<p>Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.</p>

Knubbsälens beståndsutveckling i Kalmarsund styrs av flera faktorer som till exempel: överfiskning och bottendöd som reducerar mängden tillgänglig föda; fysiska störningar på reproduktionslokalerna vilket ökar kutdödligheten; miljögifter som påverkar hormonbalansen och immunförsvaret samt att populationen i Kalmarsund har en låg genetisk variation vilket gör dem extra sårbara (Härkönen, 2006). Att ha tillgång till en metod med vilken man kan konstatera små förändringar i en sälpopulation kan göra att man tidigt får en indikation om att något händer i den marina miljön. Trots en stor hotbild så visar inventeringar att populationen ökar årligen sedan inventeringens start på 70-talet. I detta examensarbete ges en bakgrund till vilka faktorer som kan tänkas påverka knubbsälspopulationen i Kalmarsund och i arbetet presenteras dessutom en inventeringsmetodik som med hög styrka kan avslöja relativt små populationsförändringar. Resultaten visar att det skulle räcka med 5-6 års inventering för att med nittiofem procents säkerhet kunna avslöja en femprocentig ändring i populationstillväxt för knubbsälarna i Kalmarsund. / The population of harbor seal in the Baltic Sea is affected by many factors such as over-fishing and benthic dead zones which reduce available food; haul-out sites disturbances which can increase pup mortality; environmental toxins which disturb their hormonal balance and immune system, and the harbor seal population in Kalmar sound has a low genetic variation that makes them vulnerable. To be able to observe early changes in the marine environment, it is important to have a survey methodology that is able to detect small changes in the seal population. Although many potential threats, the yearly population surveys shows an increase in the population since the start of the seventies. This thesis will give a background to the factors that might have an effect on the harbor seal population in Kalmar sound, and presents a population survey method with a high statistical power that is able to detect small population changes. The results show that it would take 5-6 years of surveying to detect a 5 percent increase in the population growth of the Kalmar sound harbor seals with a 95 percent statistical probability.

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten på 1800-talet. Byggnaderna räcker inte längre till och ett tillägg till öns bebyggelse är nödvändigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod får det nya varvet växa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likaså.   Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lättare att ifrågasätta det givna programmet som struktureras om. Allt i dialog med Rolf som själv arbetar på Karlskrona varv. Många telefonsamtal senare har programmet fått en ny struktur.   Varvet delas upp i fyra byggnader. Två av byggnaderna innehåller verkstäder med förråd placerad i direkt kommunikation till samtliga verkstäder. Varvshallen står för sig och målning och blästring sammanfogas med miljöstationen nära varvets utfart. Verkstäderna får ta över Varvshallens tidigare centrala roll.  Byggnaderna är utförda i betong och corteenstål. Stora skjutpartier möjliggör flertalet entréer till verkstäderna som kan anpassas beroende på arbete. De verksamheter som inte ger upphov till föroreningar och hålls öppna medan de som ger upphov till starkt buller och föroreningar är mer slutna. De nya husen sluter upp med Beckholmens brokiga samling och sätter ett nytt avstamp i öns historia. / Beckholmen needs a new shipyard. The island has a history of repairing ships since the mid 1800s. The buildings are no longer sufficient and an addition is necessary for continuing the activity. The project uses the inventory as a method. Information about the existing buildings is collected and categorized. Same method is used for the variety of activities at the yard.   The new knowledge, based on the collected information, makes it easier to question the given program which becomes re-organized. The work is supervised by Rolf who works at Karlskrona shipyard. Many phone calls later the program has a new structure.   The new shipyard is divided into four buildings. Two of them include the workshops in direct connection to storage. The ship hall becomes an independent building. Painting and blasting are connected to the recycling area close to the driveway. The program causes a paradigm shift. Instead of centering the ship hall all the workshops becomes the central point. The building materials are in concrete and corten steel. Activities that cause pollutions and strong noise are given a closed space while activities that are quiet gets an open space.   De new addition gathers to the motley crew of buildings at Beckholmen and sets a new mark in the history of the island.

