Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt är att ämnesintresset på något sätt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt för att flickorna väljer dessa studier är att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stödjer och främjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar också några av de egenskaper som behövs för att göra gränsöverskridande studieval. Däremot visar resultatet att arbetssätten påverkar i mindre grad till ett personligt intresse för fortsatta studier. Identifieringen med en grupp för att känna tillhörighet är av betydelse i val av ämnesstudier.

<p>Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.</p><p>Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse.</p><p>Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.</p>

Tidigare ansågs inte regler om det allmännas skadeståndsansvar vara så viktiga. Det var först genom skadeståndslagens tillkomst som det allmänna ålades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhällsutvecklingen har kravet ökat på en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna. Tidigare var möjligheterna mycket begränsade att erhålla skadestånd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagändring som trädde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse från kravet på att informationen lämnats ”vid” myndighetsutövning. Det räcker med att den felaktiga informationen lämnats av en myndighet. Dock utgår ersättning endast om lämnandet av den felaktiga informationen varit oaktsamt och att det föreligger särskilda skäl. Huvudregeln återfinns i 3:2 SkL, vilket stadgar att staten eller kommunen skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det har ingen betydelse vem som orsakat skada, utgångspunkten är att det skett vid myndighetsutövning. Bengtsson menar att kravet på särskilda skäl i 3:3 SkL knappast är helt tillfredställande. Den svår att hantera och ger dessutom de skadelidande dåliga garantier för ersättning. Vidare anser han att det knappast ökar förtroendet för rättsordningen när det allmänna låts gå fria. Är det några som har råd att svara för sina vållande så är det ju staten och kommunerna. Lambertz däremot är inte av samma mening som Bengtsson. Han menar att bestämmelsen får duga. Den är inte svårare att hantera än många andra lagregler som överlämnar gränsfallen till rättstillämparen.

Problemformulering: Den digitala marknaden är expansiv, att introducera en ny produkt på marknaden är därför kritisk, lanseringen är ett avgörande moment. Lanseringen är ofta påkostad, men delges inte tillräckligt med intresse. Marknadsintroduktion av gamifications fallerar vanligtvis av den orsak att förståelse för användaren är undermålig. Syfte: Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för hur en lanseringsstrategi för en digital plattform, vilken grundas på en gamification, kan se ut på den svenska marknaden. Metod: Studien utgår från ett hermeneutistiskt synsätt, undersökningen behandlas induktivt med deduktiva inslag, den teoretiska referensramen bearbetades med avsikt att generera förförståelse och behandlas grundläggande för det empiriska materialet. Undersökningen grundar sig i kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer har genomförts i form av individuella intervjuer och fokusgrupper, med intervjuguide som underlag. Intervjuerna spelades in, varpå det empiriska materialet transkriberades. Insamlad data kodades och kategoriserades. Slutsats: Av studien framkom tre essentiella kategorier; Intresse, Kommunikation och Kontinuitet, som kom att formas till modellen User Desired Lifecycle. Ett intresse kan väckas hos målgruppen, om tjänsten uppfyller ett behov som underlättar användarens vardag. Då användare är snabba på att avfärda digitala lösningar, bör budskapets kontext innefatta användbarhet och användarvänlighet. Kommunikation via influencers påvisas att föredra. Vidare framkom att kontinuitet kan skapas om den digitala tjänsten ger belöningar till användaren, vilket resulterar i motivation till nyttja tjänsten igen. Vidare framkom att företag bör lyssna på användarnas åsikter, i syfte till att uppdatera tjänsten, vilket kan resultera i en mer målgruppsanpassad tjänst. / Background: The digital market is expansive, therefore introducing a new product into the market is critical, launch is a crucial factor. The launch is often costly, but not enough interest is given to it. The market introduction of gamifications usually fails for the reason that the understanding of the user is inferior. Purpose: The aim of the study is to contribute to increased understanding of how a launching strategy for a digital platform, based on a gamification, can look in the swedish market. Method: The study is based on a hermeneutical approach, the study is dealt with inductively with deductive elements, the theoretical frame of reference was processed with the intention of generating understanding and being treated fundamentally for the empirical material. The survey is based on qualitative methodology, semistructured interviews have been conducted in the form of individual interviews and focus groups, with an interviewguide as basis. The interviews were recorded, after which the empirical material was transcribed. The collected data was encoded and categorized. Conclusion: The study revealed three essential categories; Interest, Communication and Continuity, which came to form the Model User Desired Lifecycle. An interest can be aroused by the target audience, if the service meets a need that facilitates the user's everyday life. As users are quick to discourage digital solutions, the context of the message should include usability and ease of use. Communication through influencers proves preferred. Furthermore, it emerged that continuity can be created if the digital service gives rewards to the user, resulting in motivation to use the service again. Furthermore, it was found that companies should listen to users' opinions in order to update the service, which could result in a more targeted service.

