Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv. Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan. Likaså är ett gemensamt arbete med hemmet, uppmuntran, motivation och intresse är viktiga byggstenar i arbetet med elevers läs- och skrivsvårigheter.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på. Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ”Ung livsstil” i Stockholms stad. Urvalet för denna studie består av skolungdomar i stadsmiljö och fokus var på vilka anläggningar för utövande av fysisk aktivitet som ungdomar ansåg att deras kommun ska satsa på. Enkäten innehöll dessutom bakgrundsfrågor om respondenternas aktuella fysiska aktivitetsnivå, föreningsmedlemskap, kön, invandrarbakgrund, socioekonomiska levnadsförhållanden och ålder. Resultat/Diskussion: Bland de mest frekvent valda anläggningarna finns fotbollsplan, sporthall, äventyrsbad, simhall, gym och bowlinghall. Det tydliggörs också att ungdomarnas önskan, av vilka satsningar de vill se, skiljer sig mellan olika sociala grupper. Det förefaller att bakgrundsfaktorerna kön, skolstadier, grad av motion och invandrarbakgrund har ett samband med ungdomarnas val, samtidigt påvisas endast ett fåtal samband med socioekonomisk bakgrund. / Introduction: A physically active lifestyle is compatible with many health effects benefits for both adults and adolescents. Moreover, physical activity in adolescence is an important parameter for a continued physically active lifestyle in adulthood. However, many young people do not meet the recommendations for physical activity. Empowerment, accessibility and opportunities for their own choices are important aspects for young people to become physically active. Purpose: The purpose of the present study is to investigate which sports- and recreation facilities young people prefer and would like to see developed. Method: The design is a cross-sectional study, in which the base is a survey that covers 2,404 school children in an urban environment. The focus was on which facilities for physical activity young people felt their municipality should focus on. The questionnaire also contained background questions about the respondents’ current physical activity levels, sports club memberships, gender, immigrant background, socio-economic conditions and age. Results/Discussion: The young people most frequent selected the football field, bowling alley, gym, indoor swimming pool, sports hall and water park as their preferred exercise facilities. It is also evident that young people´s preferences for particular facilities differed among different social groups. The background factors of gender, age, physical activity and immigrant background are related to young people´s choices. At the same time, only a few choices were related to socio- economic background.

The purpose of this study was to examine and compare what six preschool teachers thought about their opportunities to take advantage of children's interest in natural sciences and technology, across four kindergartens. The following questions were explored in order to achieve the aim of the study: How do the preschool teachers interviewed describe their work with science and technology in the preschool and what these preschool teachers think about the meaning of motivation in the children’s learning of natural sciences and technology in preschool.   The study used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews and interviewed a total of six trained pre-school teachers from four kindergartens with different profiles. The first kindergarten focuses on mathematics, science and technology. The second one has a profile based on children's play and language whilst collaborating in a STA (Science and Technology for All) project. The third and fourth preschools have a nature and environment profile. All the preschool teachers interviewed believe that the function of natural sciences in kindergarten is to give children the opportunity to discover, explore and understand nature; however, they have different viewpoints about nature and use it in different ways. The result of the study shows that the profile of the school affects the educational activities and the views of preschool teachers on children's learning as well as the building of knowledge in relation to natural sciences and technology. Likewise, the results show that there is great variation in how the six preschool teachers interviewed see opportunities to exploit children's motivation in nature and technology. Notwithstanding, all preschool teachers interviewed highlight that motivation is a driving force and the foundation for children's learning in natural sciences and technology.

Gymnastics is a reoccurring event in the physical education of many students. Despite this, there is still today limited research which describes the students’ perspective and interest for this activity and if there are any differences between genders. The purpose of this study has therefore been to investigate students’ interest for gymnastics and if there are any experiences, which can affect this interest. The study also aims at comparing girls’ and boys’ interest for gymnastics and if there are any experiences that can be effective. The method in this study has been two focus group interviews. The result shows that both focus groups have an equal interest for gymnastics. Although, they sometimes describe different experiences that affect their interest for the activity. In many ways this study confirms the results of earlier studies on students’ interest and affective factors for different parts of physical education. / Redskapsgymnastik är ett återkommande inslag i många elevers undervisning i idrott och hälsa. Trots detta finns det idag begränsad tillgång till forskning som beskriver elevers upplevelser och intresse för aktiviteten, samt om det finns några skillnader mellan könen. Studiens syfte har därför varit att undersöka elevers intresse för redskapsgymnastik samt att se om det finns upplevelser som inverkar på intresset. Syftet med studien var även att jämföra flickors och pojkars intresse för redskapsgymnastik samt vilka upplevelser som påverkar deras intresse. I studien har det används två strukturerade fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Resultatet visar även att flick- och pojkgruppen har ett likvärdigt intresse för redskapsgymnastik. Dock beskriver flick- och pojkgruppen stundtals hur olika upplevelser inverkar på intresset för aktiviteten på olika sätt. På många sätt liknar studiens resultat det som tidigare forskning visar om elevers intresse och påverkande faktorer för olika delar inom idrottsämnet.

