The forest area in which this biotope survey was executed is located east of Mjälahult, in the county of Hylte. East of the area lies the lake Stora Allgunnen, which is part of the main catchment area of Nissan and contains perch, bream, pike, whitefish and pike-perch. The examined forest is a deciduous forest consisting of beech and oak, with elements of birch, rowan, hazel, spruce, and pine. There are signs that the forest was formerly used as a pasture, with old stone walls surrounding the entire area and an old road crossing the middle of the forest. The area consists of a lot of moss-covered stones, stone cairns, dead wood, beard lichens and signs from great spotted woodpecker. The main purpose of this biotope survey is to evaluate biotopes that are of value for biodiversity, in order to protect valuable nature. This biotope survey has been executed according to the national Swedish standard for biodiversity surveys (SS 199000:2014), with an addition for value elements. During the inventory, four different biotopes were identified - mixed forest, beach forest, mixed swamp forest and noble deciduous forest. Two biotopes were identified as biotopes of considerable biotope value - mixed swamp forest and noble deciduous forest. The third biotope - beach forest was identified as a biotope of certain biotope value. Parts of the area - mixed forest, was identified as a biotope of no considerable biotope value. Even though only two of four biotopes have a considerable biotope value, the objects that have a significant value cover large areas of the forest, which raises interest in preserving and protecting the entire forest in the long term, considering that it will promote biodiversity in the future. / Ögärdet skog ligger öster om Mjälahult i Hylte kommun. Öster om skogen ligger sjön St. Allgunnen, vilken ingår i Nissans huvudavrinningsområde och där man bland annat kan hitta abborre, braxen, gädda, sik och gös. Den inventerade skogen är en ädellövskog som består av bok och ek, med inslag av björk, rönn, hassel, gran och tall. Det finns tecken på att området förr har använts som betesskog med gamla stenmurar som inhägnar området. Det finns även tydliga tecken på en gammal väg som korsar den nuvarande grusvägen och in i skogen. Området består av mycket mossbeklädda stenar, stenrösen, död ved, skägglavar och spår från större hackspett. Det huvudsakliga syftet med denna biotopinventering är att värdera biotoper som är utav värde för biologisk mångfald, samt för att utveckla ett skydd för dessa biotoper. Arbetet är utfört enligt SIS standard (SS 199000:2014), med tillägg värdeelement. Under inventeringen identifierades fyra olika biotoper – blandskog, strandskog, blandsumpskog och ädellövskog. Två biotoper identifierades med ett påtagligt biotopvärde, vilka var ädellövskog och blandsumpskog. Den tredje biotopen som identifierades var strandskog, vilken bedömdes ha ett visst biotopvärde. Delar av området identifierades även till biotopen blandskog, vilka bedömdes ha ett obetydligt biotopvärde. De värdeelement som påträffades täcker stora ytor av skogen och har ett högt naturvärde, vilket ger upphov till ett intresse att bevara och skydda skogen långsiktigt med förutsättning att den i framtiden kan gynna biologisk mångfald.

Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning. Fjärrmetoderna som är intressanta i trädanalysavseende kan delas in i laserskanning och flyg- eller satellitbildmetoder. De olika tillvägagångssätten beskrivs i arbetet och deras respektive möjligheter, för- och nackdelar utreds. Det tillvägagångssätt som över ett större område får anses vara effektivast börjar med att en laserskanning utförs. På så sätt kan varje enskilt träd detekteras och information om trädens höjd och till viss del även träslagstillhörigheten kan tas fram. Om mer information om respektive träd önskas kan ett nära-infrarött ortofoto användas. Med viss manuell bearbetning kan då träslagstillhörighet extraheras med större säkerhet. För att förbättra möjligheterna och noggrannheten till träslagsbestämning skulle så kallade hyperspektrala bilder kunna användas. Dessa är dock ännu ej implementerade i kommersiella metoder och mer forskning behövs. Den databasen som fås från ovan nämnda procedur får efter behov och möjlighet kompletteras med fältinventeringar för att inhämta önskade attributdata. / There are several advantages with establishing a database of the trees of a city. The trees contribute great value ​​to the urban environment and are therefore important to take care of, especially because urban trees often live in a stressed habitat. In order to establish a database of the trees of a city, there are various methods to perform an inventory. The two main areas are field methods and techniques based on remote sensing. The field methods can be divided into terrestrial surveying with a total station and measurement with some kind of hand-held GNSS receiver. The remote methods that are of interest when analyzing trees can be divided into laser scanning and aerial photographic methods. The different methods are described in the report and their possibilities, advantages and disadvantages are investigated. The method that over a larger area may be considered to be most effective begins with a laser scanning. From the laser data each tree can be detected and information about tree height and also some information about tree species can be extracted. If more information about the trees is needed, a near-infrared orthophoto can be used. With some manual processing tree species can then be extracted with greater certainty. To improve possibilities and accuracy for determining wood affiliation hyper spectral images could be used. These are however not yet implemented in commercial procedures and more research is needed. The database obtained from the procedure described above may, decided by demand and budget, be supplemented with field surveys to obtain the desired attributes.

