In my essay, I explore the dilemma how I respond to the various hobbies that children carry with them to preschool. I want to be able to allow every child to take part of their hobbies at preschool, but I still get stuck in accepting some hobbies, while I deny others. In my stories, I focus on two situations where I have a hard time accepting the children's hobbies, because I think they interfer with preschool routine. Through my questions, I then go on to examine why I react like this, and how I could act differently towards these children. My method is to write a scientific essay, where I explore my own experience through writing, and reflect on my dilemma by looking at it from different angles. I set out from a hermeneutic perspective, where Hans-George Gadamer's theories on preconceptions and the horizon of understanding form a base for my reflections. I've chosen to explore two different approaches that I could take in my response towards the children. One is based on Gert Biesta's thoughts on a pedagogy of interruption, which is about interrupting the children in what they are doing, to make them take a break from their repetitive behaviour and give them new ways to access their hobbies. The other approach departs from Carina Fast's studies on literacy and the potential children have to learn through popular culture, and where I try to base my actions on what they children are currently doing, to elaborate on that instead. I try to apply both of these approaches on my stories, and reflect on how they would work here and what this could lead to. I feel that no two situations are the same and that I can't tell for sure that a certain method is going to work every time, thus I will have to see each and every situation for what it is and try different approaches each time.

I det här arbetet undersöks olika sätt att arbeta med fysik utifrån litteratur. Metoden har varit att intervjua förskollärare och en kontaktperson ifrån projektet Lilla bokbryggan, samt att genomföra litteraturanalyser. Resultatet visar på olika arbetssätt, fysikaliska fenomen som finns tillgänglig i barnens litteratur, vad pedagogerna anser vara lämplig litteratur och exempel på hur litteraturen kan göras interaktiv. I diskussionen så diskuteras vad som egentligen kan räknas som litteratur, olika sätt att använda litteraturen i pedagogiskt arbete med fysisk, likheter mellan dessa arbetssätt, lämplig litteratur och genus, samt hur allt knyter an till syftet. / In this study different ways to work with physics through literature are researched. The method was to interview preschool teachers and a representative from the project Lilla bokbryggan, and literature analyzes. The result shows different approaches, Physical phenomena available in children’s literature, what the teachers consider suitable literature and examples on how to make literature interactive. In the discussion I discuss what is actually considered literature, different ways of using the literature in an educational approach in regards to physics, similarities between the different approaches, suitable literature and gender equality, and also how it all ties together with the purpose.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur stor andel studenter det är som tar del av nyheter på Facebook, och identifiera vad som kännetecknar dessa personer. Undersökningen görs med grund i att nyheter får allt mer utrymme i facebookflödet vilket är något som bidrar till större klyftor i människors nyhetskonsumtion. Fortsättningsvis blir det relevant att utvidga förståelsen för vilka dessa konsumenter är. Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Empirin har framtagits genom att 114 respondenter fått svara på sammanlagt 17 frågor gällande individuella faktorer, sin nyhetskonsumtion på Facebook samt vilka fördelar de ser med plattformen. Urvalet har begränsats till studenter på Karlstads universitet inom fyra olika utbildningar: ingenjör, medie- och kommunikationsvetenskap, ekonomi och handel samt sjuksköterska. Respondenterna har nåtts genom att enkäten publicerats i respektive utbildnings facebookgrupp. Den teoretiska utgångspunkten för studien är uses and gratifications, sociala fält, primära och sekundära nyhetspubliker samt tidigare forskning som berört nyhetskonsumtion både i traditionell mening och på sociala medier. Det finns en bred vetenskaplig grund vars fokus ligger på hur medierna påverkar publiken, men uses and gratifications belyser istället motsatsen, nämligen vad publiken gör med medierna. Därför blir framförallt denna teori den som genomgående berörs i studien. Resultatet i undersökningen visar att 92 procent av alla tillfrågade studenter tar del av nyheter via Facebook. Frekventa läsare, det vill säga de som gör det dagligen eller flera gånger i veckan, utgör 49 procent och därmed nästan hälften. Dessa flitiga konsumenter kännetecknas främst av att vara sjuksköterskor, kvinnor och av att ha studerat en kortare tid. I motsats är de minst benägna läsarna av facebooknyheter medie- och kommunikationsstudenter, män och personer som studerat en längre tid. Skillnaderna har sin grund dels i att kvinnor generellt använder det sociala nätverket mer än män, och dels i att olika utbildningar har skilda preferenser. Sjuksköterskor konsumerar frekvent nyheter på Facebook på grund av dess bekvämlighet och för att nyheterna ligger i deras intresse, medan mediestudenter oftare vänder sig till andra källor som ett resultat av att de vill täcka särskilda informationsbehov. Uppväxthem och föräldrarnas utbildningsnivå har inte visat sig vara av större betydelse för vem som är den mest frekventa nyhetskonsumenten på Facebook, inte heller graden av politiskt intresse. Här konsumerar både de med högt, medel och lågt intresse för politik dagligen nyheter på plattformen. Dock kan man se en tydlig dynamik mellan den förstnämnda och sistnämnda. De högt politiskt intresserade är de som i högst utsträckning följer en nyhets ursprungliga avsändare, samtidigt som dessa uppvisar en mer positiv inställning till interaktiviteten på