Detta självständiga arbete sammanställer elva vetenskapliga artiklar som behandlar vilka effekter lärares högläsning har på elevers läslust. Vissa av artiklarna grundar sig på studier av mer kvantitativ art och andra är mer kvalitativa. De bakomliggande studierna i artiklarna har också haft olika informanter: vissa har enbart antagit lärares perspektiv och vissa har enbart utgått ifrån eleverna, medan några har grundat sig på både lärar- och elevperspektiv. Innehållet har analyserats systematiskt i syfte att ta reda på vilka komponenter som lärarens högläsning behöver för att den ska bidra till att elevers läslust ökar. Arbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie där innehållet i artiklar har kodats, kategoriserats och tematiserats. Enligt analysen framstår det som att det finns fyra komponenter som bör ackompanjera högläsningen för att den ska påverka elevernas läslust positivt: strategier och struktur, genuint intresse , intressant material och valfrihet samt social kontext. Lärare bör planera sin undervisning för att inkludera dessa fyra komponenter i högläsningssituationen.

I detta kandidatarbete har vi undersökt hur ett interaktivt tittande och miljön tittaren befinner sig i  kan bidra till ett ökat intresse. När vi skriver interaktivt tittande menar vi en form av åskådande där åskådaren även integrerar med tittarupplevelsen. Vi tar upp Esportens framfart och hur det har påverkat det interaktiva tittandet tillväxt. Med vår gestaltning prövar vi hur våra teoretiska påståenden kan appliceras på en social miljö. Under arbetsprocessen har vi använt oss av ett flertal metoder såsom etnografi och scrum för att slutföra vår undersökning och gestaltning. / In this bachelor's thesis we have investigated how an interactive viewing and the environment the viewer finds themselves in can contribute to increased interest. When writing interactive viewing, we mean a form of perception where the spectator also integrates with the viewing experience. We take up the progress of Esport and how it has influenced the growth of interactive viewing. With our design, we have tested how our theoretical claims can be applied in a social environment. During the work process we have used a number of methods such as ethnography and scrum to complete our survey and design.

I denna studie undersöks hur mycket kunskap och kännedom elever i nionde klass har om naturvård och biologisk mångfald. Även hur stort intresse eleverna har om naturvård studeras. Undersökningen utförs med hjälp av grundad teori. Data samlades in i form av intervjuer, totalt intervjuades 27 elever från fem olika skolor i Halmstad kommun. Elevernas uttalanden graderades på en skala mellan 1-10. Med hjälp av intervjuer och graderingar kan sedan slutsatser dras. Huvudkategorin som identifierades indikerar att eleverna i studien har förmåga att se problem och utmaningar ur ett samhällsperspektiv, vilket är viktigt ur naturvårdssynpunkt då denna disciplin förutom biologiska även inkluderar sociala, ekonomiska och politiska aspekter. Användandet av svenska exempel på naturvård är något som de medverkande eleverna är positivt inställda till och denna kategori har den högsta generella graderingen. Eleverna är intresserade och ser också själva att ytterligare utbildning inom naturvård är viktigt och något som bör finnas med i NO-undervisningen i större utsträckning. Eleverna hade svårt att definiera begrepp som biologisk mångfald och förståelsen för begreppet var inte särskilt utbredd, detta pekar på att metoder bör tas fram som ökar förståelsen för biologisk mångfald och därigenom även naturvård. Studien ger en indikation om att ökad utbildning av allmänheten är behövd och att öka omfattningen av naturvård teoretiskt men även praktiskt i skolundervisningen skulle vara ett bra tillvägagångssätt för att uppnå detta. / The purpose of this study is to investigate how much knowledge ninth grade Swedish students posses on the subjects of conservation biology and biodiversity. Additionally, the students’ general interest for these subjects is examined. This is achieved using the method grounded theory. Data is collected in the form of interviews. Overall, 27 students from five different schools located within Halmstad municipality participated. The participating students statements is graded from 1-10. From interviews and grading, conclusions can be drawn. The main category indicates that the students in this study has the ability to see problems and challenges from a perspective that reflects a balance between human / nature coexistence. Societal awareness is an important part of conservation biology as this discipline integrates aspects of society, economy and political policy as well as biological aspects. Additionally, they described Swedish conservation biology examples as interesting and believed that Swedish examples should have a greater use in science lessons. The students found conservation biology fascinating and saw the need for increased education in this subject. When the students tried to define words such as “conservation biology” and “biodiversity”, they encountered some difficulties. The students did not understand these terms. These results suggest that methods for raising the understanding and knowledge of conservation biology and biodiversity are needed. Also, the students found it important to include more conservation biology in science lessons during secondary school. Thus, this study suggests that increased education of the public is needed and the expansion of conservation biology in schools is a viable approach to achieve this.

Biology is a broad subject within the frame of natural science education. It includes the study of the smallest components of the cell to the process of energy movement between ecosystems. This study intended to examine how students in upper secondary school perceive biology education with their interest for the subject as a starting point. The study aimed toward the questions regarding what parts of the subject the students experience as meaningful and in what degree the contents of the syllabus are achieved into manageble knowledge and skills through the teacher. The study found that students experience high degree of learning interest the more the subject matter is relateble with their daily life out of school. The transmission of understanding was also fascilitated by the discourse of laboratory work, since its workflow visually verify many processes in biology. Students' approach to biology are influenced by their degree of intrerest towards the different parts of the subject. This varied commitment therefore require didactic skills from teachers, as well as awareness regarding what and how students wish to learn.

