Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare synliggör barns inflytande i undervisningen. Med utgång i syftet framkom två frågeställningar. Dessa omfattar hur förskollärare resonerar samt hur arbetet ser ut för att synliggöra barns inflytande i undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade förskollärare. Barns perspektiv, stark och svag lärarkontroll samt barns intresse har använts som utgångspunkter, eftersom begreppen innefattar framför allt vilka förhållningssätt förskollärare använder sig av för att kunna synliggöra och påverka barns inflytande. Resultatet visar att förskollärarna anser att barns inflytande är en betydande del i förskolan och att planeringen ska utgå från deras intresse. Det kan finnas begränsningar för hur mycket inflytande barn bör ges i förskolan och att det inte alltid är till barns fördel att själva få bestämma. Resultatet visar också på miljöns betydelse och utformningen av miljön kan påverka i vilken grad barn kan ges inflytande.

Students who find mathematics difficult and complicated can lose their confidence in their abilities after the first years of school to cope with mathematical tasks and gradually give up all efforts to learn mathematics. This systematic literature study aims to shed light on the teacher's role in developing students' interest in mathematics. The goal is to point out important aspects that can strengthen the teacher's teaching to arouse and create a positive interest in the students in their teaching. The result is research on different perceptions from different continents in the world about essential aspects that teachers can work from to promote students' interest in the mathematical subject. The most central aspect focuses on the importance of the teacher's knowledge of the students. Half of the articles that form the basis of this study also shed light on the importance of the current mathematics classroom. Finally, there are themes about communication and creating self-confidence through feedback. / Elever som upplever matematik svårt och komplicerat kan förlora sin tilltro till sina egna förmågor redan efter de första åren i skolan för att klara av matematiska uppgifter och ger efter hand upp alla ansträngningar att lära sig matematik. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa lärarens roll i arbetet med att utveckla elevernas intresse för matematik. Målet är att peka på viktiga aspekter som kan stärka lärarens undervisning för att väcka och utveckla ett positivt intresse hos eleverna i sin undervisning. I resultatet framkommer det forskning om olika uppfattningar, från olika kontinenter i världen om viktiga aspekter som läraren kan arbeta utifrån för att främja elevernas intresse för det matematiska ämnet. Den mest centrala aspekten fokuserar på betydelsen av lärarens kännedom om eleverna. Hälften av artiklarna som utgör grunden för denna studie belyser även vikten av det aktuella matematikklassrummet. Avslutningsvis finns teman om kommunikation och skapa självförtroende genom feedback.

Denna studie fokuserar på problemet där flesta elever tappar intresse, motivation och lust att lära sig matematik eftersom de upplever att det är ett svårt ämne. Syftet med detta arbete å andra sidan är att undersöka om hur matematikundervisning som har vardagliga samband påverkar elevernas lärande. Studien vill också belysa hur lärare arbetar så att undervisningen i matematik kan bidra till att elever utvecklar intresse för matematik och förtroende för deras förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Resultaten är baserade på en analys av elevers och lärares enkäter. Det finns tjugotvå (22) elever och fyra (4) legitimerade matematiklärare som deltog i denna studie. Eleverna går i årskurs sex (6) och lärarna undervisar olika klasser från årskurs ett (1) till sex (6). Enkäten behandlade olika frågor bland annat; elevernas intresse, motivation och lärande när lektioner har vardagliga samband.När det gäller motivation, 19 elever svarade att de är mer motiverade att lösa matematiska uppgifter när de använder eller arbetar med material eller något som hjälper dem att lösa uppgifterna. Med samma siffror svarade å andra sidan att de tappar lusten eller motivation när lektionerna inte är kopplade till saker som de vet eller gillar. När det gäller inlärning/ undervisning gick både elever och lärare i samma håll. Alla 22 eleverna svarade att de lär sig bättre när läraren använder vardagliga samband för att lösa eller förklara matematiska problem eller begrepp medan 3 lärare svarade att dem anser att deras elever lär sig matematik bäst när lektionerna är kopplade till saker de vet eller gillar. Resultaten av denna studie visar emellertid att elevernas intresse, motivation och prestation i matematik ökar när lektioner är kopplade till vardagliga samband.Nyckelord: intresse, matematikundervisning, motivation, lärande, vardagsanknytning. / This study focuses on the problem where most pupils lose interest, motivation and the desire to learn mathematics because they perceive it to be a difficult subject. The purpose of this thesis on the other hand is to investigate how mathematics teaching that has everyday life connections affects pupils' learning. The study also wants to shed light on how teachers work so that the teaching of mathematics will contribute to pupils developing interest in mathematics and confidence in their ability to use mathematics in different contexts. The results are based on an analysis of pupils’ and teachers’ questionnaires. There are twenty (22) pupils and four (4) licensed mathematics teachers that took part in this study. The pupils are in grade six (6) and the teachers teach different grades from grade one (1) to six (6). The questionnaires addressed different issues among them; pupils' interest, motivation and learning using everyday connections. When it comes to motivation, 19 pupils answered that they are more motivated to solve math tasks when they use or work with materials or something that helps them solve the tasks. The same number on the other hand answered that they lose the desire or motivation when the lessons are not connected to things they know or like. On learning/teaching, both pupils and teachers went into the same direction. All the 22 pupils answered that they learn better when the teacher uses everyday connections to solve or explain mathematical problems or concepts while 3 out of 4 teachers answered that their pupils learn mathematics best when the lessons are connected to things they know or like. The results of this study however show that pupils' interest, motivation and performance in mathematics increases when lessons are linked to everyday connections.Keywords: everyday connection, interest, mathematics teaching, motivation, understanding.

Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt lärare uttrycker att de använder sig av i sin undervisning för elevernas läsutveckling och hur lärare kopplar detta till läslust. För att få reda på detta har vi genomfört intervjuer och skickat ut enkäter. Materialet för studien består av fyra intervjuer och 312 enkätsvar. Det sociokulturella och kognitiva perspektivet utgör undersökningens teoretiska ram och har varit en central del i vårt resultat och analys. Utifrån detta har vi kommit fram till att de arbetssätt som verkar vara ofta förekommande i arbetet med läsutveckling och läslust är högläsning, och då särskilt i kommunikativa sammanhang som till exempel boksamtal. Utifrån både tidigare forskning och de resultat vi har fått fram ser vi att en viktig faktor för elevernas läsutveckling och läslust är att de får samtala kring vad de har läst. Genom diskussion kring texter får eleverna en djupare förståelse och därmed ökar även lusten för fortsatt läsning.

No description available.

Elevers skolresultat kan inte endast förklaras av elevers färdigheter och förmågor, utan även elevers motivation spelar stor roll på skolresultaten. Om man bortser från våra reflexer så drivs allt vårt handlande av vår motivation. Därför är en lärares arbete med att motivera elever en av de absolut viktigaste uppgifter en lärare har. Ur en kemilärares synvinkel är motivationsuppdraget tvådelat, dels att motivera eleverna så att de klarar kursmålen, men också att motivera eleverna till fortsatta studier och en karriär i kemi. I en tid där såväl flickor som pojkar väljer bort naturvetenskapliga studier är det andra motivationsmålet särskilt viktigt, eftersom vi lever i ett teknologiskt samhälle som har ett stort behov av kompetent personal inom de naturvetenskapliga- och tekniska sektorerna. Syftet med denna undersökning var att synliggöra vad kemilärare i Skåne gör för att motivera elever i kemi. Kemilärarna tillfrågades vad de gör för att intressera och motivera sina elever till lärande, och även om de läst och sedan tillämpat kemididaktisk forskning för att motivera elever. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys där kategorier genererades utifrån ARCS-modellens kategorier som är en motivationsmodell som är uppdelad i fyra olika strategier för att motivera elever i klassrummet: uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredställelse. Resultaten visade att kemilärarnas fokus för att motivera elever låg på uppmärksamhets- och relevansgenererande metoder, varav laborationer och demonstrationer är de viktigaste redskapen för att motivera elever till kemi. Men också verklighetsanknytning, variationsrik undervisning och lärarengagemang anses ha stor effekt på elevers motivation till kemi. När det gäller vilken kemididaktisk forskning som kemilärare läser så är det framförallt KRC och skolverket som läses, och då Kemisk Resurscentrum (KRC) skickar ut sitt material tyder dess popularitet på att lättillgänglighet är en viktig faktor för att kemilärare skall läsa kemididaktisk forskning.

