Revision är en form av kontroll för att säkerställa att de finansiella rapporter som företag publicerar är i sin väsentlighet sanningsenliga, vilket görs för att skapa förtroende utåt åt intressenter av företaget. En sådan kontroll som revisorn utför om ett företags lager bedöms vara av väsentlig storlek är en granskning av företagets varulager. Från historiska skandaler där företag rapporterat stora lagertillgångar som inte existerat har en huvudregel arbetats fram i ISA standarden, en huvudregel som svenska revisorer är skyldiga att följa. Huvudregeln innefattar att revisorn fysiskt ska närvara vid inspektionen av ett varulager för att säkerställa bland annat varulagrets existens och skick, utvärdera rutiner samt utföra kontrollräkningar. I samband med covid-19 aktualiserades frågan för revisorer om fysiskt deltagande vid lagerinventeringen alltid är en möjlighet och hur de ska hantera en situation där fysisk närvaro inte är lämplig. ISA tillåter nämligen användandet av alternativa granskningsåtgärder i stället för fysisk närvaro, men som följd av diffusa riktlinjer för när alternativa granskningsåtgärder är tillåtna samt otydlighet för vilka alternativ som anses tillåtna har revisorers beslutsprocess blivit mer komplicerad. På grund av covid-19 har distansarbete samt avstånd mellan individer blivit en nödvändig verklighet och tillsammans med den ökande digitaliseringen i samhället väcktes därför frågan om vad betydelsen är av att en revisor närvarar fysiskt under en revision. I sökandet på svar av frågan upptäcktes en bred forskningslucka angående betydelsen av att en revisor är fysiskt närvarande under en revision. För att försöka fylla delar av denna forskningslucka syftar studien till att beskriva hur revisorer ser på betydelsen av fysisk närvaro vid lagerinventering samt analysera vad betydelsen är av att revisorn infinner sig fysiskt på plats under en lagerinventering för att genomföra sin granskning. Studien syftar även till att skapa en större förståelse för hur revisorer förhåller sig till alternativa granskningsåtgärder vid lagerinventering. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med verksamma revisorer i Sverige besvaras problemformuleringen: Vad är betydelsen av revisorns fysiska närvaro vid lagerinventering? Slutsatserna som framkommit genom en analys av den insamlade empiriska data pekar mot att revisorns fysiska närvaro har en påverkan på de fyra teman som studien valt att analysera frågeställningen utifrån: kundrelation, legitimitet, arbetssituation och etiska motivatorer. Bland slutsatserna återfinns bland annat att revisorn till större del måste förlita sig på kunden som följd av att revisorn inte kan närvara fysiskt samt att revisorn inte kan utöva sin auktoritära legitimitet i samma grad via digitala hjälpmedel. Dessutom medför en begränsning i revisorns fysiska närvaro en högre arbetsbelastning för revisorer.

En herrelös fastighet är en fastighet som saknar en rättmätig ägare med rättshandlingsförmåga att företräda den. År 2004 utförde Lantmäteriet på uppdrag av regeringen en undersökning för att ta reda på hur många herrelösa fastigheter det fanns i landet. Efter en jämförelse mellan Skatteverkets organisationsregister och fastighetsregistret, kom Lantmäteriet fram till att det då fanns 365 herrelösa fastigheter. Undersökningen gjordes i anknytning till att nylagstiftning höll på att utformas som skulle underlätta de problem som fastigheterna orsakade. Sedan dess har inte någon ytterligare undersökning utförts och officiell statistik över hur läget ser ut i dag saknas. Regleringen som skulle underlätta hantering samt minska uppkomsten av antalet nya herrelösa fastigheter trädde i kraft den 1 april 2005. Syftet med denna studie är att utreda hur situationen med herrelösa fastigheter ser ut idag och om lagregleringen som infördes fungerar som det var tänkt att den skulle. De vanligaste anledningarna till att fastigheter blir herrelösa är att de överges under ett konkursförfarande eller att de bildas genom tillämpning av undantagsbestämmelsen i 3 kap. 9 § FBL vid fastighetsbildning. Herrelösa fastigheter kan emellertid även uppstå på andra sätt, som till exempel vid oskiftade dödsbon. När egendom överges av ett konkursbo kallas det för abandonering. Det finns i dagsläget ingen uttrycklig lagreglering om abandonering så för närvarande utövas förfarandet med stöd av en omdiskuterad rättspraxis. Studien kan påvisa ett oroväckande resultat, dessa fastigheter ser ut att ha ökat i antal och dessutom vittnar kommunerna om att mörkertalet är stort. Rapporten tar upp flera exempel på problem som de ägarlösa fastigheterna orsakar samt olika situationer och omständigheter som myndigheter, kommuner och dess invånare ställs inför. Samtidigt redogörs för de möjligheter som står att finna för åtkomst och hantering av herrelösa fastigheter inom ramen för den svenska lagstiftningen. Är möjligtvis en herrelös fastighet det perfekta objektet för ockupation? / A stray property is a property that lacks a rightful owner with the ability to represent it. In 2004, the National Land Survey carried out a survey on behalf of the government to find out how many stray properties there were in the country. After a comparison between the Swedish Tax Agency's organisational register and the Land Survey, they concluded that there were then 365 stray properties. The study was carried out in connection with the development of new legislation that would facilitate the problems caused by the properties. Since then, no further investigation has been carried out and official statistics on the situation are missing today. The regulation that would facilitate handling and reduce the emergence of the number of new stray properties came into force on 1 April 2005. The purpose of this study is to investigate what the situation with stray properties looks like today and whether the legal regulation introduced in 2005 works as it was supposed to. The most common reasons why properties become strays are that they are abandoned during bankruptcy proceedings or that they are formed by applying the opt-out in Chapter 3. 9 § FBL in the case of real estate formation. However, stray properties can also arise in other ways, suchas unshifted estates. When property is abandoned by a bankruptcy estate, it is called abandonment. There is currently no explicit legal regulation on abandonment, so at present the procedure is being exercised on the basis of a controversial case-law. The study can show an alarming result, these properties appear to have increased in number and in addition, the municipalities testify that the number of darkness is high. The report deals with several examples of problems caused by these ownerless properties, as well as the different situations and circumstances faced by authorities, municipalities and their residents. At the same time, the possibilities that can be found for accessing and handling of stray properties are presented within the framework of Swedish legislation. Is possibly a stray property the perfect object for occupation?

