Denna avhandling syftar till att belysa hur friluftsliv och naturturism hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Detta diskuteras i relation till myndigheters uttalade policys där vikten av friluftsliv framhålls och allmänhetens attityder till friluftsliv. Syftet är också att föra en diskussion om hur kommunal fysisk planering kan fungera som verktyg för att främja friluftslivets intresse i markanvändningsfrågor. Undersökningen har skett genom enkäter, intervjuer, studier av lagstiftning och myndighetsdokument samt studier av planeringsdokument, främst översiktliga planer, i 11 kommuner som ingår i de tre fallstudieområdena Järvafältet utanför Stockholm, Blekinge skärgård och kustzon och Söderåsen i Skåne. Vid första anblicken kan det framstå som om friluftsliv har ett starkt skydd i den kommunala fysiska planeringen. Det omnämns i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänt intresse och i Miljöbalken (MB) som riksintressen och som ett av strandskyddets två syften. Planeringslagstiftningens process- och ramlagskaraktär ger dock flertalet tolkningsbara formuleringar i lagtexten samtidigt som begreppet allmänt intresse är mångtydigt. Både PBL och strandskyddet har också nyligen ändrats så att det i flera frågor ännu inte hunnit etableras någon rättspraxis för tolkning och tillämpning. En av den kommunala fysiska planeringens viktigaste uppgifter är att i markanvändningsfrågor avväga mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultat visar att friluftslivets och naturturismens ställning i kommunal planering varierar mellan kommuner men också mellan planeringsnivåer. En betydande majoritet av kommunerna använder friluftsliv och naturturism i sin marknadsföring. Avvägningsbeslut i markanvändningsfrågor som utfaller till friluftslivets nackdel kan dock ofta motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv därmed bedöms kunna ske någon annanstans än där man vill exploatera. Här kan allemansrätten vara en viktig faktor för denna tolkning. I planeringsdokument förekommer också ofta den rådande planeringsdoktrinen om den täta staden i kombination med hållbarhetsargument. Detta kan ytterligare verka för exploatering av urbana grönytor. Det finns ett behov av fysisk planering som säkerställer mark för friluftsliv. Resultat från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv 07 visar att människor värderar rekreationsnatur högt, många till och med så högt att det påverkar deras val av bostadsort. Cirka en sjättedel uppger dock att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Respondenterna anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda tysta områden. Planeringen behöver också visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv eftersom många respondenter uttrycker en oro över negativa konsekvenser av ett förändrat klimat men endast cirka var fjärde kommun uppmärksammar detta i den översiktliga planeringen. Huvudhandledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola och biträdande handledare professor Klas Sandell, Geografi och turism, Karlstad Universitet. Doktorsavhandlingen togs fram inom ramen för forskningsprojektet Planering för friluftsliv vid Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Projektet utgjorde ett av sju delprojekt i det nationella och mångdisciplinära forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring som letts av professor Peter Fredman, Mittuniversitetet och som finansierats av Naturvårdsverket.

Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.

Denna uppsats handlar om att skapa konstnärliga produktioner med loopar som utgångspunkt. Utifrån fyra specificerade loopmetoder har åtta konstnärliga produktioner skapats. Med looparna som utgångspunkt skapas en grund att bygga från och i samma stund ett problem som måste lösas. Denna medvetna begränsning frambringar effektivitet och kreativa lösningar samt användbara verktyg och intresseelement.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om politiskt förtroende bland unga i Sverige, genom att skapa en djupare kunskap och förståelse för ungas förtroende för politiska partier. Det teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om vilka faktorer som kan tänkas påverka förtroende. Erfarenhetskapital, livsfaser och individens tolkning används som verktyg vid analys av resultatet. Det empiriska materialet för att besvara syfte och frågeställning har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer mellan 16 och 26 år. Resultatet pekar på relation mellan upplevd kunskap och intresse hos individen, vilket i sin tur hänger samman med förtroende för politiska partier. Intresse skapas av att en upplevd kunskap tycks finnas, samtidigt som kunskap genererar i intresse för politiken och där dessa två ger effekt på förtroende för de politiska partierna.

<p>Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka samspelet mellan barnen och förutsättningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat på att försöka ta reda på hur detta samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt pedagogernas syn på och förhållningssätt till detta. Studien bygger på forskning som haft betydelse för den förändrade synen på små barns samspel. Denna syn har ändrats från att ha betraktat små barn som egocentriska till att idag se på dem som kompetenta till samspel. I resultatdelen redovisar vi dels egna observationer som vi utfört på förskolor och dels intervjuer som vi genomfört med tre förskollärare. I resultatet kunde vi se en motsättning mellan förskolans struktur och pedagogernas intentioner att barnen ska få möjlighet att samspela. I den efterföljande analysen och diskussionen jämför vi aktuell forskning med intervjuerna och observationerna för att kunna besvara våra frågeställningar. I vår undersökning kom vi fram till att samspelen ofta innehöll rörelser och känslor. Pedagogernas arbetssätt och förhållningssätt till samspel kan påverka förutsättningarna för detta. För att kunna utveckla samspelet är det viktigt att vara fokuserad på de oftast korta möten som sker mellan barnen och att inte avbryta det i onödan. Vi fann att pedagogernas sätt att planera miljön också är betydelsefullt för att samspelet ska få utrymme.</p>

<p>Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det. </p>

<p>När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det. Genom den här undersökningen kunde vi se att intresset i de två klasserna ser väldigt olika ut. Orsaken till detta kan vara att i den ena klassen var undervisningen mer varierande och läraren har en utbildning inom matematikämnet.</p> / <p>When we have been out in different schools we have seen traces that the pupils’ interest in mathematics is decreasing when they reach the higher school grades. We have also observed many different kinds of teachers and teaching styles. Our purpose with this study is to look closer into how the interest seems to be in two classes, both in the sixth grade, and determine which factors may be behind the decreasing interest in mathematics among the students. To obtain knowledge about this, we conducted surveys in the classes. Then, we chose four pupils from each class, based upon the result of the survey, two in each class who like mathematics and two in each class who do not. The result of this study shows that interest in mathematics differs in the two classes. Underlying reasons for this might be varying methods in teaching and the teacher’s qualification.</p>

<p>Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska på</p><p>gymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intresset</p><p>för tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, har</p><p>jag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa till</p><p>att förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jag</p><p>använt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan.</p><p>Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna är</p><p>verklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är en</p><p>avgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat i</p><p>klassrummet</p>

<p>År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ”STS”, ”NOS” och ”Out of School” som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse. Resultaten visar också att det kan finnas behov av att belysa vissa aspekter tydligare. En sådan aspekt är kön/genus. En annan är föräldrar och kamraters påverkan. Resultaten diskuteras utifrån vetenskapliga sammanhang som handlar om elevers intressen för naturvetenskap och teknik.</p>