För alla som läser det naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet är kursen i Kemi 1 obligatorisk. Flera studier har visat att motivationen för kemistudier på gymnasiet och även i högre utbildning såsom högskole- och universitetsnivå dalar, vilket kan anses oroväckande. För att närma sig svaret om vad som påverkar motivationen för kemistudier formulerades en övergripande fråga för den här studien, nämligen; Hur ser gymnasieelevers uppfattningar om kemistudier ut? I studien ingick även att ta reda på vilket synsätt eleverna hade på lärarens påverkan på motivationen till kemistudier. Metodvalet föll på en fenomenografisk inriktning där elevernas gemensamma uppfattningar tolkades och därefter kategoriserades i olika beskrivningskategorier. Resultatet visar att vissa elever ansåg kemistudier viktiga för fortsatta studier och/eller kommande yrkesliv alternativt för att förstå sin omgivning. Andra ansåg studier i kemi vara oviktiga eller icke-nödvändiga. Slutsatserna av denna studie indikerar att den sistnämnda gruppen elever behöver motiveras genom att förstå allmännyttan med kemikunskaper såsom att följa naturvetenskapliga omvärldsdiskussioner. I framtiden behöver eventuellt kursplanen i Kemi 1 förändras och inkludera mer återkoppling mellan vardags- och yrkesliv för att kunna motivera elever från den sistnämnda gruppen.Gällande elevernas motivation till kemistudier framkom att somliga elever associerade bra betyg, vidareutbildning, ljus framtid och ett välbetalt jobb. Andra motiverades av intresse för kunskap/ämnet/programmet eller ett blivande yrke. Ytterligare grupp motiverades främst av sin omgivning såsom familj och vänner. Gällande lärprocessens påverkan på kemistudier framträdde en tydlig skillnad mellan elever som förstod vad en god lärprocess är, det vill säga, samspel mellan lärare och elev och de som ansåg att lärprocessen helt berodde på eleven själv eller enkom på läraren. Lärarens påverkan på studiemotivation i kemi visade sig vara den största påverkan hos eleverna.

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

Vi har erfarit att barn kritiserat val av sånger i förskolan och att de uttryckt ett ointresse för några av de traditionella sångerna. Barnens perspektiv är både utifrån förskolans läroplan och tidigare forskning viktigt att utgå ifrån och ta i beaktande. Dock är barnens perspektiv kring musik och sång sällan i fokus bland den tidigare forskningen. Syftet med denna studie är att utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv, undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuellt samband mellan dessa. Det teoretiska perspektivet är, som det framkommer i syftet, ett musikdidaktiskt perspektiv vilket både rymmer det musikaliska och det didaktiska innehållet. Studien utgår från kvalitativ metod och genomförs med nio barn från en förskola. Barnen får uttrycka sina perspektiv kring sång och sången i förskolan genom samtal men även genom producerande av nya sånger. Resultatet och analysen visar att barnen lyssnar in och värderar olika ljudintryck och att olika delar i en sång har betydelse för dem. Olika innehåll och teman, som djur, fantasifullhet, framträdande, rim, spännande och ”förbjudna” ord, framkommer också som mer intressant eller viktigt. Barnen väver även in mycket reproducerande fenomen i det de själva producerar, ofta i form av karaktärer och personer men även färdiga rytmer.

Tidigare studier har visat att elevers intresse för NO-ämnet minskar och att elevers självförtroende försämras i ämnet när de blir äldre. Vidare har forskning visat att elevers intresse i praktiska metoder sjunker med åldern. Därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur lärare kan intressera elever i NO-undervisningen med praktiska moment. Syftet med denna undersökning är att undersöka om elever blir mer intresserade av praktiska moment i NO-undervisningen i årskurserna 4-6 och vad skulle kunna intressera eleverna ytterligare i undervisningen? Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av en enkät som innehöll frågor av både sluten och öppen karaktär. I undersökningen deltog 66 elever från årskurs 4-6 och 6 lärare som bedrev undervisning i de årskurserna. I resultatet framkom att majoriteten av elever och lärare hade en positiv inställning till praktiska moment i undervisningen, samt önskade fler experiment i NO-undervisningen. Lärare beskrev dock faktorer som tidsbrist, personalbrist, materialbrist och för stora klasser som utmaningar för att genomföra mer sådan undervisning. Därtill nämndes svårigheter att hitta relevanta uppgifter. Sammanfattningsvis skulle elevers intresse kunna förbättras med fler praktiska moment, om hindren för detta kan överbryggas. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>