<p> </p><p>I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.</p><p> </p>

<p>Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer.</p><p>Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan.</p>

No description available.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning elever har till NO och teknik. I undersökningen användes enkäter som är utformade som intervjublad, med öppna svarsfrågor, vilket gör att det är elevernas tankar som framkommer i svaren. Det är 320 elever från fyra olika skolor i årskurserna 4-6, som är med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jämföras. Av resultaten framgår att de flesta eleverna har en positiv inställning till NO och teknik. De kommer med bra svar till varför de tror att ämnena är viktiga i undervisningen. Men de har också svårt att skilja på om de har NO eller teknik i undervisningen. Det är ingen större skillnad mellan skolorna på svaren från eleverna. Vi måste uppmärksamma eleverna på när NO respektive teknik sker i undervisningen och relatera ämnena till vardagslivet, så eleverna får förståelse för när de kan använda det de lär sig. Vilket kan göra att elevernas motivation och intresse ökar för dessa.</p>

<p>BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger. RESULTAT: Intervjuresultatet har påvisat barns inflytande, vilket tycks vara förskjutet till den ”fria leken”. Styrdokumenten å sin sida, ger uttryck för barns rätt till inflytande över hela verksamheten. Samtliga pedagoger uttrycker att barns intresse bör ges stort utrymme. Dessvärre verkar faktorer såsom tid, miljö, barnsyn, styrdokument och stora barngrupper hämmande i tillvaratagandet av barns intressen. De centrala delarna i vårt resultat har kategoriserats. Därmed har barns och pedagogers uppfattningar utmynnat i följande kategorier: bestämmande, hörsammandet av barns intressen och tid och rum.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.</p><p>Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.</p><p>I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter hundägare har upplevt av samvaro med hund. Femton individuella intervjuer genomfördes och alla respondenter var hundägare samt medlemmar av en brukshundklubb. Den insamlade datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen handlar generellt om de olika erfarenheterna hundägare har upplevt av att äga en hund, samt hur detta kan kopplas till tidigare forskning kring hälsa. Erfarenheter så som bidragande till bättre hälsa, kärlek till hunden, glädje och sällskap tas upp vid flera tillfällen i uppsatsen. Efter analysen framställdes fyra slutgiltiga teman: bättre hälsa, aldrig ensam, intresse, samt relation och känslor. Resultatet av denna studie visade att en hund kan ge människan en god hälsa genom att ägarna bland annat får komma ut och gå. Den visar även att hunden sprider kärlek, glädje och inte minst att ägarna aldrig behöver känna sig ensamma. Slutsatsen av denna studie var att hunden bidrar till en bättre hälsa både psykiskt, fysiskt och socialtNyckelord: hund, hundägarskap, hälsa, känslor, intresse / The purpose of this study was to examine dogowners’ experiences of the relation to their dog. Fifteen individual interviews were conducted and all respondents were dog owners as well as members of a Swedish brukshundklubb. The collected data was analyzed by a so called thematic analysis. What the paper generally comes down to is the different experiences dog owners have experienced in owning a dog, and how this can be linked to previous research in health. Experience as contributing to better health, love the dog, joy and companionship raised on several occasions in the essay. After the analysis was made, four final themes were found: better health, never lonely, interest, and relationship and emotion. The results of this study showed that a dog can give a good health to the owners, for an example by getting out for a walk. It also shows that the dog is spreading love, joy, and not least the owners never have to feel alone. The conclusion of this study was that the dog contributes to better health, both mentally, physically and socially.Keywords: dog, dogownership, health, emotions, interests

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten