Denna litteraturstudie redogör för i vilken utsträckning inslag av variation i form av grupparbete, laborativa moment och problemlösning i matematikundervisningen kan påverka elevers intresse för matematik, och isåfall vilka aspekter av variationen som visar sig vara avgörande för ett ökat intresse. För att besvara studiens frågeställningar har vetenskapliga artiklar kopplade till respektive variationsform sökts med förutbestämda urvalskriterier i databasen ERIC. De valda artiklarna sammanfattades och analyserades sedan med utgångspunkt i en tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar på att inslag av variation i matematikundervisningen ökar elevernas intresse för matematik. Grupparbete kan vara en viktigt komponent i så väl problembaserat lärande som vid laborativa aktiviteter. För att grupparbete ska nå sin fulla positiva effekt är det viktigt att utformningen av grupper samt implementeringen av arbetet sker på rätt sätt. Problemlösningsuppgifter av öppen karaktär där det finns en avvägning mellan autonomi kontra kontroll från lärarens sida och laborativa aktiviteter som är relaterbara för eleverna ökar intresset ytterligare. / This literature review aims to describe the extent to which elements of variation in the form of collaborative learning, hands-on learning and problem solving in mathematics teaching affect students' interest in mathematics, and if so, which aspects of the variation that prove to be decisive for increased interest. To answer the aim of the study, scientific articles linked to each theme were identified using predetermined selection criterias in the ERIC database. The selected articles were summarized and then analyzed using a thematic content analysis. The results of the study show that elements of variation in mathematics teaching increase students' interest in mathematics. Collaborative learning can be an important component in problem-based learning as well as during hands-on learning, but for collaborative learning to reach its full potential, it is important that the composition of groups and the implementation of the work take place in the right way. Problem-solving tasks of an open nature where there is a balance between autonomy versus control on the part of the teacher and laboratory activities that are relatable for the students further increases the interest.

Denna empiriska studie tar sin utgångspunkt i tidigare systematiska litteraturstudie som presenterar lärares och forskares beskrivningar av multimodalitet inom matematik. Syftet i denna aktuella studie är istället att Aktuell studies syfte är att istället beskriva elevers egna upplevelser av en multimodal matematikundervisning. Studiens empiri har samlats in genom elevintervjuer efter två genomförda matematiklektioner, den ena där ett multimodalt arbetssätt tillämpats och den andra där enbart en representation tillämpats. Studien har genomförts på två olika skolor, i en årskurs ett samt en årskurs två och totalt har 16 elever intervjuats. De intervjuade eleverna har bestått av lika delar flickor och pojkar samt hög- och lågpresterande elever för att få en bredd i studiens resultat. Elevintervjuerna har spelats in och transkriberats och vidare analyserats genom en fenomenologisk analysmetod. Genom vald analysmetod identifierades fem olika aspekter av elevernas upplevelser av en multimodal matematikundervisning som presenteras och beskrivs i resultatet; ork, intresse, samarbete, lärande och likvärdighet. Slutsatsen av denna studies resultat är att en multimodal matematikundervisning upplevs som positiv och gynnsam för lärande av eleverna.

The democratic institutions are being challenged in many of the world's democracies, where more and more anti-democratic elements have gained influence in politics. The preservation of democracy depends on the coming generations believing that its values are something worth protecting. Sweden has high voter turnout among young voters. However, in the 2022 parliamentary election, turnout fell at the same time as more voted for right-wing parties, which is a break from the trend. In the wake of this, this study has tried to get closer to the first-time voters in Nybro to take part in their views on politics and social issues, to what extent they are interested in these and what factors influence them. The study has been based on the theory of framing and studies about right-wing populism. In addition, eight first-time voters were interviewed about their views and experiences of politics and society. The results show that the first-time voter's views of political issues depend on what framing they have. Also, the tendency to be politically interested has to do with his or her level of education, knowledge of the political system and insights into how political decisions affect his or her life.

