Syftet med denna studie var att undersöka lågstadielärares upplevelser och uppfattningar om sin teknikundervisning. Detta för att för att få en förståelse kring vad som påverkar ämnet och vidare dess utveckling. I studien har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna upplever en brist på tid och material. Ett flertal lärare saknar kollegialt stöd där de kan diskutera och tolka teknikämnet. Resultatet av denna studie har även visat på ett samband mellan lärares självupplevda intresse för teknik och self-efficacy i teknikundervisningen. Alla lärarna i studien uttryckte att de inte gjorde någon skillnad på flickor och pojkar i teknikundervisningen. Vissa uttryckte att eleverna på lågstadiet var för små för att se någon skillnad mellan pojkar och flickor. Detta samtidigt som vi trots allt kunde urskilja olikheter som gjordes mellan eleverna i undervisningen. Detta visar på en komplexitet där ens antagande om sin egen genusmedveten i undervisningen inte stämmer överens med verkligheten. Detta stämmer in med de uppfattningar och förväntningar som finns präglat i vårt samhälle på flickor och pojkar. Slutsatsen i denna studie är att det är svårt för lågstadielärare att bedriva en likvärdig teknikundervisning på grund av de olika ramfaktorerna såsom tid, material, läroplan och kollegialtsamarbete.

