för att de sedan ska utmana dem vidare för att skapa möjlighet till utveckling och lärande. Dock menar förskollärarna att undervisning kan innebära pedagogiska kompromisser samt att förutsättningar för att bedriva den undervisning de vill ibland saknas.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur praktiserande lärare arbetar och beskriver arbetet inom NO för att fånga alla elevers intresse. Syftet var också att undersöka hur lärarna tänker utifrån ett genusperspektiv när de planerar sina lektioner. Ovanstående syfte kommer besvaras med hjälp av följande frågeställningar:  Hur beskriver lärare att de fångar både pojkar och flickors intresse för NO i årskurs 4-6?  Hur beskriver lärare eventuella skillnader mellan pojkar och flickors intresse för NO i årskurs 4-6?  Hur förhåller sig pojkar och flickor till lärarens arbetssätt och lektionsinnehåll under NO-lektionerna? Studiens syfte undersöktes med hjälp av en kvalitativ metod bestående av både intervjuer och klassrumsobservationer. Studien har en teoretisk anknytning till konstruktivismen och socialkonstruktivism. Tre lärare intervjuades och fem klasser observerades på en grundskola i Mellansverige. Resultatet visade att det enligt lärarnas uppfattningar inte fanns någon större skillnad mellan pojkars och flickors intresse för NO. Svårigheten visade sig vara att anpassa undervisningen efter elevernas olika kunskapsnivåer. Lärarna arbetade på ett genusmedvetet sätt när de planerade lektionerna och de ansåg att lektionerna i NO behöver ha ett varierat innehåll där teori, praktik och visuella verktyg överlappar varandra. Detta för att nå alla elevers intresse och kunskapsnivå och på det sättet skapa ett intresse för NO hos eleverna.

Språket utgör en väsentlig del i våra liv och utan förståelse för det talade och skrivna språket hämmas vår kommunikation med andra människor. I skolan ska elever få undervisning i hur de kan tillgodogöra sig innehållet i en text och förstå den. Däremot framkommer det inte hur detta lämpligen görs. Det finns en rad olika inlärningsstrategier och tankar om hur en på bästa sätt undervisar i läsförståelse. Syftet är att ta reda på vilka strategier som framställs som framgångsrika och som gynnar elevernas läsförståelse i grundskolan, F-3. Frågan som ska besvaras är: Vad säger forskningslitteraturen om vilka lässtrategier som kan anses framgångsrika för att utveckla elevers läsförståelse? Frågan är framtagen för att vi som framtida lärare ska kunna få en förståelse kring de olika metoderna som ger eleverna en progressiv utveckling i läsning. För att besvara vår frågeställning och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier strategier som främjar läsförståelse, främst för elever i de lägre åldrarna. Genom en litteraturstudie belyses forskningsområdet och strategier som är vanligt förekommande i litteraturen. I vårt resultat har vi sett att flertalet strategier innefattar att både läraren och eleven arbetar tillsammans och interagerar med texten på olika vis. Eleverna kan även själva utveckla läsförståelse genom att läsa om en text flera gånger, för att på så sätt befästa förståelsen för innehållet. Strategierna som presenteras är av olika karaktär men genomgående för flertalet av dem är att intresse och nyfikenhet har en betydande roll för elevernas förståelse. Finns det inget visat intresse från elevens sida har denne svårare att ta till sig innehållet. Läraren har då en viktig roll i att se till elevernas intressen vid läsinlärning. Med det hamnar vi i slutsatsen att huruvida en strategi bedöms som framgångsrik eller ej beror på mycket mer än bara utformningen av strategin.

Syftet med arbetet är att undersöka vad det är som påverkar elevers attityd till matematik samtvad vi som lärare kan göra för att främja en god attityd. Flera forskare menar att den negativasynen på matematik kommer ifrån samhället. Samhällets negativa ton gör att elever ifrågasätterom matematiken är användbar, vilket i sin tur påverkar deras attityd till ämnet då eleverna anseratt matematiken är oviktigt. För att motverka detta menar forskningen att lärare ska försöka göraså eleverna ser möjligheterna med matematik genom ett dynamiskt istället för ett statisktmindset. Forskning visar också att lärarna ska jobba med elevernas självbild. Elevernas självbildoch självförtroende har stor påverkan på resultaten samt synen på matematik hos eleverna.Frågeställningen är tvåfaldig vilket gjorde att sökprocessen delades upp till vardera fråga.Sökprocessen har begränsats till stor del med hjälp av olika tidsspann samt begränsning till ämnetmatematik. Detta för att skapa ett djup i vår sökning i form av en historisk tillbakablick till vårtvalda ämne. Det som framkom genom vår sökprocess är att det finns mycket relevant forskningkring båda våra frågeställningar och att biblioteket har varit till stor hjälp för att hitta relevantlitteratur till vår litteratursökning.Resultat av arbetet visade att attityden till matematik börjar utanför skolan. Föräldrar samtsamhället och media har en negativ attityd till ämnet matematik vilket påverkar eleven utifrån.Den nuvarande matematikundervisningen med arbete i matematikboken samt prov gör att eleverrangordna sig i klassrummet vilket möjliggör att elever kan jämföra sig. Detta gör att elever sompresterar sämre än andra sänker sitt självförtroende. Forskning visar också att det finns en allmänuppfattning om att vissa elever har en “gåva” som är duktiga på matematik vilket gör att eleversom inte fått denna gåvan tror att de aldrig kan bli bra på matematik.För att arbete med dessa problem i klassrummet menar forskare att lärare ska jobba med att geeleverna känslan att de lyckas och tar sig framåt. De menar också att läraren måste göra elevernabekväma med att ha fel genom att utveckla ett dynamiskt mindset så det vågar ta sig an problem.Lärare ska också öppna upp för kommunikation i klassrummet och gå ifrån den traditionellaundervisningen vilket gör att ämnet inte blir slutet och styrt. Formativ bedömning kan ocksåimplementeras i undervisningen för att flytta fokus ifrån provresultaten till vad eleven behöverlära sig3Som matematiklärare innebär detta att tidigt arbeta för att främja elevers attityder till matematik.Lärare måste arbeta för att öppna upp ämnet för diskussioner samt att visa att den inte barainnehåller regler och olika metoder. Lärare bör utgå ifrån att eleverna har en negativ inställningar.Det handlar i grund och botten att ge eleverna möjligheten att se att matematiken inte är så somsamhället ritat upp den.