Den biologiska mångfalden i skogen minskar. För att Sverige ska nå dagens miljömål “Levande skogar” och “Ett rikare växt och djurliv” behöver skogsområden med höga naturvärden bevaras och ges möjlighet att utvecklas. I Götaland är ädellövskog en av de biotoper som hyser flest hotade arter. År 1987 genomfördes en ädellövskogsinventering i Uddevalla kommun. Denna är en grundläggande del i dagens kartläggning av kommunens naturvärden, trots att det hänt mycket inom naturvården och inventeringsmetodiken sedan dess. . I detta arbete återinventerades 16 slumpvis utvalda bestånd från tidigare inventering i kommunen. Detta för att se hur dåtidens bedömningar av naturvärden stämmer överens med dagens, samt för att se vad som har hänt i bestånden över tid. Resultaten visade att mer än hälften av de återinventerade bestånden fick en ändrad naturvärdesklassning. Flertalet av dessa bestånd hyser högre värden än vad som dokumenterades i tidigare inventering. Jämförs resultaten med den senaste sammanställningen av kommunens kända naturvärden år 2020 stämmer resultaten bättre överens. Samtidigt visar min undersökning  att fler bestånd hyser högre naturvärden än sammanställningen, samt att vissa obemärkt har förlorat värden i och med mänskliga ingrepp som mindre avverkningar. Bestånden som ökat i klassning bestod helt eller delvis av ekskog och det var främst förekomst av naturvårdsarter av mossor och lavar som bidrog till de höjda klassningarna. Detta arbete visar att en helt ny ädellövskogsinventering med uppdaterad kunskap om naturvårdsarter och spridningsbiologi vore önskvärt för att få ett mer korrekt underlag över kommunens naturvärden. Genom att lokalisera värdefulla bestånd kan dessa bevaras, skyddas och utvecklas.

Denna rapport är skriven på och om Ringhals. Den beskriver i stora drag hur Ringhals jobbar för att hålla säkerheten på en hög nivå och hur de jobbar med miljön i fokus, som med t ex avfalls-och utsläppshanteringen. I rapporten kan man även läsa om underhållets och driftens organisation. På teknikavdelningen Nuclear teknik instrumentation analys (NTIA) pågår ett projekt där alla skrivare som sitter i kontrollrummen (KR) ska inventeras. Dessa skrivare ritar trender, från normalt ett flertal olika mätvärden, på papper. Inventeringen görs för att sammanställa information som status, fabrikat, placering och vilken information respektive skrivare presenterar. Det ska också undersökas om informationen som skrivarna presenterar finns tillgänglig i andra system. För att förstå var informationen eventuellt skulle kunna hämtas någonstans så beskrivs i rapporten system som blockdator (BUR), vibrationsdator, reaktorövervakningssystem (RÖS), turbinsystemet 800xA och processinformationssystem (PIS). Huvudsyftet är att detta arbete ska vara en del av det underlag som ingår i ”R34 Målkontrollrum”. ”R34 Målkontrollrum” ska i sin tur vara vägledande gällande hur anläggningarna ska kunna vidmakthållas till en effektiv kostnad. Resultatet av denna rapport visade att det inte var speciellt många mätvärden som kunde fås från de andra systemen utöver pappersskrivarna. Det ligger nu i övriga projektmedlemmars händer att med hjälp av denna inventering besluta vilka skrivare som kan plockas bort och vilka som bör bytas ut till s.k. Loggers.

Vad är en kulturväg? Vid första anblick kan man tro att det är en enkel fråga att svara på. Denna uppsats visar på komplexiteten kring begreppet och lyfter behovet av en diskussion av det. Trafikverket genomför just nu ett projekt där alla statliga vägar i Sverige ska inventeras i syfte att hitta landets kulturvägar. Det har även utförts inventeringar tidigare, men då utan en definition på kulturvägar. I fyra inventeringar, utförda mellan 1995–2018, har aspekterna sträckningen, beläggning, objekt vid vägen och omgivande landskap undersökts i syfte att se vad som ligger till grund för klassificering av kulturvägar. Av resultatet går det att se att objekt vid vägen och det omgivande landskapet har stor tyngd vid klassificering av kulturvägar. Objekt vid vägen är en bred och tydlig aspekt medan det omgivande landskap är en aspekt som är svårdefinierad. Uppsatsen problematiserar aspekterna och lyfter viktiga frågor som bör besvaras inför en kulturvägsinventering.