I den här rapporten beskrivs hur man tillsammans med Bodens kommuns VA-avdelning tagit fram och fält-testat ett inventeringsverktyg för dagvattenutlopp. I rapporten beskrivs tankarna kring utformandet av detta verktyg, syftet med den data som är av intresse, samt hur detta verktyg fungerar i bruk. Avslutningsvis diskuteras möjliga utvecklingsområden och en utvärdering av hur väl det färdiga verktyget möter de förväntningar och mål som var riktlinjer i dess utformande. Då Bodens kommun växer, med inflyttande av nya företag och allt större population växer också behovet av en välfungerande dagvattenhantering för samhället. I det övergripande målet av att göra Bodens kommun till en hållbar och frodande stad är detta verktyg ett steg i rätt riktning i att effektivisera och förbättra Bodens dagvattensystem. Bodens kommun har också stora vattendrag och en miljö som kulturellt och ekologiskt behöver bevaras och tas om hand och därför är det viktigt att man tar bättre hand om dagvattenföroreningarna som släpps ut i recipienter.

Projektet utgår ifrån en social och strukturell inventering i Nynäshamns stad, där resurser och behov sammanlänkas för ett förbättrat samspel i stadskärnan. Med syfte att förbättra möjligheterna för utbildning i staden undersöks Folkets Hus Nynäshamn och ett intilliggande parkeringshus som en rumslig och organisatorisk resurs åt Campus Nynäshamn, som i sin tur agerar som en social resurs åt Folkets Hus som har ett minskande besöksantal. Kärnan i projektet utgår ifrån att se både befintliga rumsligheter och strukturer som förstahandsresurs, för att sedan komplettera dem för att öka funktionalitet och användbarhet. Förslaget är placerat ovanpå det befintliga parkeringshuset vid Banantorget och kopplas samman med Folkets Hus via en gångbro. Förslaget ger nya utbildningslokaler som dagtid kan användas av Campus Nynäshamn, och därmed ge besökare och mångfald till Folkets Hus, och kvällstid av Folkets Hus för föreningsverksamhet och som demokratiskt rum. Målet är ett nytt bildningscenter som både förbättrar den låga utbildningsnivån i kommunen och aktiverar de sovande resurserna kring Banantorget.

Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju inventerade lokalerna som rikkärr. Tre av de kärr som inventerades hade 8 rikkärrsindikatorer och var därmed mycket nära att kunna klassas som rikkärr. Ett av dessa kärr kan dessutom på grund av fynd av axag(Schoenus ferrugineus) också potentiellt komma att klassas som extremrikkärr. Av de övriga fyra kärren var det två stycken som hade 7 rikkärrsindikatorer och därmed var även dessa nära gränsen till att kunna klassas som rikkärr. Ytterligare inventering av organismgrupper som storsvampar eller mossor skulle potentiellt kunna leda till att dessa kärr kan klassificeras som rikkärr. Det sjunde kärret hade däremot 5 rikkärrsindikatorer och var troligen för långt ifrån kraven för rikkärr. Baserat på kärlväxtinventeringen är detta kärr förmodligen ett intermediärt kärr. Bevarandestatusen på de inventerade lokalerna var varierande, men ingen av lokalerna anses uppnå en gynnsam bevarandestatus. En del lokaler var inte märkbart påverkade, medan andra var kraftigt påverkade av dikning och igenväxning. En av de lokaler som stack ut lite extra var ett kärr vilket var så kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter att det inte längre kan klassas som kärr. I rapporten diskuteras eventuella möjligheter för att denna lokal restaureras, samt möjliga åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för de övriga kärren.

