Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka samspelet mellan barnen och förutsättningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat på att försöka ta reda på hur detta samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt pedagogernas syn på och förhållningssätt till detta. Studien bygger på forskning som haft betydelse för den förändrade synen på små barns samspel. Denna syn har ändrats från att ha betraktat små barn som egocentriska till att idag se på dem som kompetenta till samspel. I resultatdelen redovisar vi dels egna observationer som vi utfört på förskolor och dels intervjuer som vi genomfört med tre förskollärare. I resultatet kunde vi se en motsättning mellan förskolans struktur och pedagogernas intentioner att barnen ska få möjlighet att samspela. I den efterföljande analysen och diskussionen jämför vi aktuell forskning med intervjuerna och observationerna för att kunna besvara våra frågeställningar. I vår undersökning kom vi fram till att samspelen ofta innehöll rörelser och känslor. Pedagogernas arbetssätt och förhållningssätt till samspel kan påverka förutsättningarna för detta. För att kunna utveckla samspelet är det viktigt att vara fokuserad på de oftast korta möten som sker mellan barnen och att inte avbryta det i onödan. Vi fann att pedagogernas sätt att planera miljön också är betydelsefullt för att samspelet ska få utrymme.

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det. Genom den här undersökningen kunde vi se att intresset i de två klasserna ser väldigt olika ut. Orsaken till detta kan vara att i den ena klassen var undervisningen mer varierande och läraren har en utbildning inom matematikämnet. / When we have been out in different schools we have seen traces that the pupils’ interest in mathematics is decreasing when they reach the higher school grades. We have also observed many different kinds of teachers and teaching styles. Our purpose with this study is to look closer into how the interest seems to be in two classes, both in the sixth grade, and determine which factors may be behind the decreasing interest in mathematics among the students. To obtain knowledge about this, we conducted surveys in the classes. Then, we chose four pupils from each class, based upon the result of the survey, two in each class who like mathematics and two in each class who do not. The result of this study shows that interest in mathematics differs in the two classes. Underlying reasons for this might be varying methods in teaching and the teacher’s qualification.

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det.

Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige. Resultatet av studien delades upp i tre olika dimensioner utifrån det som framkom angående elevernas intressen inom de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan relateras till dem. Den första dimensionen var intresse för att deras prestationer resulterar i ett färdigt resultat, där den färdiga produkten var grunden för intresset. Den andra dimensionen var arbetssättets och arbetsformens påverkan för intresset där laborativt arbete, praktiskt arbete och grupparbete togs upp. Om dessa arbetssätt och arbetsformer användes menade eleverna att arbetspasset blev roligare och mer lustfyllt. Den sista dimensionen var elevernas intresse för omvärlden, både med koppling till de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan kopplas till undervisningen i dessa. I diskussionen berörs bland annat att det finns risker då inte arbetssättet används för att belysa en teori och även att det verkar som görandet i sig är det intressanta för elever och inte varför ett moment görs. / The aim of this study was to find which areas within the natural science subjects interests students the most and why this is the case. The aim was also to investigate if an interest in another subject can be used when teaching the natural science subjects. To answer these questions, a qualitative method was used where students were interviewed. The study was performed from a student point of view with ambition to obtain their opinions. Nine interviews in pairs were carried out with students in the sixth grade from a single class in a medium sized school in western Sweden. The results were divided into three different aspects with regards to the students' interest in the natural science subjects and other related subjects. The first aspect describes the interest that their achievements results in actual progress, where the finished product was the foundation for the interest. The second aspect was the impact of the ways of working on the interest, where laboratory, practical and group work were covered. When these ways of working were used the students felt that the work was more joyful. The last aspect was the students' interest for the surrounding world, both with regard to the natural science subjects and other subjects connected to the teaching of these. The discussion covers, among other things, the risks when the way of working is not used to illustrate a theory and the fact that the actual performance of a task seems more interesting to the students, than the aim of it.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.

