Syftet med denna C-uppsats i lärande var vinna kunskap om elevers motivation till ämnet Naturkunskap. Studien genomfördes i två gymnasieklasser med inriktning mot samhällsvetenskap. Totalt deltog 35 elever och deras gemensamma lärare i studien. Studien genomfördes genom en frivillig enkätundersökning som följdes upp med kvalitativa intervjuer där sju elever fick beskriva förtydliga sina svar och tankegångar. Data tolkades ur ett fenomenografiskt perspektiv. Studien kompletterades med en kvalitativ intervju av läraren.Läraren uppfattade eleverna som omotiverade till naturvetenskap, men att betygsmotivation gjorde att ämnet Naturkunskap ändå hade många högpresterande elever. Resultatet visade att läraren inte avsatte lektionstid till motivationsstärkande arbete, och ansåg sig därför inte stärka elevernas motivation nämnvärt. Ändå pekade resultatet från enkäten på att merparten av eleverna tyckte att Naturkunskap är ett intressant, allmänbildande ämne, men nästan alla deltagande elever skattade andra ämnen högre. Data pekade också på att det inte fanns några direkta könsskillnader i attityder och motivation till ämnet Naturkunskap, men att det var fler flickor som upplevde ämnet som svårt.

No description available.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.

Barns intresse har historiskt haft en viktig plats i förskolan. Styrdokument beskriver hur förskolan ska bedriva utbildning och undervisning utifrån läroplansmål och barns intresse. Hur detta sätt att undervisa ska genomföras är dock inte preciserat. Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns intresse i förskolans pedagogiska verksamhet. Studien har ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv och har genomförts genom intervjuer med 10 förskollärare om vilka strategier de använder för att identifiera barns intresse, och hur de resonerar kring barns intresse i relation till undervisning. Resultatet visar att förskollärarna ser barns intresse som en viktig grund för deras lustfyllda, livslånga lärande, och att de därför använder flera olika strategier för att ta reda på vad barnen är intresserade av. Främst observeras barnens spontana aktiviteter och respons på undervisningen, men förskollärarna betonar också vikten av att finnas nära barnen, interagera och kommunicera med dem om vad som intresserar dem. När förskollärarna beskriver sin verksamhet framträder en bild av att barns intresse kan visa sig både i och vid sidan av undervisningen. Detta medför att designen av undervisningen och barns handlingsutrymme är av betydelse, för att barn ska kunna ges möjlighet att ägna sig åt det som intresserar dem. Oavsett om förskollärarna främst låter undervisningen ta utgångspunkt i läroplansmål eller barns intresse är båda aspekterna närvarande i berättelserna om undervisning, och förskollärarna strävar efter en lyhörd, ömsesidig undervisning där de balanserar mellan att följa barnen och föra undervisningen framåt. Studien bidrar med ökad förståelse för hur förskollärare uppfattar sitt uppdrag att kombinera barns intresse med en målstyrd undervisning i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kemilärarna kan motivera sina elever att lära sig ämnet och hur de kan bedriva undervisning i ämnet och hjälpa eleverna på högstadiet att bli mer motiverade, samt väcka elevernas intresse för ämnet. Samt vad den laborativa momenten betyder för elevers motivation, dessutom på vilket sätt påverkas elevernas motivation deras lärande. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Kalmar, där tre kemilärare och nio elever på högstadiet, på olika nivåer, intervjuades. Resultaten visade att lärarna använder tre olika sätt att motivera eleverna, det första är att motivera teorin med hjälp av laborativa inslag, det andra är att anknyta kemin till vardagsnära situationer, och det tredje är att motivera eleverna genom att berömma dem. Inre och yttre motivation har stor betydelse för elevernas lärande och det finns olika orsaker som påverkar elevernas motivation: lätt och roligt att lära sig, svårt att lära sig, social press, betyg och laborationsarbete. Studien visar också ett positivt samband mellan motivation och elevers studieresultat.