Migration of humans have always existed and therefore people have changed their standard of living over the years. Because of immigration the lack of residences has always been more or less a problem. The solutions through the decades have been Barnrikehus, Folkhem and Miljonprogrammet. Today people are emigrating from their countries because of conflicts and natural disasters due to the climate changes. This leads to immigration and the population of Sweden is rising. At the same time the need for new residences increases. Recently, in 2016, Boverket came out with a new prognosis that there is a need of 150 000 new residences until year 2025. At the same time the useful areas in bigger cities starts to fade. A new solution is to build floating homes on watermirrors. The aim of this study was to get an understanding if floating homes are a modern solution to the lack of residences or just a small-scale type of living. The conclusions are based on a mapping of planed and performed floating projects in Sweden. Further, there was an aim to find out if floating homes are something for the northern part of Sweden in Lycksele, Västerbotten.   The first part of this study contained a literature study were waterproperties, permanent floating homes and restricted access to the shore was defined.  The second part was a case study were a qualitative study was implemented with interviews of the inhabitants. The selections of inhabitants were based on gener and age. Interviews was also performed with the Building Department and with community planer. Finally, the case study ended up in a proposal with floating homes located on Hawaiiudden, Lycksele. Hawaiiudden was the most appropriate location due to an inventory of 6 watermirrors with different benefits and disadvantages. The proposal was a two storey house with an open design and possibility to affect the number of bedrooms from 2 to 4. The exterior was a discreet and curious architecture inspired from classic  boathouses in the southern part of Sweden but with characteristics from north.  The result of the interviews showed that the inhabitants have an interest in floating homes but many holds back by the fear of waterdamages, risk of children drowning and economical perspectives. Many fears can be reduces by knowledge. When it comes to the location of these homes, almost half thinks that Lycksele is not the right place. It stays a riddle where the hesitant people think these homes should be placed. Summery, you can say that floating homes is something new-thinking and innovative that has not reached all parts of Sweden yet. There is a lot of missing knowledge and the law has some catching up to do. If Sweden in the future will have floating homes as a natural element in detail plans and city planning remains to see.

Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.

<p>All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity.</p><p>This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in Råsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May–July 2006.</p><p>Three equivalent areas (5000–10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects. The results were compared with other studies in areas of different sizes, both inside and outside of suburbs. Birds were inventoried at eight occasions between 7.00 and 9.25 am. In each area a few places were chosen as inventory spots. These were distributed to cover the whole area. At each spot, all birds that were heard or seen during a ten-minutes-period were counted. Insects were collected by attaching a pitfall trap or a window trap to each of seven old oaks (Quercus robur).</p><p>The results show that the patches, despite their size and nearness to buildings and roads, contained a high diversity of animal species. In total 26 bird species and ten orders of insects were found. The number of bird species in the present study are correlated with the number of bird species in residential areas and larger green areas in another study made in Örebro. There was however no correlation with inventories carried out in the city centre and the periphery in the same study. In comparison with the periphery, the areas in Solna had fewer species of woodpeckers, forest birds, hole-nesters and vulnerable species, but more urban species. Among the identified insects were three red-listed species, Lymexylon navale, Euryusa sinuata and Eupachygaster tarsalis, which all are attached to old deciduous trees. In addition, Eupachygaster tarsalis has previously only been found a few times in Sweden.</p><p>A larger survey would probably have generated more species but this study have shown that even small green patches in residential areas can house a large biological diversity and therefore be important to conserve and take care of. To maintain this kind of diversity within residential areas, it is necessary to let trees grow old and protect green areas from further exploitation.</p>

<p>Polychlorinated biphenyls, PCBs, were used in elastic sealants in buildings during the years1956-1973. Studies of PCB have revealed that it is harmful for humans and animals,especially water-living predators and other top-predators. It is also a persistent organicpollutant and remains in the environment for a very long time. To reduce the levels of PCB inthe environment, it has to be removed from the buildings. According to Swedish law, theproperty holder has to decontaminate sealants with a PCB level of 500 mg/kg or above. Themunicipalities are the supervising authority and they shall follow up the decontaminations toassure that the PCB has been properly removed from the buildings. The PCBdecontaminationin Eskilstuna municipality has not been a prioritised work, hence, there isPCB left in the buildings which need to be removed. To facilitate the decontamination-work,a plan of action has been developed. This plan will assist the inspector in prioritising thedifferent cases.</p>

Polychlorinated biphenyls, PCBs, were used in elastic sealants in buildings during the years1956-1973. Studies of PCB have revealed that it is harmful for humans and animals,especially water-living predators and other top-predators. It is also a persistent organicpollutant and remains in the environment for a very long time. To reduce the levels of PCB inthe environment, it has to be removed from the buildings. According to Swedish law, theproperty holder has to decontaminate sealants with a PCB level of 500 mg/kg or above. Themunicipalities are the supervising authority and they shall follow up the decontaminations toassure that the PCB has been properly removed from the buildings. The PCBdecontaminationin Eskilstuna municipality has not been a prioritised work, hence, there isPCB left in the buildings which need to be removed. To facilitate the decontamination-work,a plan of action has been developed. This plan will assist the inspector in prioritising thedifferent cases.