Studier har visat att elever har ett lågt intresse för skolans naturvetenskap. Flerainternationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkaristället som att intresset minskat de senaste åren. Naturvetenskaplig kunskap är viktigbåde för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhälle där de ska taställning till olika samhälliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll isamhällets utveckling.Syftet med detta examensarbete, vilket är en litteraturöversikt, är att ta reda på omelever har lågt intresse för naturvetenskap i skolan och i så fall varför. Vidare är syftetatt ta reda på vilka förändringar av undervisningen som bör göras för att elevernasintresse ska öka. Resultaten från litteraturöversikten visar på att elever visst har ettintresse för naturvetenskap, men inte den som presenteras i skolan. Däremot intresserar de sig för den naturvetenskap de möter i TV och tidningar. Elever är dock intresserade av vissa delar av den naturvetenskap som undervisas i skolan. Det verkar som att de flesta av de intressanta delarna ingår i biologi, varför eleverna också tycker detta ämne är mer intressant än fysik och kemi. Det verkar vidare som att det innehåll som lärarna undervisar till stora delar sammanfaller med det eleverna tycker är minst intressant. Elever tycker vidare att de naturvetenskapliga ämnena är tråkiga och abstrakta. Undervisningen riktar sig ofta bara till de elever som ska läsa vidare inomnaturvetenskap och är inte allmänbildande i den omfattning den borde vara. För att ökaelevernas intresse bör en del förändringar göras när det gäller den naturvetenskapligaundervisningen. Den måste i större utsträckning kopplas till elevernas vardag och egnaliv. Media måste få ta större del både i undervisningen och i lärarnas planering avundervisningen, då eleverna verkar vara mer intresserade av den naturvetenskap som de ser på TV och läser om i tidningar. Vidare bör undervisningen bli mer allmänbildande, så att fler elever än de som ska studera vidare inom naturvetenskap ser någon relevans i att läsa naturvetenskap samt för att naturvetenskapen ska kunna motivera sin plats i skolan.

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil’s choice. A study of students’ interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school).Skolutveckling och ledarskap, 90 hp. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Elevens val är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärar-högskolan i Malmö. Det är en studie baserat på intervjuer med nio elever på gym-nasiets elprogram med automation som inriktning. Undersökningen är utförd med kvalitativ metod. Uppsatsens syfte är att undersöka elevernas intresse och motiv med sitt val av program. Har de valt med hjärta eller hjärna? Har elevernas anhö-riga eller kompisar tryckt på? Vet en sextonåring egentligen vad han eller hon vill bli i framtiden?Resultatet visade att de intervjuade eleverna var betydligt mer målmedvetna än det första ytliga intrycket de utstrålade. Även de elever som ansåg sig ha kommit in på fel program hade fått en viss insikt om sitt framtida yrkesval, eller i varje fall vad de inte ville syssla med. Detta kan ligga till grund för hur jag som lärare ska bemöta elever på gymnasiets elprogram med automation som inriktning vid den första kontakten.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lärares förståelse för hur elever upplever och ser på begreppet elevinflytande. Vi diskuterar också hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jämförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras på begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkäter gjorda i en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6, samt en gruppintervju i varje årskurs. Valet att använda två olika metoder, kvantitativa och kvalitativa, gjordes då dessa två metoder kompletterar varandra bra. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är viktigt för dem att få vara med och ha inflytande över sin skolgång. Eleverna vill ha inflytande över allt rörande deras skolgång, från raster till skolmat och undervisning. Elevinflytande påverkar elevers skolgång på ett positivt sätt genom att det blir roligare, de lär sig lättare och får bättre översikt över sin skoldag. Ett samband mellan intresse, makt och elevinflytande har till viss del kunnat urskiljas både i tidigare forskning och i resultatet av denna undersökning. / This paper examines student participation from a student perspective. This is to increase teachers' understanding of how students experience and looks at the concept of student participation. We also discuss how students' experiences of the concept of student participation look like and what positive and negative thoughts the students have about the concept. The picture that emerges in the study are then compared with previous research. The theoretical part is based on the concepts of interest and power. The study consists of surveys conducted in a grade 4, a grade 5 and a grade 6, and a group interview in each grade. The choice of using two different methods, quantitative and qualitative, were made because these two methods complement each other well. The results of the survey show that students think it's important for them to be involved and have influence over their education. Students want to have control over everything related to their schooling. Student participation affects students' schooling in a positive way by making it more fun, they learn more and get a better view of their school day. A relationship between interest, power, and student participation has been partially observed on both previous research and the results of this study.