Antalet äldre i samhället ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov på tillgänglighet. I dagsläget omfattar det befintliga bostadsbeståndetav flerbostadshus en mängd byggnader från miljonprogrammet, och dessainnehåller många hinder och svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten för äldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka åtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassade gemensamma ytorna och närområdet i anslutning till bostaden. Målet är att tareda på vilka de vanligaste åtgärderna är samt studera några metoder som går attanvända vid en tillgänglighetsinventering. En litteraturstudie har genomförts där referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgänglighet har studerats. En fallstudie har genomförts därtillgängligheten i bostadsområdet Tunet i Mjölby har undersökts. Entréernainnehåller många nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren är tung att öppna. Det finns inte heller något förråd att placerarollatorer i. Andra tillgänglighetsproblem som finns i området är få sittmöjligheter,otillgängliga uteplatser och långa avstånd till sophantering och parkering. För att studera tillgängligheten i befintliga bostadsområden kan olikainventeringsmetoder användas, till exempel TIBB – tillgänglighet i befintligtboende, Housing Enabler – metodik för bedömning/kartläggning och analys avtillgänglighetsproblem i boendet och Västra Götalandsregionens inventeringsmall.TIBB har använts i praktiken och därefter utvärderats. Mallen lämpar sig för enenklare tillgänglighetsinventering där hänsyn tas till äldres förutsättningar. HousingEnabler uppfattas av författaren som en mer komplett metod. De åtgärder som efter studien anses som vanligast vid en tillgänglighetsanpassningi bostadsområden från miljonprogrammet är att jämna ut nivåskillnader somtrösklar, installera hiss och automatisk dörröppnare. Sophanteringen i området börplaceras så nära entrén som det är möjligt. Dessutom krävs ofta attsittmöjligheterna förbättras, dels genom att fler bänkar placeras ut i området, ochdels genom att placera någon form av sittmöjlighet i anslutning till entrén. Dessaåtgärder förbättrar tillgängligheten och framkomligheten för äldre, och påverkardet psykiska och sociala livet då de äldre blir friare och mer självständiga. Attinstallera en hiss är i många fall en kostsam åtgärd, som därmed vanligtvis integenomförs. För att möjliggöra kvarboende bör därför de gemensamma ytorna i enbyggnad samt närmiljön anpassas för rollatoranvändare. För att en tillgänglighetsanpassning ska bli lyckad är helhetstänkande av storbetydelse. Då enstaka åtgärder genomförs är risken stor att problemen kvarstår.Därför bör en tillgänglighetsinventering genomföras för att studera samtliga av deåtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassa ett område. / The number of elderly people in society is increasing, and the existing buildings need to be adapted to meet their requirements of accessibility. Today a lot of the existing buildings were built at 1965-1975, and these contain many difficulties for people with impaired mobility. The purpose of this work is to explore the possibility of the elderly to continue living at home by studying the actions needed to adapting the common areas and the neighborhood. The goal is to find out what the most common measures are, and study some methods that are possible to use for an accessibility inventory. A literature review has been made, where reference objects, laws, rules and requirements regarding availability have been studied. A case study has been made, where a study of the availability of the residential Tunet in Mjölby. The entrances contain many different levels like steps and thresholds, there is no elevator and entrance door is heavy to open. There is also no storage to place walkers in. Other accessibility problems that exist in the area are few benches, inaccessible patios and long walking distances to the waste disposal and parking. To study the availability of existing residential, different survey methods were used, such as TIBB - availability of existing housing, the Housing Enabler - Methodology for the assessment/survey and analysis of accessibility problems in housing and Västra Götaland inventory model. TIBB has been used in practice and then evaluated. The inventory tool is suitable for a basic accessibility inventory which takes account of elderly people’s conditions. The measures that are most common in residential areas from the 1965-1075 is to smooth out differences in levels, like thresholds, installing an elevator and automatic door openers. Waste disposal in the area should be located as close to the entrance as possible. Usually the possibility to rest by sitting down needs to improve, partly by placing more benches in the area, and partly by placing some form of sit opportunity in the entrance area. These measures improve the availability and accessibility for the elderly, and affect the mental and social life as they become more independent. To install an elevator is in many cases a costly measure, and thus mostly not being made. To enable for elderly to keep living in their homes, the public areas of a building and the neighborhood should be adapted. For an availability adjustment to be successful is the holistic approach of great importance. When individual measures are implemented with no holistic approach, is the risk that the problems still remains high. Therefore, an accessibility survey should be made, to study all of the measures required to adapt the availability of a neighborhood.

Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra: För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen. Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet. Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit. Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter.

<p>Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra:</p><p>För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen.</p><p>Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet.</p><p>Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit.</p><p>Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter.</p>

Bakgrund och syfte Inventering av utrustning är en återkommande och en ofta besvärlig uppgift som måste utföras av många företag. Kunden för detta projekt ville ha en lösning med handhållna skanners som läste av streckkoder på inventarierna. Lösningen skulle automatiskt kunna skapa ett Excelblad med uppdaterade inventarier. Metod Projektet skapade en lösning som underlättade inventeringen genom att utveckla en Apple iPhone applikation (en så kallad ''app'') som blev ett verktyg för snabb och trådlös inventering av anläggningar och korttidsinventarier. Den inventerade utrustningen kunde enkelt läsas av med hjälp av telefonens inbyggda kamera, och inventarien gavs samtidigt en rumsplacering, en datumstämpel och namnet på operatören som utfört inventeringen. En serverdel skapades i Python som uppdaterade ett Excelblad med information om inventarierna. När inventeringen var klar importerades inventarierna tillbaka från Excelbladet till kundens ekonomisystem. Resultat och sammanfattning Projektet kunde leverera en färdig lösning enligt uppställda önskemål inom den givna tidsramen. Kod och installationsinstruktioner finns som appendix i uppsatsen. Det gavs även förslag på lösningar för att skapa och skriva ut streckkodsetiketter avsedda för märkning av inventarierna.