Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande. De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.

Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska på gymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intresset för tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, har jag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa till att förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jag använt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan. Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna är verklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är en avgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat i klassrummet

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap. I resultatet av vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer från aktiva förskollärare framgår att yttre och inre faktorer påverkar hur stor plats naturvetenskaplig undervisning får i verksamheten. Förskollärarnas ämnes och ämnesdidaktiska kompetens i förhållande till deras personliga intresse för naturvetenskap har visat sig vara två viktiga faktorer som påverkar omfånget. Ekonomi och tidsbrist däremot är två komponenter som förekommer i samspel med de flesta faktorer som framkommit i studien. Trots detta har det framkommit att dessa endast indirekt påverkar den naturvetenskapliga undervisningens omfattning och handlar mer om bristen på samstämmighet mellan personal och arbetslag än som avgörande faktorer.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor. Frågorna är beskriva med huvud- och underkategorier och skildrar hur allmänhetens spontana intresse ser ut utifrån nordiska förhållanden. Resultaten visar att allmänheten har stort intresse för naturvetenskap. Biologi dominerar med stora intressen för zoologi och människan. Fysik är den näst populära kategorin där astronomi är den klart dominerande underkategorin. Kemi får minst antal frågor. Resultaten visar stor likhet med internationella studier och diskuteras i relation till dessa samt utifrån implikationer för lärares arbete med att möta elever i skolan.

The aim with this study was to give and receive an insight of children’s participation during one day in a preschool. Answers we were interested in finding out were how pedagogues act in relation to children´s influence, participation and interests and how this shows in the pedagogical context. Our own interest of children´s participation was influenced by the new revised curriculum that took place in 2010. Nowadays the pedagogues’ have to be more active and reflect and document children´s influence and participation, and therefore we wanted to use this opportunity to create a picture of how pedagogues deal with these new guidelines. We have with an ethnographic inspired approach performed a qualitative study with data collected during one day with focus on children´s influence, participation and interest in one preschool section. According to the result children’s participation and influence this day were controlled by the pedagogue. The influence was limited to matters concerning how much food the children could take and with whom and where they wanted to play, both inside and outside. The two interviewed pedagogues painted a picture that children’s participation is voluntary and that child’s interest affects the preschools’ everyday contents, especially when the pedagogue plan a theme. Communication was seen as the best method for finding out about child’s interests. / Syftet med denna studie var att få och ge en inblick av hur barns delaktighet, inflytande och intresse kommer till uttryck i förskolans vardag. Frågor vi sökte svar på var hur pedagoger förhåller sig till barns inflytande, delaktighet och intresse samt hur detta speglar sig i den pedagogiska verksamheten. Något som påverkat vårt eget intresse kring begreppen är den revidering av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som genomfördes under 2010. Numera ska pedagogerna mer aktivt och medvetet reflektera och dokumentera barns inflytande och delaktighet och vi ville med denna studie även ge en bild av hur pedagoger förhåller sig till dessa nya riktlinjer. Vi har med inspiration från en etnografisk ansats genomfört en kvalitativ studie där data samlades in under en dag med fokus på barns inflytande, delaktighet och intresse på en förskoleavdelning. Resultatet visade att under denna dag var barns delaktighet, inflytande och intresse mestadels kontrollerat och lärarstyrt. Inflytandet var begränsat till val av sånger, hur mycket mat de ville ta samt vem/vad de ville leka med ute respektive inne. De två pedagoger som intervjuades gav en bild av att barns delaktighet är frivillig och att barns intresse styr verksamheten i de fall där framför allt teman planeras. Kommunikation var den metod som ansågs vara mest lämplig att använda för att ta reda på barns intresse.

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!

<p>Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.</p><p>De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.</p>

Syftet med studien har varit att studera hur förskollärare uppfattar sitt pedagogiska arbete med barns intresse för naturvetenskap i förskolan vid gruppdiskussion med andra för­skollärare. Vi har undersökt på vilket sätt förskollärare uppfattar: hur de utmanar barns lärande i naturvetenskap, hur barn visar intresse för naturvetenskap samt hur de fångar upp barns visade intresse i naturvetenskap. Studien är utförd som en fokusgruppsunder­sökning där två grupper legitimerade förskollärare verksamma i förskola har intervjuats. Det empiriska materialet har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet redovisas i teman (bakgrund och förutsättningar, strategier att utmana barns lärande samt fånga upp barns intresse, verktyg och barns intresse) och i kategorier (benämna begrepp, medforskande, miljö och material, observera, pedagogens kompetens, reflektion, skapad aktivitet, skolförberedande, uppmärksamma fenomen och visar intresse). De viktigaste resultaten vi ser i studien är att förskollärarna i fokusgrup­perna talar om att det behövs kunskap för att kunna arbeta med naturvetenskap i försko­lan, de talar om att ställa frågor och vara medforskande samt att observera barnen för att kunna fånga upp barns visade intresse i naturvetenskap.

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.

No description available.