The purpose of this study was to examine how small-scale private forest owners make decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years ago since the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas are in need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitative interviews with seven small-scale private forest owners with forest properties in the county Kronoberg. The respondents were chosen by the model SKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile). The results of the interviews showed that five categories: ownership, the storm Gudrun´s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important. How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personal interests, and expectations of the next generation to take over, are purposes this study has found. Furthermore, when pre-commercial thinning is not carried out or postponed, the silviculture has got lower priority, and other chores higher priority. Lack of knowledge might be one issue. If so, a contact with someone with this knowledge is important for starting up the pre-commercial thinning. Key words: Gudrun clearing, pre-commercial thinning, personal interest, net of contacts, private forest owners, change-of generation, “forest owner profile”.

Natural and environmental issues are everyday parts in preschool but when educators shall consciously work with sustainable development they tend to stop at recycling and what is necessary to be done for achieving the Grön Flagg-certification. I have been observing various preschools and noticed that sustainable development is flawed, often because of the teachers lack of interest, knowledge and in some cases both. Out of this grew an idea of making a project that could help the teachers see how the work with the subject in a fun and educational way can become a part of the preschools everyday routine. I made a tutorial booklet with basic facts and activities relating to sustainable development and the three questions in my report were how much knowledge and interest the teachers initially have, if the tutorial booklet could help the teachers to produce new knowledge and interest for the topic and if it turned out to be easier for them to provide educational activities within the subject. There were three departments that participated in my survey and the methodology of collecting data was an anonymous survey with the teachers' own comments in response. One of the most interesting findings was that those participants who received the most knowledge and dared to try out more and a little bit different activities were the educators who initially knew almost nothing and had an insecure attitude to the sustainable development. / Natur och miljöfrågor sägs vara vardag i förskolans verksamhet men när det handlar om hur man medvetet arbetar med hållbar utveckling stannar ofta pedagogerna vid källsortering och vad som behöver göras för att uppnå Grön Flagg-certifiering. Jag har med egna ögon sett att arbetet med hållbar utveckling är bristfällig och att det ofta beror på avsaknad av intresse och kunskaper hos pedagogerna. Därmed växte idén om att få pedagogerna att se hur hållbar utveckling på ett roligt och lärorikt sätt kan bli en del utav förskolans vardag. Jag gjorde ett handledningshäfte med fakta, tips och aktiviteter som berörde ämnet och mina frågeställningar var vilka kunskaper och inställningar som fanns hos pedagogerna sedan innan, om häftet kunde bidra till att pedagogerna fick ny kunskap och intresse för hållbar utveckling och om det blev enklare för pedagogerna att erbjuda barnen pedagogisk verksamhet inom ämnet efter att de arbetat med mitt häfte. Tre 1-3 års avdelningar ställde upp i min undersökning och datainsamlingsmetoden var anonym enkätundersökning med pedagogernas egna kommentarer som svar. Ett av de mest intressanta resultaten var att de som lärde sig flest nya saker och som vågade prova på fler och lite annorlunda aktiviteter var de pedagoger som från början visste minst och hade osäker inställning till ämnet.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om. Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige. Resultatet av studien delades upp i tre olika dimensioner utifrån det som framkom angående elevernas intressen inom de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan relateras till dem. Den första dimensionen var intresse för att deras prestationer resulterar i ett färdigt resultat, där den färdiga produkten var grunden för intresset. Den andra dimensionen var arbetssättets och arbetsformens påverkan för intresset där laborativt arbete, praktiskt arbete och grupparbete togs upp. Om dessa arbetssätt och arbetsformer användes menade eleverna att arbetspasset blev roligare och mer lustfyllt. Den sista dimensionen var elevernas intresse för omvärlden, både med koppling till de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan kopplas till undervisningen i dessa. I diskussionen berörs bland annat att det finns risker då inte arbetssättet används för att belysa en teori och även att det verkar som görandet i sig är det intressanta för elever och inte varför ett moment görs.</p> / <p>The aim of this study was to find which areas within the natural science subjects interests students the most and why this is the case. The aim was also to investigate if an interest in another subject can be used when teaching the natural science subjects. To answer these questions, a qualitative method was used where students were interviewed. The study was performed from a student point of view with ambition to obtain their opinions. Nine interviews in pairs were carried out with students in the sixth grade from a single class in a medium sized school in western Sweden. The results were divided into three different aspects with regards to the students' interest in the natural science subjects and other related subjects. The first aspect describes the interest that their achievements results in actual progress, where the finished product was the foundation for the interest. The second aspect was the impact of the ways of working on the interest, where laboratory, practical and group work were covered. When these ways of working were used the students felt that the work was more joyful. The last aspect was the students' interest for the surrounding world, both with regard to the natural science subjects and other subjects connected to the teaching of these. The discussion covers, among other things, the risks when the way of working is not used to illustrate a theory and the fact that the actual performance of a task seems more interesting to the students, than the aim of it.</p>

Hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som ofta ger upphov till en viss förvirring. I skolan ska elever lära sig att arbeta för och främja en hållbar utveckling, men hur ska det gå till? Det finns många tidigare studier som belyser hur lärare försöker anpassa sin undervisning till begreppet men i den här studien riktas istället fokus till eleverna. Vad har de för tankar om vad som är viktigt att lära sig och vad är de intresserade av? Min studie behandlar lärande för hållbar utveckling och har två huvudsyften. Det första är att studera och beskrivande kvalitativt skilda sätt elever beskriver sina uppfattningar, attityder, och intressen i samtal kring naturvetenskap och begreppet hållbar utveckling. Det andra syftar till att ta tillvara elevers egna uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med hållbar utveckling för att försöka förstå drivkrafter där nyfikenhet och intresse skapas. Studien tar avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen där fallstudier legat till grund för metodval och semistrukturerade forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Elevgrupper från en gymnasieskola i Stockholm intervjuades varpå materialet analyserades genom meningskoncentrering och kategorisering. De slutsatser som studien kommit fram till visar att de aspekter som lyfts upp i elevers samtal som drivkrafter eller grund till varför något blir intressant ofta saknas i de utsagor från eleverna som kommer fram i samtal om arbete med hållbar utveckling. De fyra nyckelord som framträder pekar på att elevers intresse fångas genom fördjupad kunskap, det häpnadsväckande, bra förebilder och det okända och att dessa bör inarbetas av lärare undervisning för ett lärande för hållbar utveckling. Men resultatet visar även på att förhållandet mellan elev och lärare bör belysas ytterligare och att lärare måste verka för att skapa mer aktiva medskapare till sin undervisning där framförallt det okända får vara en av drivkrafterna till att göra lärande för hållbar utveckling mer intresseväckande.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra med ökad kunskap om hur lärare i praktiken identifierar och arbetar med elever i eller som ligger i riskzonen för att senare hamna i avkodningssvårigheter. De frågeställningar som denna studie utgår ifrån är: Vilka varningssignaler uppger lärare är kännetecknande för avkodningssvårigheter och hur identifierar lärare dessa varningssignaler? samt Hur uppger lärare att de i den dagliga läsundervisningen arbetar med elever i avkodningssvårigheter? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta lärares erfarenheter och beskrivningar av den begynnande läsundervisningen i årskurs ett med elever i avkodningssvårigheter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide med fyra olika teman. För att analysera vår empiri använde vi oss av tematisk analys.Resultatet presenteras i olika teman under frågeställningarna. Det framkom att bristande förtrogenhet till bokstäverna och dess ljud, att inte ha knäckt den alfabetiska koden, svårigheter att ljuda ihop bokstäver samt stackatoläsning är varningssignaler på att en elev har avkodningssvårigheter. Det framkom vidare att det är av stor betydelse att lyssna på eleverna när de läser samt använda sig av bedömningsstöd för att kunna identifiera elever i avkodningssvårigheter. Att använda sig av en till en undervisning, individanpassning, varierade arbetssätt och repetition i den vardagliga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter har enligt lärarna gett goda resultat. Då tid, personal och lokaler enligt lärarna är en bristvara blir det av stor vikt att vara flexibel som lärare och på bästa sätt utnyttja det man har tillgång till. Vidare är en elevs motivation och intresse för läsning av stor betydelse för elever i avkodningssvårigheter. Slutligen är det även av stor betydelse att man som klasslärare samarbetar med övrig personal på skolan både i den dagliga läsundervisningen men också i bedömningen för att ge elever i avkodningssvårigheter de bästa möjligheterna till att bli goda avkodare.