Föreliggande uppsats kartlägger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hälft. Det undersöks också hur antalet ”nya”, så kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmäktige, förändrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utsträckning förbisetts i tidigare undersökningar, härleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ”nya” partier i kommunfullmäktige, men likaså med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro. Underförstått i detta antagande ligger att begreppet politiskt intresse inte låter sig reduceras till ett intresse för etablerade politiska institutioner – en tes som genomgående drivs i uppsatsen. Hopfogandet av en teoretisk grundval för det politiska intressebegreppet innebar också att betydligt fler mått på politiskt intresse och politisk apati, än de i föregående studier hittills få använda mått, kunde härledas i denna undersökning – medförande en förbättrad reliabilitet. Rådata inhämtades från de svenska valundersökningarna. Resultatet bekräftar det antagna sambandet mellan å ena sidan ökad partitillförsel och å andra sidan ökat politiskt intresse och sjunkande apati. Resultatet visar även att den politiska apatin är avsevärt mycket lägre än vad som påvisats i andra undersökningar, och att apatin i stort sätt sjunkit konstant sedan 1960-talet. Dock kan en ökning av den politiska apatin urskiljas i slutet av 1990-talet. Avslutningsvis diskuteras det politiska intressets väsen. Det görs gällande, till skillnad från den gängse uppfattningen, att en sjunkande politisk apati och ett stigande politiskt intresse har sin förklaring i en utbredning av särintressen, knapphet, mångfald, specialisering, värderelativism och i avsaknaden av en gemensam politisk ”myt” i moderna västerländska samhällen. Den motsatta förklaringen framförs emellertid ofta, nämligen att särintressen får medborgarna att tappa intresset för politik – den gemensamma angelägenheten – och apatiskt vända den ryggen. Men denna förklaring och definition av det politiska intressebegreppet, som betraktar särintressen som ”opolitiska” intressen och fråntar dem en roll som politiska drivkrafter, riskerar att göra etablerade politiska institutioner till självändamål. Därmed kontrasterar förklaringen mer eller mindre den representativa demokratins grundtanke: att politik skall spegla samhället och att politik är ett medel. För att undvika att göra redan institutionaliserad politik till aristoteliska självändamål, avrundas uppsatsen med ett förtydligande och en återformulering av en nygammal, liberalistisk politisk intresseontologi. / The presented paper maps out the development of political interest and political apathy in Sweden in the latter part of the 20th century. Also, it is investigated how the number of “new” – non traditional – parties with seats in the municipality, has changed during the refered period of time. By anchoring the research of political interest in a explicit theoretical foundation (one of the papers purpuses), wich highly has been disregarded in earlier research, it was hypothesized that the political interest has increased parallelly with an increasing number of “new” parties in the municipality, but also with an decreasing number of members in established parties and a increased general political distrust. Implicit, this hypothesis claims that the concpetion of political interest not can be reduced to mean the same as an interest in established political institutions – a thesis that is pinpointed throughout the paper. The forward-bringing of a theoretical foundation of the concpetion of political interest, also implied that significantly more measurements of the concept, than is used in other studies, could be deduced within the framwork of this study – improving reliability. Empirical data was mainly collected from the Swedish election studies. The results confirm the hypothesized correlation between increased political interest, decreased political apathy and a growing number of new parties at the local level. As well, it is showed that the political apathy is considerably lower than it has been claimed in other inquiries, and that the apathy almost constantly has decreased since the 1960th. Although, a small increase in the political apathy seems to arise in the late 1990th. Finally, the ontology of the political interest is discussed. It is argued, unlike the general understanding of politics, that the decrease in poltical apathy and the increase in political interest have its explanation in a spreading and prevalence of “special interests”, scarcity, manifoldness, specialization, and value-relativism, and in a loss of a common political “myth” in modern western societies. Although, the opposite explanation is often put forward, namely that “special interests” makes citizens losing interest in political issues – common concerns – and apathical turning its back. But, this explanation and definition of the concept of political interest, that sees special interests as “unpolitical” interests with limited political significance, risks doing established political institutions to ends in themselves. Thererfore, the explanation more or less contrasts the main idea of representative democracy, that is: politics is aimed at mirroring and reflecting society, and politic is a “mean”. In order to avoid doing established political instituions to Aristotelian ends in themselves, the paper is finally reformulating and clarifyinging a blend of new and old liberalistic ontology of political interest.

Studien handlar om vad pedagoger anser är syftet med samling i förskolan men även vadsamling har för betydelse för barns lärande. Studien tar också upp hur pedagoger utformar ochplanerar en samling och varför de anser samling är en betydelsefull aktivitet i förskolan. Syfteti studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om samling som pedagogisk aktivitet ochdess betydelse för barns lärande i förskolan. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod,då vi använde intervju som redskap. Vi intervjuade sex styck utbildade förskollärare och istudien benämns förskollärare som pedagoger.Resultatet vi fick fram var att pedagogerna beskrev att samling var en mötesplats där barn ochpedagoger skapar gemenskap. Pedagogerna nämner även att samling skapar möjlighet fördiskussion och socialt samspel som är betydelsefullt för barns lärande. Resultatet visaräven att pedagogerna har en gemensam syn att samling är en betydelsefull aktivitet som bidrartill gemenskap i barngruppen, men även som en viktig del i förskolans vardag. Det visas ocksåvia resultatet att betydelsen för barns lärande i en pedagogisk aktivitet är relevant dåpedagogerna påvisar att barn kan utveckla sitt lärande mer i mindre grupper än i större grupperi samling. De poängterar också vikten av samling i helgrupp som tillför att både barn ochpedagoger ser varandra och barnen får ta del av viktig information om dagen. Inga avpedagogerna hade diskuterat barns lärande i samling i arbetslagen, men enskilt ansågpedagogerna att lärande sker när samling utformas spontant och där innehållet utgår från barnsintresse. Några respondenter nämnde också att konkret material och planerade samlingarstimulerar barns lärande. Till sist visar även resultatet att pedagogerna planerar samlingarutefter barns intresse, idéer, funderingar och att en samling kan ske när, var och hur som helstunder dagen på förskolan.