Denna uppsats grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare från olika socioekonomiska områden i Skåne. Dessa områden är uppdelade i olika socioekonomiska grader enligt Boverket för att visa hur varje område skiljer sig åt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det socioekonomiska läget, föräldrar och intresse kan påverka elevernas gymnasieval, i synnerhet vägledares tankar om det. Vi har kommit fram till att påverkansfaktorer kan se olika ut beroende på de områden som elever bor och är uppväxta i. Utifrån informanternas svar under intervjuerna ser vi att varje områdestyp påverkar elevernas gymnasieval på ett sätt. Uppsatsen presenterar vägledarnas insikter av påverkansfaktorer på elevers gymnasieval. Områdets socioekonomiska grad påverkar eleven i frågor som uppväxt, vilka normer och författningar eleverna och andra i området har. Det finns vägledare i områden med liknande socioekonomiska grad som har både lika och olika upplevelser av elever och föräldrar inför gymnasievalet. Med utgångspunkt av informanterna påverkas grundskoleelever både medvetet och omedvetet på olika sätt. Många föräldrar i områden med låg socioekonomisk status önskar att sina barn studerar något högskoleförberedande program då de önskar sina barn en god framtid. Det finns dock även de föräldrar som föredrar att sitt barn fort kommer ut i arbetslivet genom yrkesförberedande gymnasieprogram. Informanter får höra likadant av sina elever själva. I de områden med goda socioekonomiska förutsättningar visar mönster att elever har högt meritvärde för satsning av högskoleförberedande program och att de erkänner yrkesförberedande program som låg status bringande.

Den här studien utgår från en kombinerad enkät- och intervjustudie där vi undersöker vilken betydelse de olika bokformerna kapitelbok och bilderbok har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsning i skolan. Som ett komplement till detta vill vi se vilken betydelse delaktigheten i valet av bokform har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsningsboken. Studien utgår från en trianguleringsmetod där en kvalitativ och kvantitativ metod sammanflätas för att ge ett brett perspektiv på fenomenet. Den empiriska materialinsamlingen görs genom enkätundersökningar med elever i förskoleklass och årskurs ett, samt intervjuer med bibliotekspedagoger, grundskollärare och förskollärare. Studien utgår från en fenomenografisk metodologi där högläsning som fenomen granskas utifrån olika perspektiv. Detta analyserar vi sedan utifrån en kognitivistisk referensram. Studiens resultat framhåller att elever ofta lämnas utanför valet av bokform och att lärare gärna väljer kapitelboken under ett högläsningstillfälle, då den anses enklare att tillämpa i en större grupp. Därtill framkommer hur pedagoger undviker att visa böckernas bilder. De anser att illustrationer stör elevernas förmåga att själva fantisera och skapa inre bilder, trots att forskningsresultat visar illustrationens förmåga att stärka utvecklingen av både fantasi och tredjepersonperspektiv.

Samtidigt som efterfrågan på naturvetare är hög så menar forskare att elevers intresse för naturvetenskap i skolan är lågt. Denna kunskapsöversikt ämnar redogöra för vad forskningen säger om hur elevers intresse för naturvetenskap kan ökas samt vilka faktorer som påverkar detta. Syftet är således att undersöka hur elevers intresse för naturvetenskap kan stimuleras. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningen ”Vad på verkar elevers intresse för naturvetenskap?”. Denna frågeställning har jag undersökt genom en litteraturöversikt. Källorna har sökts fram via systematiska sökningar i databaserna Swepub, ERC och ERIC. I vissa fall har kedjesökning skett i Google scholar.Resultaten visar att framförallt lärare på olika sätt har en stor påverkan på elevers intresse för naturvetenskap. Lärare beskrivs kunna påverka intresset genom bland annat entusiasm, tydliggörande pedagogik med ett tydligt syfte för undervisningen. Bristen på naturvetenskapsundervisning i de tidiga skolåren anges också vara en orsak till att ett intresse för ämnet inte formas. En anledning som framkommer till bristen på undervisning är att många lärare inte är trygga med att undervisa i ämnet. Slutsatser som dragits är således bland annat att lågstadielärare behöver mer stöttning för att känna sig trygga med sin undervisning i naturvetenskap.

Syftet med vår undersökning är att belysa förskollärares arbetssätt med att främja barns språkutveckling i förskolan. Undersökningen utgår från två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt för att främja barns språkutveckling och vilka språkfrämjande redskap använder förskollärare för att främja barns språkutveckling i förskolan. I undersökningen används strukturerade intervjuer med nio utbildade samt legitimerade förskollärare. Intervjuerna har analyserats utifrån begrepp från sociokulturell teoribildning.  Resultatet visar att förskollärare använder barns vardagliga situationer för att främja barns språkutveckling i förskolan. Förskollärarna använder förskolans läroplan som utgångspunkt för arbetet med barns språkutveckling och detta är viktigt att utgå ifrån när det gäller planering av aktiviteter. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att barns intressen samt behov ska ligga till grund när det gäller undervisning i förskolan, detta beskrivs som utgångspunkt för arbetet med att främja barns språkutveckling. Utifrån resultatet använder förskollärare leken som metod för att främja barnsspråkutveckling. Resultatet visar också att förskollärare arbetar aktivt med att skapa en miljö som främjar barns språkutveckling. Resultatet visar även att förskollärare använder sig av olika språkfrämjande redskap såsom Bornholmsmodellen, bilder, stödtecken, högläsning och samtal.

