Högläsning i klassrummen ter sig olika beroende på pedagogen, klassrumsmiljön och eleverna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att göra en analys av artiklar för att se vad forskningen säger kring elevernas inlärning av språk och intresse för böcker vid högläsning. De frågeställningar vi fokuserade på var: Hur möjliggör/förhindrar högläsningen elevernas språkinlärning och/eller intresse för böcker? Vilka strategier och metoder kan pedagoger använda sig av för att stärka elevers språkinlärning? Vad bör pedagoger tänka på vid högläsning för att högläsningstillfället ska kunna bidra till förhöjt intresse för böcker och läsning? I detta arbete berör vi högläsningens påverkan av elevers inlärning av språk och intresse för böcker. Med språkinlärning menar vi elevens hörförståelse, avkodning, läskunnighet, tal och vokabulär. När det kommer till elevers intresse påverkas detta framför allt av pedagogens förhållningssätt till högläsning, tidsbrist och planering, hur klassrumsmiljön ser ut men även elevers inställningar till böcker. Resultaten visade framförallt att det var pedagogens förhållningssätt som påverkade elevens intresse och språkinlärning. Vår undersökning visar att en god planering där syfte och mål tas upp kan påverka högläsningen positivt i klassrummet. Med detta kan pedagogen använda tillfället för att ge eleverna en grund till en positiv språkinlärning som i sin tur kan stärka elevernas intresse. Missköter pedagogen sin roll kan högläsning bidra med negativa effekter, framförallt på elevernas intresse för böcker.

Vår studie handlar om lärarens engagemang att fånga elevernas nyfikenhet och intresse i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som fungerar bäst för att öka elevernas intresse och nyfikenhet för NO-ämnena. Vi använde oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att besvara vår fråga. Frågan vi ville ha svar på var: Hur gör lärare för att stimulera elevernas nyfikenhet och intresse i NO-ämnena i F-3 idag? Vi kategoriserade vår insamlade data för att analysera och bearbeta dessa i vår studie, kategorierna tog form utifrån svaren vi fick av våra sex informanter. I resultatet framkommer det att utomhuspedagogik och natur och teknik för alla (NTA) är två mycket omtyckta undervisningsmetoder. Slutsatsen vi drog är att barnen har ett naturligt intresse och de är villiga att jobba inom ämnet NO.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger. RESULTAT: Intervjuresultatet har påvisat barns inflytande, vilket tycks vara förskjutet till den ”fria leken”. Styrdokumenten å sin sida, ger uttryck för barns rätt till inflytande över hela verksamheten. Samtliga pedagoger uttrycker att barns intresse bör ges stort utrymme. Dessvärre verkar faktorer såsom tid, miljö, barnsyn, styrdokument och stora barngrupper hämmande i tillvaratagandet av barns intressen. De centrala delarna i vårt resultat har kategoriserats. Därmed har barns och pedagogers uppfattningar utmynnat i följande kategorier: bestämmande, hörsammandet av barns intressen och tid och rum.

The purpose of this essay is to increase the understanding of how pedagogues use of body language can contribute to evoke and maintain the children’s interest during gatherings in preschool. We want to find out how the participating pedagogues use their own body language during gatherings and what they think about their own use of body language as a communicative tool. Since it has been shown that the body language has a huge role in human communication we insinuate that the pedagogues own conception and awareness about their body language is of importance. We hope and believe that this paper will broaden the awareness of body language use in preschool and that the pedagogues that participate in this search and/or read this paper will think about their own use of body language. Based on this study’s purpose, the following questions has been formulated: How do pedagogues in preschool use their body language during gatherings? What do the pedagogues think about the body language as a communicative tool? How aware are the pedagogues about their own use of body language? What significance can the body language have to evoke and maintain the children’s interest?

Syftet med studien är att undersöka hur lärares attityder påverkar elevernas intresse inom de naturorienterande ämnena. Kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer har använts för att nå ett representativ resultat. Både lärare och elever har intervjuats och vid elevintervjuerna användes bildstöd för att förenkla elevernas svar. Resultatet delades upp i två kategoriseringar av lärare A och lärare B för att kunna ställa de två lärares attityder mot varandra och därigenom se skillnader och vilken påverkan de har på eleverna. Slutsatsen är att lärarnas attityder kan påverka elevernas intresse men att det inte går att ge ett definitivt svar då det finns flera påverkande faktorer. Dessa faktorer kan vara konflikter, vilken tidpunkt på dagen lektionen är placerad och vilka läromedel som används.

I undersökningen lyfts förskollärarnas arbete med att ta tillvara på barns intresse i förskolansutemiljö. Vikten av förskollärarens roll vid barns intresse i förskolans utemiljö har en storbetydelse för barns lärande. Utformningen av miljön på förskolans gård har därför storbetydelse för barns utveckling. Undersökningens syfte är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till förskolans utemiljö. En kvalitativ metod har använts i undersökningen, där sex förskollärare har intervjuats. Vi har utgått från undersökningens två frågeställningar när vi skapat intervjufrågorna. Dessa tvåfrågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare förskolans utemiljö? Hur framställerförskollärare arbetet med att ta tillvara på barns intresse i förskolans utemiljö. Intervjufrågorna är skapade för att få reda på hur förskollärarna ser på sitt arbete med barns intresse i förskolans utemiljö samt vad en bra utemiljö innebär för förskollärarna. Vidintervjuerna samt insamling av materialet har hänsyn tagits till de fyra etiska principerna. Under bearbetning av det insamlade materialet har kategorier använts för att få framresultatet. I resultatet beskrivs förskollärarnas uppfattningar om hur utemiljön på förskolan bör vara utformad utifrån barns olika behov. Vidare beskrivs förskollärarnas roll i hur de tar tillvara på barns intresse och inflytande i förskolans utemiljö. Detta genom att vara delaktiga samt att bidra med material så att barnens lek kan fortsätta. Sammanfattningsvis framkommer det att barns intresse i förskolans utemiljö är en viktig del i barns lärande.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i Skolinspektionens rapport 2014 som visar på stora brister i teknikundervisningen i grundskolan och på ett minskande intresse för teknikämnet hos högstadielever, särskilt hos flickor. En oro finns att elever i framtiden inte väljer en teknisk karriär. Även internationella studier kring intresse för teknik och vetenskap visar på liknande resultat. Med ökad ålder minskar teknikintresset och särskilt utmärkande hos flickor. Flera orsaker anges till intresseminskningen såsom att objektet för intresset förändras med åldern; att mer vetenskapliga förklaringar krävs i högre årskurs än i lägre och därmed ökas svårighetsgraden. Det finns svårigheter i att mäta intresse och diskussion kan föras hur begreppet teknik uppfattas. Elevers uppfattning om begreppet teknik i forskningsstudier visar på att elever och forskare inte alltid har samma syn på vad teknik är. Studier visar dock att intresset för teknik kan ökas när teknik sätts in i ett sammanhang som involverar både människor och miljö. Kopplingen mellan intresset för ett ämne och högre studier i ämnet finns delade meningar om och några studier visar att andra faktorer än intresse styr karriärvalet. Samtidigt anger teknikläroplanen att eleven genom undervisningen ska utveckla ”intresse för teknik”. Syftet med det här examensarbetet är att angripa begreppet ”intresse för teknik” ur olika perspektiv och på vilket sätt det är påverkbart inom skolans ramar. I metoden ingår ett undervisningstema skapat av författaren som behandlar läskedrycksindustrin och som undervisats under åtta veckor på en högstadieskola i åk9. Enkäter kring teknikintresse genomförs med eleverna före och efter tekniktemat och även intervju med en grupp elever. Resultaten visar tydligt att det går att stimulera elevers teknikintresse i teknikämnet genom att välja teknik som är mycket vardagsnära till dem, såsom tekniken bakom en vanlig läskedryck. Vidare ökade elevernas intresse för teknik delvis för att de fått en ny syn på begreppet teknik. Den här studien bekräftar tidigare forskning om flickors teknikintresse, att detta ökar om tekniken sätts in i intressanta sammanhang. Gällande val till gymnasiet och sannolikheten för teknisk högskoleutbildning visar det här examensarbetet på att även om ett teknikintresse finns så har andra faktorer mycket stark påverkan på elevens karriärval.

I det här arbetet har jag undersökt melodiernas kvalitet och vilka byggstenar som ligger till grund för melodins intresse. Därför begränsade jag mig till att skriva sex ”four chords”-låtar där jag sedan bedömde och analyserade resultatet. Jag kom fram till att melodins samverkan med rytmen samt användandet av pauser är av största vikt för att melodin ska finna mitt intresse.

Inledning Denna undersökning handlar om digital bakgrundsmusik i förskolan. Den digitala bakgrundsmusiken är allt mer vanlig i dagens samhälle. Genom att vara på olika förskolor har vi observerat hur pedagoger använde sig av musik på olika sätt. Under utbildningens gång har vi förstått att musiken har skurits ner allt mer i vår förskollärarutbildning. Digital bakgrundsmusik är lättillgängligt och vem som helst kan använda sig av det. Detta gör att vi vill undersöka hur den digitala bakgrundsmusiken används i förskoleverksamheten. Syfte Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på digital bakgrundsmusik, hur digital bakgrundsmusik används och om den används som en kompletterande metod för pedagogiska aktiviteter i förskoleverksamheten. Syftet innefattar även hur pedagoger tolkar barnens intresse för och inflytande kring digital bakgrundsmusik. Metod Metoden som använts i undersökningen är en kvantitativ metod. Undersökningen baseras på enkäter där det finns både slutna och öppna frågor. Valet av metod gjordes för att få en objektiv bild på ett valt områdes användning av digital bakgrundsmusik i form av pedagogers syn på digital bakgrundsmusik i verksamheten. Resultat Undersökningen visade att flertalet pedagoger använder och är positiva till digital bakgrundsmusik på sin avdelning. Resultatet visar också att pedagogerna menar att de och barnen samsas om att välja den digitala bakgrundsmusiken. Undersökningen visar på att den digitala bakgrundsmusiken pedagogerna spelar upp för barnen och vilken genre de tror barnen föredrar är i stort sett samma. I resultatet visades det att det skiljer sig åt vid vilka aktiviteter digital bakgrundsmusik spelades.

För närvarande finns ett samarbete mellan Uppsala universitet och grundskolor i Uppsala kommun. Syftet med samarbetet är att väcka ett intresse för teknik och programmering hos skolornas elever. Projektet går under namnet Lärarpar och de som aktivt jobbar inom projektet är främst representanter från institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet. Verktyget som används för att väcka ett intresse är en aktivitet i robotprogrammering. Grunden för denna uppsats är en enkätundersökning som har genomförts för att ta reda på elevernas upplevelse av projektet, deras intresse för teknik och programmering samt hur dessa relaterar med varandra. Ett antal demografiska aspekter har också tagits i beaktande. Enkäten genomfördes på plats på de olika skolorna och genererade N=112 svar. Resultatet visar att upplevelsen av projektet är hög och att eleverna har ett intresse för teknik och programmering. De demografiska aspekter kön och skola tycks vara avgörande.