Denna konsumtionsuppsats syftar till att undersöka hur lärare arbetar med motivation ochinställning i det matematiska klassrummet i årskurs 4–6. Temat för dennakonsumtionsuppsats är av betydelse eftersom elevers kunskaper inom matematikeftersträvas i samhället, därmed är det av stor vikt att ta reda på hur elever motiveras tillarbete inom matematik. Studier insamlades genom databaserna UniSearch och ERIC.Resultatet visade att lärare arbetar på flera olika sätt för att stärka elevers motivation tillarbete inom matematik. Exempel på faktorer som motiverar elever till arbete inommatematik är temaarbete, lämpliga uppgifter och kooperativt lärande. Även lärarensentusiasm till ämnet är av stor betydelse och påverkar elevernas motivation till matematik.Dessutom visade resultatet att elevers inställning till matematik är medelhög.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning i teknik kan bedrivas och utvecklas för att bäst främja teknikintresset hos flickor i årskurs 3–6. Studien ska belysa vilka didaktiska strategier verksamma lärare arbetar med för att främja flickornas teknikintresse och vilket stöd de verksamma lärarna behöver för att kunna bedriva genusmedveten undervisning i syfte att främja flickornas intresse för teknikämnet. Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurs tre upp till årskurs sex från Mellansverige. Resultatet visar att teknikintresset hos flickorna finns i lika hög grad som hos pojkarna men när flickorna blir äldre så tystnar de och tar inte för sig i klassrummet på samma vis som pojkarna. Lärarna introducerar genusmedveten undervisning i teknik genom att presentera betydelsefulla kvinnor inom tekniken och genom att påvisa kvinnor som arbetar inom tekniska yrken av olika slag. Det beskrivs emellertid vara komplext att applicera genusmedvetenhet på teknikundervisningen eftersom lärarna i flera fall känner att de står ensamma och övergivna av organisationen som inte erbjuder kompetensutveckling i ämnet av något slag. Lärarna önskar kompetensutveckling både i genusmedveten undervisning och inom själva teknikämnet så att de kan bygga på sin självkänsla och kompetens för att kunna erbjuda eleverna en fullgod undervisning där alla kan ta del av kunskapen oavsett kön. Det uttrycks också, både i tidigare forskning och genom intervjuerna med informanterna, att fråga är mer komplex än att den bara handlar om pojkar eller flickor, män eller kvinnor. Mycket i studien tyder på att vi måste ned på individnivå för att kunna bedriva en undervisning anpassad för alla elever.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevintresset ser ut inför ämnet religionskunskap, hur religionslärare arbetar med att främja elevmotivation inför ämnet religionskunskap samt att undersöka vilka strategier religionslärare använder i sin religionskunskapsundervisning. Frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är som följande: hur upplever religionslärare att elevmotivation och intresse ser ut inför ämnet religionskunskap? Hur arbetar religionslärare med att främja elevmotivation i en klassrumskontext? Vilka strategier använder religionslärare i sin religionsundervisning? Anledningen bakom detta examensarbetes syfte är att vi som författare under genomförda verksamhetsförlagda utbildningsperioder upplevt att det har funnits ett bristande engagemang hos elever för religionskunskap vilket blivit tydligt under lektionstid samt genom läsning av tidigare didaktiska diskussioner kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ansats är lagd utifrån läroplansteorin och dess tredje läroplanskod vilken behandlar ”… studier av vad som sker i klassrummet där den praktiska undervisningen utifrån en viss läroplan tar form.” (Wahlström 2016, s. 28). Examensarbetets metod består av kvalitativa och kvantitativa enkätutskick och intervjuer. Enkätutskicken genererade 20 svar från lärarrespondenter och det utfördes två intervjuer med yrkesaktiva lärare. Resultaten från både enkätutskicken och intervjuerna visar att det bristande intresse som vi uppfattade som problematiskt inte längre är fallet, enligt majoriteten av lärarrespondenterna är intresset för religionskunskapen relativt stor. Därutöver menar lärarrespondenterna att det fortfarande krävs arbete med elevmotivation och att de strategier som används skiftar mellan klasser och lärare.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about technology teaching for years 1-3 by gaining better knowledge of what educators perceive about their technology teaching regard to interest, understanding and assessment. The study has used semi-structured interviews as a method, involving four educators. The study examines how educators, who teach technology in primary school, consider their teaching in terms of interest, understanding and assessment. The results showed a great interest in the subject and the teaching. What affects teaching is the knowledge the educator possesses, the availability of teaching materials and construction materials and how time is allocated. Assessment opportunities are also affected by the educator's knowledge and by the student groups. The teachers' view of the purpose of their teaching turns out to be the same as they assess, which is the students' commitment and ability to reflect.  There is uncertainty among teaching educators, including how to interpret the curriculum and design lesson arrangements. This uncertainty may be the reason why the subject is still taught together with the nature-oriented subjects, where the educators feel more confident. The study revealed shortcomings in the availability of teaching materials, materials for construction and further education. The educators consider these assets to be a prerequisite for being able to practice good teaching. Increased knowledge and access to materials could be a way of developing teaching. Knowledge through further education and collegial learning helps educators to feel confident in how to interpret the curriculum and achieve an equal education. The availability of materials for construction could be increased through collaboration with the practically oriented subjects such as handicrafts and painting as well as with extracurricular at school. / Syfte med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisning för åk 1-3 genom att få bättre kännedom om vad pedagoger uppfattning om sin teknikundervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Studien har använt semistrukturerade intervjuer som metod, där fyra pedagoger medverkade. Studien undersöker hur pedagoger som undervisar i teknik på lågstadiet, tänker om sin undervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Resultatet visade ett stort intresse för ämnet och undervisningen. Det som inverkar på undervisning är den kunskap pedagogen besitter, tillgången på läromedel och konstruktionsmaterial samt hur tiden disponeras. Även bedömningsmöjligheter påverkas av pedagogens kunskap samt av elevgruppernas sammansättning. Pedagogernas syfte med undervisningen visar sig vara samma som de bedömer, vilket är elevernas engagemang och reflektionsförmåga. Även om pedagogerna till stor del är positiva till att undervisa i ämnet teknik finns det en osäkerhet om bland annat i hur de ska tolka läroplanen och utforma lektionsupplägg. Denna osäkerhet kan vara orsaken till att ämnet fortfarande undervisas ihop med de naturorienterande ämnena, där pedagogerna känner sig säkrare. I studien framkom det att pedagogerna upplever brister i tillgången på läromedel, material för konstruktion samt fortbildning. Dessa tillgångar anser pedagogerna vara en förutsättning för att kunna utöva en bra undervisning. Kunskap genom fortbildning och kollegialt lärande hjälper pedagogerna att känna sig trygga i hur de ska tolka läroplanen och få till en likvärdig undervisning. Tillgången till material för konstruktion skulle kunna utökas genom samarbete med de praktiskt inriktade ämnena som slöjd och bild samt med fritids på skolan.