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning identifierat om hur olika former av naturvetenskapsundervisning kan främja elevers motivation att lära, och intresse för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen genomsyras av hållbar utveckling. I de naturvetenskapliga ämnena framgår det att eleverna ska utveckla kunskaper som de kan tillämpa för att bidra till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är komplext och att det saknas underlag för hur denna undervisning ska bedrivas. Elevers lärande riskerar dessutom att försämras på grund av att deras motivation och intresse inte beaktas. Den aktuella litteraturstudien ämnar därmed att behandla följande frågeställningar: Vilka former för naturvetenskaplig undervisning bjuds elever i årkurs F-3 in att delta i om hållbar utveckling? Hur kan dessa former av undervisning förstås bidra till att främja elevers intresse och motivation till att lära om hållbar utveckling? Studien baseras på vetenskapliga artiklar som samlades in via databaser och kedjesökningar. De vetenskapliga texterna har analyserats genom tillämpandet av tematisk analys. Studiens resultat visar att elevers intresse och motivation kan främjas genom undervisning som synliggör dilemman, undervisning utanför skolan, undervisning som bjuder in till kreativt deltagande och undervisning som utgår från digitala resurser. Denna litteraturstudie kan stötta redan etablerade lärare och blivande lärare i deras didaktiska val av undervisningsformer om hållbar utveckling.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla min kunskap om lärares arbete mot läsförståelse, så att jag inför min framtida yrkesprofession som lärare får ökad förståelse i detta ämne. Med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sitt arbete mot läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till att utveckla elevers läsförståelse? För att undersöka detta har jag använt mig av metoden, kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Sex verksamma lärare i årskurserna 1-3 har intervjuats genom Zoom, Facetime och Teams. Materialet som har samlats in har granskats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, vilket är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna framhäver att faktorerna förförståelse, elevernas intresse och den fysiska miljön och att de bidrar till att utveckla elevers läsförståelse. Vidare beskriver lärarna sitt arbete mot läsförståelse där samtalet i olika konstellationer (helklass, grupp och par), får mycket utrymme i undervisningen. Samtalet innebär att eleverna får en förförståelse för texten men även att de får samtala om varandras upplevelser, utbyta tankar och koppla läsningen till sig själv. Gällande lässtrategier beskriver alla lärare att de använder det i sin undervisning, men exakt vilka lässtrategier och i vilken utsträckning de används varierar mellan lärarna. Den lässtrategin alla lärare nämner som de också kopplar till att använda redan när de jobbar med förförståelse, för att utveckla elevernas läsförståelse är strategin reda ut svåra ord.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur verksamma lärare organiserar sin undervisning för att tilltala alla elever, oavsett kön. Syftet är även att få kännedom om lärare upplever att elever visar olika intresse och engagemang för ämnet teknik samt om lärare anser att tekniken har kopplingar till könsnormer. För att få svar på detta har verksamma lärare i årskurs 1–3 som undervisar i ämnet teknik intervjuats. Resultatet av studien visar att samtliga lärare låter alla elever få arbeta med samma material och uppgifter. Detta för att inte göra skillnad på könen samt för att motverka könsuppdelningar. Samtliga lärare menar även att eleverna i årskurs 1–3 inte uppvisar olika intresse och engagemang för teknikämnet, utan att detta blir mer synligt i årskurs 4–6. Alla lärare i denna studie menar även att tekniken traditionellt sett har kopplingar till könsnormer, och då de manliga normerna. Men lärarna menar samtidigt att det har blivit bättre och att det idag är mer accepterat att som flicka arbeta och utbilda sig inom områden som anses manligt. Lärarna menar att skolan har möjlighet att förändra och göra så att könsuppdelningarna försvinner, genom att inte påtala att det finns könsnormer kopplat till teknikämnet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad lärare såg för hinder och möjligheter i sitt arbete med att skapa intresse och motivation hos sina elever. En kvalitativ metod valdes för att fördjupa förståelsen för lärarnas tankar om det som både hindrar och möjliggör intresset och motivationen. I analysarbetet söktes efter teman som framkom i intervjuerna. Resultatet visade att samverkan, goda relationer med föräldrar och elever sågs som bra möjligheter till