The purpose of this thesis has been to; based on interviews with four teachers in Stockholm city, get at picture of preschool teacher’s viewpoint on children’s influence in preschool. Research questions: How is the children`s influence looked upon by the teachers in preschool?, In what ways do children’s influence affect their learning, In what ways are the interviewed preschool teachers working with democracy in preschool? To carry out this thesis, I used the qualitative method. In the qualitative method, use is made of the interview method to collect empirical data with interviews. I interviewed four preschool teachers from three different preschools. This thesis is built upon John Dewey’s philosophical thinking as a theoretical base. The result of this thesis shows that all preschool teachers felt that the application of children’s influence in the daily activities, although complicated, is essential in their work. At the same time the opinion of the teachers varied a lot concerning to what extent the children shall take responsibility on deciding upon their activities. One teacher claimed that it is not possible to plan activities based on 19 children’s wishes and the other that she had to limit the influence of the children because it is the teacher’s obligation to lead the children to discover new activities, not just to continue with the old ones. By using children’s influence, considered another preschool teacher, the children expand their frames of reference which allow the kids to discover new areas to work with. All the teacher´s also agreed about the importance of letting the activities being built upon the children`s different interests.  Preschool teachers use children’s councils, planning with children or voting on what activities they should have in the pursuit of the children to take part of what democracy means.

Inställningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i årskurs tre på naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas inställningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan många elevers vetenskapsteori tillskrivas samhällets vetenskapsteori, som karaktäriseras av en pragmatisk och tillämpningsorienterad syn på naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ”vardagligt” förnuft, vilket troligen gäller allmänt för modern fysik. En sådan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna när de skall lära undervisningsstoffet i fysik. Från undersökningen kan även de viktigaste orsakerna till elevernas inställning spåras: (i) en av skolan institutionaliserad vardagsförståelse av begreppet elektron; (ii) att det inte ”lönar sig” att fokusera på begreppsförståelse vid examination i modern fysik; (iii) att det inte anses, ens av eleverna själva, allmänbildande med kunskap i naturvetenskap. Flera aspekter av undervisning med vetenskapsteoretiska perspektiv diskuteras.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ”traditionellt” med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift. I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt. Det finns också skillnader i hur de båda förskolorna arbeta för att främja barns språkutveckling.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning elever har till NO och teknik. I undersökningen användes enkäter som är utformade som intervjublad, med öppna svarsfrågor, vilket gör att det är elevernas tankar som framkommer i svaren. Det är 320 elever från fyra olika skolor i årskurserna 4-6, som är med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jämföras. Av resultaten framgår att de flesta eleverna har en positiv inställning till NO och teknik. De kommer med bra svar till varför de tror att ämnena är viktiga i undervisningen. Men de har också svårt att skilja på om de har NO eller teknik i undervisningen. Det är ingen större skillnad mellan skolorna på svaren från eleverna. Vi måste uppmärksamma eleverna på när NO respektive teknik sker i undervisningen och relatera ämnena till vardagslivet, så eleverna får förståelse för när de kan använda det de lär sig. Vilket kan göra att elevernas motivation och intresse ökar för dessa.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet. Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning. Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna. Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör. Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning. En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant.

The basis for this study was my own conception of a weakening of recreational activities in the Swedish secondary school. The aim of the study was to look into five school leaders’ ideas of recreational activities. The school leaders’ who participated came from various municipalities in two different counties, southern Värmland and northern Västra Götaland (former Skaraborg). In order to collect the school leaders’ perceptions of the subject, qualitative interviews were conducted. Theoretical models produced by Pierre Bourdieu and his thoughts of habitus together with Abraham Malsows hierarchy of needs have left their mark on this study. The study showed that the school leaders perceived several positive qualities from recreational activities, such as fellowship, it´s relaxing effect, calmness and the physical aspect that comes from being in nature. Despite this, recreational activities occurred irregularly, which was mainly due to organizational reasons, such as the schedule involving several lessons with different teachers, which makes it hard to practice outdoor life for any great length of time. Costs and lack of equipment are also mentioned as limiting. Several school leaders mentioned the PE teacher’s enthusiasm as an important factor affecting the amount of outdoor life in school.

Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer. Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan.

No description available.

Abstrakt Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5. Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld. I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.