From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning. Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. It´s up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach. Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor. Their experience is that many teachers have theoretical introductions that are too long. / Utifrån intervjuer med biologilärare och elever presenteras ett antal punkter som viktiga, eller som grundförutsättningar, för att motivera och intressera elever för ämnet biologi. Några av dessa är varierad undervisning, lärarens engagemang och berättarförmåga samt individuella greppbara mål. Praktisk tillämpning och verklighetsanknytning, ämnets mediala aktualitet samt att eleverna upplever nytta av sitt lärande är andra exempel på viktiga faktorer. Omständigheter runt lärare och elever påverkar vilka faktorer som spelar mest in. Detta måste varje pedagog känna av, beroende på egna egenskaper och elevmålgrupp. Lärare och elever är eniga om vilka faktorer som är viktiga för att göra lektionen intressant. Eleverna betonar dock vikten av variation och menar att flertalet lärare har alltför långa teoretiska genomgångar.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning. Algebra och ekvationer var det ingen som förstod vad man skulle med det till. Det var flera elever som ansåg att ekvationer var onödigt att kunna. En vanlig lektion för eleverna var ofta en kort genomgång och sedan enskilt räknande. De fick samarbeta med bänkkamraten om de gjorde det tyst enligt eleverna. Det var sällan som läraren hade grupparbeten, men ett par per läsår blev det. Matematikboken ansåg de var sådär till att vara bra. Det fanns ett fåtal uppgifter i läroben som väckte deras intresse. Några elever sa att det berodde på humöret hur mycket det blev gjort på lektionerna. Vissa var trötta på eftermiddagen och då orkade de inte med att räkna på de lektioner som låg på eftermiddagen. Det pratades mycket på lektionerna som inte handlade om matematik enligt eleverna. De hade svårt att gå vidare om de körde fast utan de väntade på att få hjälp av läraren och det kunde ta tid ibland. Då satt eleverna bara och väntade utan att räkna och ibland så pratade de medan de väntade med bänkkamraten. Detta innebar att vissa lektioner hade de bara räknat något enstaka tal. Eleverna i årskurs nio var mer nöjda med matematikboken än eleverna i årskurs sju. Läraren försökte stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga genom att ge eleverna kortsiktiga mål som är möjliga för eleven att nå. I Skolverkets rapport om"Lusten att lära - med fokus på matematiken"har kommit fram till att eleverna behöver känna relevans för det som de ska lära sig för att kunna bli intresserade av området.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier. / Students’ success in their introductory courses in university physics depends largely on their attitudes to physics and physics education. Students' attitudes affect how they work with lectures, labs and course material, and determine how students work to interpret, discuss and build understanding of course content. There are extensive studies done on attitudes that are favorable for higher physics studies. There are very few that gives indication whether it is students with favorable attitudes that apply to physics education.  This paper studies and shows a relationship between students’ physics attitudes and their choice of future studies.

The aim of this study is to examine the understanding, preschool teachers, have about their work related to energy conversion in the human body. Through individual interviews, answers have been sought to the following questions: What do the preschool teachers believe they need to know about the link between food and energy? What are the different methods preschool teachers use to workwith the area of energy conversion in the human body? The results show that preschool teachers have knowledge in terms of food and its nutrients as an energy source for the body to cope with. However the more thorough and detailed questions become all the more uncertainty there is about the topic. Preschool teachers on their own initiative do bring up the topic with the children and begin conversations as well as ask questions, perform experiments and demonstrations. However, there is still a demand for further education in this topic among preschool teachers, as well as requests on advice and ideas on how to work with children around the body’s energy. It is important that preschool teachers raise the subject with the children at an early age, in order to create awareness, understanding and interest in the children’s mind. With the children becoming older, also their understanding develops. This drives the importance of the preschool teachers’ performance and commitment in order to obtain meaningful work. Keywords: knowledge, work methods, interest, further education. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna i förskolan har kring sitt arbete med energiomsättningen i kroppen. Genom individuella intervjuer har svar sökts på följande frågor; Vad anser sig pedagogerna behöva kunna kring kopplingen mellan mat och energi? Vilka olika metoder använder pedagogerna sig utav för att arbeta med energiomsättningen i kroppen? Resultatet visar på att pedagogerna har kunskap vad gäller maten och dess näringsämnen som energikälla för att kroppen ska orka med. Ju mer ingående och detaljerade frågorna blir desto mer osäkerhet finns det kring ämnet. På eget initiativ tar pedagogerna upp ämnet med barnen och inleder samtal, ställer frågor, utför experiment och demonstrationer. Dock finns önskemål kring fortbildning i ämnet hos pedagogerna, liksom önskemål kring tips och idéer på hur man kan arbeta med barnen kring kroppens energi. Att pedagogerna tar upp ämnet med barnen redan i tidig ålder är betydelsefullt för att skapa medvetenhet och intresse. Med stigande ålder skapas även förståelse hos barnet. Pedagogernas insatser liksom engagemang och kunnande är betydelsefulla för ett givande arbete. Nyckelord: kunskap, arbetsmetod, intresse, fortbildning.