att stötta eleverna att bli motiverade. Deltagarna i studien ansåg att i sitt arbete som lärare behövs ett positivt och öppet bemötande av eleverna. Tydliga ramar och krav på eleverna sågs som viktiga möjligheter för motivationen och intresset. De huvudsakliga hindren som beskrevs i studieresultatet var resursbrist och tidsbrist, där även samverkan med kollegor också upplevdes som hinder. Informanterna beskrev kommunikationen med föräldrarna som begränsande, dels genom föräldrars attityder till skolan och språkliga hinder. Hinder som lärarna redogjorde för kunde förstås med stöd av ramfaktorteorin. Resultatet visade att god samverkan och ett fungerande nätverk runt eleven är viktigt för elevens utveckling. Det framkom även att om elever ska motiveras och intresseras måste skolan få de resurser som krävs för att läraren utan hinder ska kunna motivera och intressera sina elever. Resultatet visade även att de ramar som finns idag är för snäva eftersom många lärare utsätts för så mycket stress på arbetet att de till sist blir sjukskrivna.

En stor del av kommunikationen i vårt samhälle sker igenom skriftspråk, så som böcker och andra texter. Läsförmåga är nödvändig för att ta del av skriftspråket. Läsutvecklingen är komplex och lärares stöttning i den är viktig, dessutom är intresse för litteratur och dess innehåll en viktig komponent för läsutveckling. Läsintresset ska stimuleras av lärare i skolan, men det kan vara utmanande att väcka och utveckla läsmotivationen hos olika elever. Denna studie avser därför ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta läsfrämjande i sin undervisning. Syftet med studien är att utifrån lärares beskrivningar undersöka hur de arbetar för att stimulera och skapa läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: • Vilka läsaktiviteter beskriver lärare att de använder för att motivera elever att läsa? • Vilka faktorer beskriver lärare påverkar elevers läsmotivation? I studien användes en kvalitativ metod som innefattade semistrukturerade intervjuer med sex f-3-lärare. Deltagare till studien valdes utifrån ett kriteriestyrt urval och undersökningen innebar analyser av de sex utvalda deltagarnas utsagor. Studien har det sociokulturella perspektivet som ramverk. Studiens resultat visar att lärare har en viktig roll som inspiratörer för läsning. Bland annat genom att vara läsande förebilder, men också för att modellera läsning och stötta elever i att välja böcker som både är intressanta och lagom svåra. Bokpresentationer, högläsning och textsamtal skapar intresse och motivation inför elevers enskilda läsning, dessutom framkom elevers egen delaktighet som en viktig faktor för läsmotivation. / A large part of the communication in our society takes place through written language, such as books and other texts. To be able to take part in these, the ability to read is necessary. However, the development of reading is complex, and the support of teachers is important. In addition, interest in literature and its content is an important component of the development of reading. Reading interest should be stimulated by teachers at school, but it can be challenging to awaken and develop the desire to read depending on the students. Therefore, this study intends to provide a knowledge contribution on how teachers can work to promote reading in their teaching. The purpose of the study is to investigate, based on teachers' descriptions, how they work to stimulate students reading motivation. To answer the purpose, the following questions were used:  • What reading activities do teachers describe that they use in order to motivate students to read? • What factors do teachers describe that affects students' reading motivation? The study used a qualitative method that included semi-structured interviews with six Primary School teachers. Participants for the study were selected based on a criteria-driven sample and the survey involved analyses of the six selected participants' statements. The study has a sociocultural perspective. The results of the study show that teachers have an important role as inspirers for reading. For example, by being Role models as readers, but also modelling reading and support students in choosing books that are both interesting and moderately difficult. Book presentations, reading aloud and text conversations create interest and motivation for students' reading. In addition, students' participation emerged as an important factor for reading engagement.