Studien har gjorts med syfte att undersöka forskningsläget samt mellanstadielärares uppfattningar huruvida elevernas intresse för historieämnet kan öka med hjälp av undervisning om lokalhistoria. Forskarna har inriktat sig på lärares uppfattningar om lokalhistoria och presenterar olika för- och nackdelar som lärarna pekar på, samt hur lokalhistoria kan användas i undervisning.  Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare. Lärarna som intervjuas i studien arbetar eller har arbetat på mellanstadiet. De delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar gällande lokalhistorisk undervisning samt varför de valt att arbeta med lokalhistoria trots att det inte längre finns med i läroplanen för mellanstadiet.  Den empiriska studien överensstämmer med forskningsläget och båda visar en rad fördelar med lokalhistorisk undervisning. Fördelar som lyfts är att undervisningen blir intresseväckande för eleverna samt att de kan göra kopplingar mellan den “lilla” och den “stora” historien. De nackdelar som presenteras är bland annat brist på material samt ekonomiska resurser. Slutsatsen blir dock att lokalhistoria är ett arbetssätt som påverkar eleverna positivt och kan öka deras intresse för historieämnet.

Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv vilken roll kemiläraren har för att stärka elevers motivation,samt belysa hur läraren bedriver undervisning i ämnet som hjälper eleverna att bli motiverade i kemiämnet. Undersökningen genomfördes  med fem kemilärare på högstadiet i två grundskolor i södra Sverige. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in impirin.

Independent reading is given lower priority in today's teaching. School activities prioritize students' reading ability to a greater extent than student motivation. Both the curriculum and various mapping materials focus more on students' reading development than on students finding reading pleasurable. The purpose of the study is therefore to explore how students' interest in reading is taken advantage of in grades 1-3 and to make visible how teachers work to promote students' fiction reading. The literature on which the study is based has been found by means of information search via various search services. The material that has been analyzed is eight scientific articles, one doctoral dissertation, one report and two research overviews. These are a mixture of international and national studies. The results of the study showed that there are several factors that affect students' motivation. The study places great emphasis on the factors that have a positive effect; internal motivation, strategies to increase students' interest, the teacher's role in the work with reading and the relationship between student and teacher. Extrinsic motivation is also discussed in relation to intrinsic motivation.

Tidigare forskning visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena ofta sjunker i den senare delen av grundskolan. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för kemiämnet hos en elevgrupp bestående av sjätteklassare. Studien undersökte vad eleverna föredrar för arbetssätt och metoder inom undervisningen samt vilken inverkan elevernas inställning har på deras prestation i ämnet. För att uppnå studiens syfte genomfördes en enkätundersökning samt uppföljande elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes i två fokusgrupper, en grupp som presterade över C-nivå och den andra under C-nivå. Syftet med intervjuerna var att få en djupare kunskap om elevernas inställning för ämnet genom att ta del av deras resonemang kring enkätsvaren. Resultaten visar att elever som presterar över C-nivå också har ett större intresse för ämnet, vilket kan kopplas till elevernas svar som visar att de i framtiden tror sig ha användning för sina kunskaper i kemi. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar lärarens genomgångar och diskussioner med andra i undervisningssammanhang, vilket kan ha att göra med att de befäster kunskapen lättare då de får förståelse för teorins betydelse innan praktiska moment.