Facebook där de kan dela, kommentera och diskutera nyheter. Därigenom blir de en primär nyhetspublik vilka sorterar ut och tolkar nyheter för de lågt politiskt intresserade, som i sin tur utmärks som en sekundär. Således influerar den primära publiken den sekundära med sina värderingar, åsikter och uppfattningar vilket enligt forskningen kan medföra en demokratisk utmaning. / The purpose of this study is to find out how big percentage of students that reads news on Facebook, and to identify what characterizes these people. The study is made with the knowledge that news seems to take more space in Facebook’s feed, which is something that contributes to larger gaps in people’s news consumption. Therefore, it will in the long run be relevant to extend the understanding of who these consumers are. The study has been carried out with a quantitative method in the shape of a survey. The empirical data has been retrieved by letting 114 respondents answer 17 questions concerning individual factors, their news consumption on Facebook and what advantages they see with the social platform. The sample has been limited to students at four different educational programs at the university of Karlstad; engineering, media and communications, economy and trade and nursing. The respondents have been reached by publishing the survey in the different groups on Facebook, belonging to each education. The theoretical starting point of the study is Uses and gratifications, Fields, Primary and secondary news audiences and previous research about news consumption both in a traditionally sense and on social media. There is a wide scientific belief that focuses on how the media is affecting the audience, but uses and gratifications instead, highlights the contrary - namely what the audience is doing with the media. That is why this theory is mainly used in this study. The results shows that 92 percent of all respondents read news on Facebook. Frequent readers, meaning the people that consume news on Facebook each day or several times a week, make up 49 percent of the total amount of students and thereby almost half of the totalt respondents. These frequent consumers are characterized mainly by the fact that they are students at the nursing program, females, and have been studying for a shorter period of time. In contrast, the least likely readers are students at the media and communications program, males, and those who have studied for a longer period of time. These differences are seen firstly because of the fact that females tend to spend more time on Facebook in general, and secondly since different educations have different preferences. The nurses frequently consumes news on Facebook because of its convenience and because they find that the news lies within their interests, while media students more often turn to other sources as a result of wanting to cover a certain need for information. Childhood home and the parent’s level of education have not shown to be of great significance to decide whether a person consumes news on Facebook, and neither has political interest. Both people with high, medium and low interest in politics daily consume news on the social platform. However, it is possible to see a clear dynamic between the first and last. Individuals with a high political interest tend to follow the original source of the news, whilst displaying a positive attitude to the interactivity on Facebook and the possibility to comment, discuss and share news. Because of this, they function as the primary news audience who sorts out and interpreters the news for the low politically interested, which, in turn, is characterized as the secondary news audience. Thus, the primary news audience influences the secondary with values, opinions and perceptions of the news, which according to research is something that could induce a democratic challenge.

I Sverige är skogen en viktig resurs, men det råder brist på bland annat skogsmaskinförare och skogsvårdspersonal. Många organisationer arbetar för att öka intresset och kunskapen om skog och skogsbruk, vilket skulle kunna påverka ungas framtida utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna studie var att beskriva vilken kunskap om och intresse för skog och skogsbruk elever i årskurs 9 innehar och om det finns ett samband mellan elevers och lärares kunskap och intresse. Vidare att beskriva elevernas gymnasieval och intresse för och syn på skogsbranschen.Sju högstadieskolor i Västerbottens län undersöktes där elever och lärare fick svara på en enkät. Enkäten innehöll ett kunskapstest och en del med bakgrundsfrågor. Totalt svarade 273 elever och 11 lärare på enkäten.Resultaten av studien visade att det inte var någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap och att kunskapen om skog och skogsbruk hos eleverna i huvudsak kommer hemifrån. Det fanns heller inget samband mellan elever och lärares kunskap och intresse. Av eleverna kunde 14 % mycket väl tänka sig arbeta inom skog och skogsbruk i framtiden, men intresset för skog och skogsbruk är generellt lågt bland eleverna. 9 elever sökte till ett naturbruksprogram på gymnasiet. 99,4 % svarade att även kvinnor kan arbeta inom skog och skogsbruk. / The aim of this study was to find out what knowledge of and interest in forest and forestry students in grades 9 have, to describe student’s choice of secondary school program and interest in forestry professions, and to find out if there is a relationship between students and teachers knowledge of and interest in forest and forestry. The study was performed with a questionnaire answered by 273 students and 11 teachers in Västerbotten county. The results showed that there was no difference in knowledge between gender and that much of the knowledge come from home. There was no clear relationship between students and teacher’s knowledge and interest. 9 students applied for an agricultural program in high school. 14% of the students could well imagine work in forestry in the future, but the interest in forests and forestry were generally low.