No description available.

No description available.

Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt.Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var:förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av enintegrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter;användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpligaanpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt. / The primary aim of this essay is to search and verify variables of significance, in the formative process of the climate change regime, which holds causal influence in explaining this formation. This is done by the construction of a theoretical framework based on components of the regime theoretical perspectives of interest, power and knowledge with the focus on regime formation. Hence, this serves the purpose of firstly determining when the regime was established and the scope of the process leading to the establishment, and secondly to clarify the variables of significance. With these premises in mind the variables of importance were essentially; the actors possibility and interest to adopt a problem-solving and integrative bargaining approach under the veil of uncertainty, stemmed by the use of decision-making procedures by consensus and focus on the issues of justice and equity; the exercise of power and use of relative power capabilities in the power struggle of determining the rules of the game; and the rise of scientific consensus about the human influence on global climate and suitable adoptingstrategies, and its prospect of influence actors with decision-making possibilities.

Tidigare forskning visar att fysik är det minst populära naturvetenskapliga ämnet i skolan och eleverna ser fysik som ett svårt och tråkigt ämne som inte är relevant för varken deras vardag eller framtid. Syftet med denna undersökning är att försöka ta reda på om detta verkligen är fallet, om elevers uppfattning om fysik i årskurs 1 på gymnasiet stämmer överens med tidigare forskning, samt vad det är som påverkar den uppfattningen. En klass deltog i undersökningen genom att svara på en urvalsenkät där sedan ett antal elever slumpmässigt valdes ut för att genomföra mer utförliga semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedan med metoden fenomenografi, vilket innebär att elevernas påståenden i intervjuerna klipps ut och kategoriseras. Resultatet visar att i just denna klass finner majoriteten av eleverna fysik intressant och spännande, även om det ibland kan vara svårt och långdraget. Även läraren pekas ut som en av de tyngst vägande faktorer som påverkar elevernas uppfattning om fysik. Denna undersökning visar att fysik fortfarande är ett levande ämne som intresserar elever, men att läraren spelar en viktig roll i att skapa nyfikenhet hos eleverna för att ytterligare främja deras intresse för fysik.

Att i sin undervisning uppnå att elevernas behov tillgodoses och att de ges förutsättningar för ett effektivt och optimalt lärande kan ses som en utmaning. Ett sätt att arbeta med det är att välja ett läromedel som stöttar läraren i det arbetet. Ett läromedel som kan användas med syfte att förbättra kvaliteten på matematikundervisningen är Singma som bygger på den metod som används för att undervisa i Singapore. Examensarbetets syfte var därför att undersöka hur lärare differentierar matematikundervisningen i mellanstadiet vid användning av den så kallade Singaporemodellen genom läromedlet Singma. Detta genomfördes genom en kvalitativ studie där intervju och observation användes som metod för datainsamling. Datan analyserades med hjälp av Tomlinsons ramverk för differentiering. Utav ramverkets tre nivåer så riktades detta arbete till att undersöka den tredje nivån för hur lärare differentierar utifrån elevers olika behov. Den tredje nivån innefattar elevers beredskap, intresse och lärandeprofil. Undersökningen genomfördes på två skolor där totalt tre lärare studerades i deras arbete. Den insamlade datan resulterade i tre slutsatser. Dels att lärarna kombinerade att utgå från läromedlet med att blanda in annat material vid sin differentiering.  Dessutom genomfördes lektionerna generellt sett så som de var planerade. Slutligen drogs slutsatsen att såsom Singaporemodellen används i Sverige genom läromedlet Singma inte är komplett för att täcka alla aspekter kopplade till beredskap, intresse samt lärandeprofil hos elever. Som en del av läraryrket är det viktigt att vara medveten kring de styrkor och svagheter som respektive läromedel har. Där kan denna studien ses som ett redskap för lärare att navigera, specifikt kopplat till Singaporemodellen.

Denna kvalitativa studie undersöker elevers intressen inom ekologi i biologiundervisning för årskurs 4–6. Trots ett brett intresse för naturvetenskap bland yngre elever visar tidigare forskning att skolans nuvarande naturvetenskapliga undervisning ofta misslyckas med att inkludera eleverna och möta deras intressen. Inom biologiundervisningen är utvecklingen av kunskaper inom ekologi särskilt relevant eftersom dessa kunskaper är avgörande för elevernas förmåga att hantera frågor om hållbar utveckling. Däremot finns en kunskapslucka i forskningen om elevers intresse för ekologi. Studien ämnar därför att identifiera de teman elever i årskurs 4 är intresserade av inom ekologi och syftar till att tillhandahålla insikter som kan stödja lärare i att utforma en meningsfull undervisning. Metoden för datainsamlingen bestod av elevernas teckningar, deras bildtexter samt semistrukturerade intervjuer med elever i par. Detta analyserades därefter med en bildanalys och tematisk analys. Resultatet visade på sex teman som eleverna var intresserade av: (1) djur och växter i deras miljö, (2) diversitet, (3) näring, (4) ekosystemtyper, (5) människans samspel med naturen och (6) evolution. Studiens resultat tyder på att det finns ett brett intresse för olika delar inom ekologi bland eleverna. De intresseområden som identifierats stämmer till viss del överens med tidigare forskning, men lyfter även fram aspekter som inte varit lika framträdande.