Arbetets syfte är att ta reda på hur läroböcker och lärarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lärarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lärare samt analyserades tre läroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare år. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse områden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lärarna använder och följer i stort sätt bara de analyserade läroböckerna. Detta leder till att eleverna inte undervisas i sina intresseområden. Att lärarna följer läroboken i undervisningen beror på att deras lektionsmaterial redan är planerat sedan tidigare. En ny lektionsplanering med nytt material skulle ta för mycket tid. Tid som läraren inte känner att hon/han har.

Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll. Ungdomarna beskriver att det är intresset som styr deras val. Det framkommer att valet påverkas av vårt kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet. Resultatet bekräftas från tidigare forskning och teorier. Föräldrarna är de viktigaste förebilderna inför gymnasievalet och framtida yrkesval. Det finns en medvetenhet bland ungdomarna att det krävs eftergymnasial utbildning för att få arbete i dagens samhälle. Ungdomarna är fria att söka vad de vill efter intresse och förmåga, men vi ser att trots deras frihet så följer många i sina föräldrars fotspår både kulturellt, socialt och yrkesmässigt.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse eller ointresse för ämnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i årskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik är bland annat matematikuppgifternas svårighetsgrad, kännedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmåga, lust att lära, klassrumsklimat samt undervisningsinnehåll. Som lärare behöver man forma ett undervisningsinnehåll som stimulerar och motiverar eleverna. Det är bra att lära känna sina elever och försöka utgå från elevernas individuella förutsättningar.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter. De observationer som vi har valt att ta med i arbetet visar hur pedagoger skapar möjligheter för barnen och tar tillvara deras intresse för naturvetenskap. Vår jämförande studie visar att förskolornas olika utemiljöer inte är avgörande för hur pedagoger skapar möjligheter för att utmana, stötta och arbeta med barns lärande inom naturvetenskap. Undersökningen visar att samtliga pedagoger ser möjligheter för barns lärande inom naturvetenskap i sin utemiljö. Pedagogerna har en varierad syn på vad som är naturvetenskap och anser vidare att de har goda grundkunskaper inom ämnet för att kunna möta, inspirera och utmana barnen i sitt lärande och sin utveckling inom naturvetenskap. Pedagogerna använder sig av teman för att introducera naturvetenskap hos barnen på sina förskolor, där de är lyhörda för vad barnen intresserar sig för, de menar att barnens intresse är viktigt för att kunna utveckla verksamheten vidare på ett för barnen meningsfullt sätt. De är även medvetna om sina roller som medupptäckare och inspiratörer där engagemanget och närvaron i barnens utevistelse är betydelsefull för att öppna barnens ögon för naturvetenskapens värld och hitta metoden som gör att barnen drivs vidare i sin utveckling och sitt lustfyllda lärande.

Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på hur vi kan motivera och intressera våra elever samt vilka svårigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare och elever har det visat sig att den största svårigheten har varit textförståelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som är väsentliga för problemlösning är variation i undervisningen, uppgifter med lämplig svårighetsgrad och att använda eleverna som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen är det viktigt att eleverna känner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör. Detta kan göras genom att använda eleverna som utgångspunkt och ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper de har med sig till skolan. Vi har i denna undersökning kommit fram till att man tidigt måste förbereda eleverna inför problemlösning och hjälpa dem att acceptera att det tar tid att lösa problem. Vi tror att en orsak till att eleverna har stora svårigheter vid problemlösning är att man i matematik- undervisningen utgår från matematikboken.

I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gången för mer än 30 år sedan och liknande påståenden dyker alltjämt upp inom nyhetsrapportering då utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga området har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs välutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels är det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min fråga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem. Jag har strukturerat detta forskningsområde i en modell och diskuterat resultaten utifrån orsak, verkan och åtgärder. De senaste årens publicerade forskningsartiklar behandlar till största delen fortfarande kartläggning av elevers intresse och attityder. En mindre del av forskningen inom området har ägnat sig åt orsakerna. Risken med detta är att orsaker diskuteras på fel sätt, så att de bakomliggande orsakerna till upplevda problem inte blir synliga. Då finns också en risk att åtgärder designas, som inte hanterar orsakerna. Dessa förhållanden diskuterar jag och sätter i relation till vad som skulle kunna uppfattas som orsaker till de effekter som studeras. Modellen jag utvecklat pekar på att det är hur individer möter innehållet i olika praktiker, som spelar stor roll för att förstå dessa utbildningsrelaterade problem.