During the accession period EU has the opportunity to influence a future member state in various political areas. Is gender equality politics one of them? The purpose of this thesis is to explore EUs role in promoting gender equality in Croatia, the latest member who entered 1 July 2013. The theoretical framework consist of two theories, new institutionalism and radical feminism. New institutionalism helps us analyse the tools EU has in order to influence an accession country by dividing them into two themes. Institutions and interest. The theory of radical feminism makes the analyse deeper by deciding the quality of EUs impact on gender equality. The result shows that EU has done a sufficient work making sure Croatia implemented gender equality laws but the laws does not cover all political areas why the overall quality of EUs influence over a member state can be questioned.

<p>Tidigare ansågs inte regler om det allmännas skadeståndsansvar vara så viktiga. Det var först genom skadeståndslagens tillkomst som det allmänna ålades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhällsutvecklingen har kravet ökat på en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.</p><p>Tidigare var möjligheterna mycket begränsade att erhålla skadestånd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagändring som trädde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse från kravet på att informationen lämnats ”vid” myndighetsutövning. Det räcker med att den felaktiga informationen lämnats av en myndighet. Dock utgår ersättning endast om lämnandet av den felaktiga informationen varit oaktsamt och att det föreligger särskilda skäl.</p><p>Huvudregeln återfinns i 3:2 SkL, vilket stadgar att staten eller kommunen skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det har ingen betydelse vem som orsakat skada, utgångspunkten är att det skett vid myndighetsutövning.</p><p>Bengtsson menar att kravet på särskilda skäl i 3:3 SkL knappast är helt tillfredställande. Den svår att hantera och ger dessutom de skadelidande dåliga garantier för ersättning. Vidare anser han att det knappast ökar förtroendet för rättsordningen när det allmänna låts gå fria. Är det några som har råd att svara för sina vållande så är det ju staten och kommunerna. Lambertz däremot är inte av samma mening som Bengtsson. Han menar att bestämmelsen får duga. Den är inte svårare att hantera än många andra lagregler som överlämnar gränsfallen till rättstillämparen.</p>

<p>This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons.</p><p>I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why.</p><p>My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future.</p> / <p>Detta arbete handlar om hur vi som lärare i grundskolans lägre åldrar kan skapa och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen. Genom intervjuer har jag försökt få fram lärares attityder till ämnet och hur detta eventuellt påverkar undervisningen.</p><p>Dessutom har jag försökt ta reda på vad som anses vara viktiga kunskaper för framtiden.</p><p>Mitt resultat pekar på att lärare tycker det är intressant och viktigt med naturvetenskap men att det samtidigt är ett svårt ämne att undervisa i även om utbildning finns. Lärarna menar att det är kunskaper som gör att vi kan ta ställning, ifrågasätta och lösa problem som är viktiga att förmedla bl a för att vi skall klara av att ta hand om vår jord och dess tillgångar. Detta är också något som forskning anser vara viktigt och det får också stort utrymme i läroplanen.</p>

This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons. I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why. My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future. / Detta arbete handlar om hur vi som lärare i grundskolans lägre åldrar kan skapa och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen. Genom intervjuer har jag försökt få fram lärares attityder till ämnet och hur detta eventuellt påverkar undervisningen. Dessutom har jag försökt ta reda på vad som anses vara viktiga kunskaper för framtiden. Mitt resultat pekar på att lärare tycker det är intressant och viktigt med naturvetenskap men att det samtidigt är ett svårt ämne att undervisa i även om utbildning finns. Lärarna menar att det är kunskaper som gör att vi kan ta ställning, ifrågasätta och lösa problem som är viktiga att förmedla bl a för att vi skall klara av att ta hand om vår jord och dess tillgångar. Detta är också något som forskning anser vara viktigt och det får också stort utrymme i läroplanen.

Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen. Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse. Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.