SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier.Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram.Resultatet av undersökningen ger oss inte ”svaret” på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra. Faktorer som: inflytande, framtidsmål, intresse, verklighetsanknytning, lärarbemötande, klassrumsklimat samverkar med varandra.

Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik.

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra.

Sverige som nation har en lång tradition av teknisk innovation att visa upp där Alfa Laval, SKF, Tetra Pak och AGA är några exempel på framgångsrika företag. För att Sverige ska kunna fortsätta att hävda sig i en värld med ökande globalisering måste vi kunna säkerställa tillgången på framtida ingenjörer och naturvetare. Samtidigt har vi under årtionden brottats med problemet att flickor i stor utsträckning tar avstånd från naturvetenskap och teknik i skolan. Studiens syfte är att utröna om yrkesverksamma tekniklärare i grundskolans årskurser 4-6 aktivt arbetar för att stimulera flickornas intresse för teknikämnet i enlighet med den forskning som lyfts fram i litteraturgenomgången eller om det utifrån deras perspektiv finns skäl till att detta inte är nödvändigt. Vidare syftar den till att undersöka om en grupp flickor tycker att undervisningens utformning stimulerar deras intresse för teknik. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:–I vilken utsträckning arbetar lärarna aktivt för att öka intresset för teknikämnet hos flickor i grundskolans årskurser 4-6?–I vilken mån anser lärarna att det är nödvändigt att arbeta genusmedvetet och utforma teknikundervisningen med särskilt fokus på att främja flickors intresse för ämnet?–I vilken mån upplever flickor till de intervjuade lärarna att teknikundervisningens innehåll och utformning stimulerar deras intresse för teknik?Ansatsen utgår från en kvalitativ metod med fokusgrupper och en narrativ analysmetod. Resultatet visar att lärarna tycker att det är viktigt att arbeta genusmedvetet, men att det inte arbetar aktivt i någon större utsträckning för att främja just flickornas intresse för teknikämnet. Flickorna upplever att innehållet och undervisningssituationerna är för starkt vinklat mot pojkarnas intressen, vilket påverkar deras intresse för ämnet negativt.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod. För att få ett elevperspektiv genomförde vi fokusgrupper, vi gjorde en uppdelning baserat på kön för att även studera motivation ur ett genusperspektiv. Vi valde även att studera hur nyckelbegreppen; historiemedvetande och historiebruk kan bidra till att öka elevers förståelse och motivation för historieämnet. Vi såg samband mellan att öka elevernas inflytande över sina studier, exempelvis genom förståelse för begreppen ovan, och utvecklandet av en inre motivation. I slutskedet av vår studie utvecklade vi tre undervisningsmetoder för att öka elevers inre motivation. De metoder vi utvecklade är; kontrafaktisk undervisning, medieanalys samt drama i undervisning. Vi som har skrivit arbetet har båda producerat samma mängd innehåll, i vissa fall har vi delat upp arbetet, men även då har allt skrivits i samråd med varandra. Då vi båda har varit delaktiga i arbetets alla delar, tar vi ett gemensamt ansvar för alla moment i vår studie. Malmö 2013, Emelie Andersson & Malin Karlström

Examensarbetet är en jämförelse mellan två skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig på intervjuerna av sex pedagoger, tre på varje skola. På de två skolorna där undersökningen är gjord är det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som är intervjuade. Syftet med arbetet är att synliggöra och kritiskt granska två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra arbetssätten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jämförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument. Frågorna som examensarbetet utgått ifrån är följande: Hur har skolorna lagt upp arbetet med Grön Flagg? Hur talar pedagogerna om Grön Flagg? Metoden som använts är kvalitativ intervju. Den teoretiska förankringen utgår från Vygotskijs tankar och teorier. Resultatet visar att skolorna arbetar liknande utifrån de ramar som Grön Flagg konceptet förmedlar men att arbetet utförs i olika stor utsträckning. I resultatet visas även att skolans läroplan och kursplaner samt Grön Flaggs grunder stämmer väl överrens med varandra. Uppsatsens slutsats är att skolor kan arbeta med Grön Flagg i olika hög utsträckning och att pedagogernas intresse påverkar hur arbetet utformas.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg. sjuksköterskor för schemalagd omvårdnadshandledning, på ett mindre sjukhus i södra Sverige. Resultat: Studien visar att övervägande delen av antalet deltagare är positiva till att delta på omvårdnadshandledning. Majoriteten respondenter ansåg att behovet av omvårdnadshandledning fanns på arbetsplatsen och huvudparten av dessa var också överens om att schemalagd tid borde avsättas. / Background: Many professionals are faced with difficult challenges and high expectations in their daily work. To process and reflect on these challenges provide increased skill and also improved self-esteem. In today’s work environment, characterized by lack of time and heavy workload, difficult situations can easily arise. Through structured mentoring, in groups, reflection and processing of ethically difficult situations are made possible. Objective: The aim of this study is to investigate whether there is a need and/or interest in reg. nurses for scheduled clinical supervision. The study was conducted in a small hospital in southern Sweden. Results: The study shows that the vast majority of the participants are interested in participating in clinical supervision. The majority of the respondents felt that there is a need for nursing supervision in their workplace. Most of them also were of the idea that scheduled time should be devoted to supervision.