Den digitala utvecklingen ändrar om landskapet för lärare och elever. Skolorna måste ställa om hur undervisningen bedrivs där alltmer läromedel blir digitalt. Det ställs frågor kring effekterna på elevers lärande och läsning. Forskning på området visar på såväl positiva som negativa effekter av den ökade digitaliseringen. Vår studies syfte är att undersöka skillnaden mellan analog och digital läsning utifrån fokus, koncentration och intresse i en klass där undervisningen bedrivs tematiskt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes observationer i en årskurs 4 och efterföljande semistrukturerade intervjuer med ett antal elever. Resultatet visar inte på några skillnader mellan den analoga och digitala läsningen med tanke på fokus, koncentration och intresse för texten, men att eleverna föredrar att läsa digitalt. Detta resultat kan ses som viktigt för diskussionen kring skillnader mellan analog och digital läsning. Vi skriver enbart om en klass där tematiskt arbete har ägt rum. Den goda arbetsron anser vi i huvudsak bero på tematiskt arbete, att när eleverna ser en mening med det de gör väcks automatiskt ett intresse och fokus för uppgiften. I vårt fall har temat självkänsla och självförtroende engagerat eleverna. Vi presenterar teorier som gäller tematiskt arbete och sociokulturell teori, och forskning om digital läsning.

Avsikten med det här arbetet är att undersöka vad elever i skolår 4-6 har för attityd till skolämnet geografi och vad de intresserar sig för inom ämnet. Därtill vill jag jämföra detta med lärares innehållsval i ämnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkäter kom jag fram till att attityder till geografi formas av många faktorer där lärarens attityd till geografiämnet, inställning till hållbar utveckling, val av arbetsmetod och innehåll kan avgöra hur en hel skolklass förhåller sig till ämnet. När lärare känner att styrdokumenten inte ger tillräckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det är behändigt att använda läromedel som en snabböversikt av läroplanens innehåll.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och ämnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten är att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn på vad som stimulerar lärande stämmer detta överens med elevernas syn? Det är trots allt eleven som ska lära sig mer och deras upplevelser påverkar deras motivation till lärande. Undersökningen är kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmärkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen.Det jag har kommit fram till i denna undersökning är att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer där intresset för ämnet och grupptillhörigheten är de mest dominanta motivationsfaktorerna. En väl fungerande gruppdialog kräver att eleverna har erfarenheter att utbyta vilket man som eleven inte alltid har inom alla områden. Även intresset har stor påverkan på elevernas motivation, ett intressant ämne kan få även den mest kritiske eleven att arbeta aktivt och utveckla sin förståelsekunskap även om gruppen inte är optimal.

Vi presenterar vårt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetiskgestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyraförskolepedagoger som arbetar aktivt med hållbar utveckling. Syftet med intervjuerna var attsamla in material om deras arbetssätt gällande motivations och inspirationsarbete om hållbarutveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok.Barnbokens syfte är att motivera och inspirera barn att arbeta med hållbar utveckling.

Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som läser biologi- eller molekylärbiologi¬programmet deltog i en enkätundersökning där de fick svara på öppna såväl som styrda frågor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. Från undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket påverkade av sin omgivande miljö under uppväxten och att läraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet från enkätundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer också känner att skolan påverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att läsa mer om aktuella ämnen.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte meddetta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen. Baserat på undersökningen utarbetades en undervisningssekvens kring energibegreppet som också presenteras i arbetet. / Integrate Science with Physical Education and Health.

Det har tidigare genomförts flertalet studier inom grundskolan och angående val till gymnasiet. Undersökningar som belyser val till högre studier är dock en bristvara, i synnerhet för enskilda utbildningar. Det visar sig dock att den dominerande orsaken till val av högre studier är intresse. Genom att undersöka om intresset för socialt arbete finns hos dem som nyligen påbörjat studie- och yrkesvägledarutbildningen så önskar vi öka förståelsen för hur det kommer sig att man väljer utbildningen. Som analysverktyg används Gottfredsons teori om val och beslut där begreppen självuppfattning, stereotypbild och kompatibilitet står i fokus. Därtill används Malcolm Paynes definition av socialt arbete. Respondentdata är insamlad med en kvalitativ metod på personer som läser första året till studie- och yrkesvägledare. Studiens viktigaste slutsatser visar att respondenterna som grupp delar värderingar med personer verksamma inom socialt arbete, respondenternas stereotypbild av studie- och yrkesvägledaryrket motsvarar delvis definitionen för socialt arbete samt att deras kompatibilitet är hög.