Ett stort hot mot biologisk mångfald är urbaniseringen, då utbyggnad av städer leder till attplatser som tidigare utgjort viktiga habitat ersätts av hårdgjorda ytor, byggnader och mänskligaktivitet. Det finns ett nytt tankesätt inom stadsplanering, nämligen förtätning. Förtätningenpåverkar den biologiska mångfalden negativt eftersom arternas naturliga migration försvårasav byggnader och hårdgjorda ytor. Följden av det blir att ekosystemen i urbana miljöer blirsvagare och att ekosystemtjänster som luftrening, pollinering och dagvattenhantering uteblir.Biodiversiteten i urbana miljöer är viktig för människorna i staden som gynnas avhälsofördelar och för att artsammansättningen i staden bidrar till ett starkt och hållbartekosystem. Syftet med den här studien är att undersöka den biologiska mångfalden med hjälpav bioindikatorer, i form av träd och fåglar, i Varvsparken i Västra Hamnen och iStrandparken i Limhamn. Den biologiska mångfalden i parkerna har analyserats med χ²Goodness of fit, Shannon Wiener index och en tabell med bedömningskriterier för enekologiskt funktionell biodiversitet. Vid bedömningen av parkerna utifrån tabellen framkomdet att Varvsparken har en högre variation av vegetation i form av buskar, kullar, träd, högagräspartier och variation i planteringar än Strandparken. I Strandparken visade inventeringenatt det fanns gräsmatta med sporadiska inslag av blommande vårlökar, gamla träd och buskarsamt inslag av fortplantningshjälp i form av fågelholkar. Resultatet av χ² testen visade att detfanns en statistiskt signifikant skillnad mellan antalet träd och fåglar som observerades iparkerna. I Shannon Wiener index beräkningen visade att Strandparken hade en högrediversitet av fåglar och nordiska träd än Varvsparken, men att Varvsparken hade en högrediversitet vid jämförande av både nordiska och exotiska träd än Strandparken. Vår studievisar att förhållandet mellan urbana grönområden, biodiversitet och människors välmående ärviktigt för att få en hållbar och levande stadsmiljö. / Urbanization is a major threat to biodiversity as the expansion of cities leads to places thatpreviously constituted important habitats being replaced by hard-made surfaces, buildingsand human activity. The new way of thinking in urban planning is called densification.Densification negatively affects biodiversity because the natural migration of species ishindered by buildings and hard-built surfaces. The aftermath shows that ecosystems in urbanenvironments become weaker and the ecosystem services such as air purification, pollinationand stormwater management gets compromised. Biodiversity in urban environments isimportant both for people in the city via health benefits, but also because the composition ofspecies in the city contributes to a strong and sustainable ecosystem. The purpose of thisstudy is to investigate the biodiversity using bioindicators, in form of trees and birds, in twoparks: Varvsparken, Västra Hamnen and in Strandparken, Limhamn. The biological diversityin the parks has been analyzed with χ² Goodness of fit, the Shannon Wiener index and a tablewith qualitative criteria for an ecologically functional biodiversity. When assessing the parkswith the table, it emerged that Varvsparken has a higher variety of vegetation thanStrandparken. The result of the χ² tests showed that there was a statistically significantdifference between the number of trees and birds observed in the parks. The Shannon Wienerindex showed that Strandparken had a higher diversity of birds and native trees thanVarvsparken, but that Varvsparken had a higher diversity when comparing both native andexotic trees. Our study shows the relationship between urban green areas, biodiversity andpeople's well-being is important in order to have a sustainable and thriving urbanenvironment.

Ljungheden i Sverige är ett landskap som gått från att prägla det Halländska landskapettill att nu finnas som rester längsmed kusten och inåt land. Den unika flora som ärknuten till dessa hedar är nu hotade. Ljungheden idag sköts med bränning och bete ochman strävar efter att ha en mosaikartad skötsel.Hagön är ett naturreservat som ligger söder om Halmstad och är ett av de mest artrika iHalland med höga naturvärden.I denna rapport undersöks effekterna av skötselåtgärderna bete och ljungbränning påvegetationen i naturreservatet Hagön genom att jämföra tre olika ljungsuccessioner medvarandra. Även en kartläggning av Ljungögontröstens och Kärrknipprotens utbredning ireservatet görs efter intresse från Halmstad kommuns sida.Inventeringen gjordes genom att kartlägga ljungens höjd med ögonmått och därefterdela in den i zoner efter ljunghöjd. En låg, medel och hög zon. Därefter inventeradeszonerna i två gånger två meters rutor som slumpades ut på respektive zon.Skillnader mellan arter, ljunghöjd och täckningsgrad ljung mättes och resultatet visadeatt det fanns en skillnad mellan zonerna. Ingen skillnad fanns mellan antal arter ochljunghöjd eller mellan antal arter och ljunghöjd i zon 1 (låg) och zon 2 (medel), men izon 3 (hög) fanns en negativ korrelation mellan täckningsgrad av ljung och artantal.Ljungögontröst inventerades i reservatet och hittades längs med sanddynerna och längrener i reservatet. Kärrknipprot fanns mest i den södra inhägnaden där jag uppmätte 5-7fröställningar per kvadratmeter.Artantalet var lägst i zonen med mest ljungtäckning (zon 3) medan artantalen i låg- ochhögzonerna var betydligt högre.Det kan förklaras med att det efter bränning skapas blottor för örtväxter att gro ochfrodas ett tag innan ljungen kommer tillbaka.

Den här studien beskriver hur grafikkort kan användas på en bredare front änmultimedia. Arbetet förklarar och diskuterar huvudsakliga alternativ som finnstill att använda grafikkort till generella operationer i dagsläget. Inom denna studieanvänds Nvidias CUDA arkitektur. Studien beskriver hur grafikkort användstill egna operationer rent praktiskt ur perspektivet att vi redan kan programmerai högnivåspråk och har grundläggande kunskap om hur en dator fungerar. Vianvänder s.k. accelererade bibliotek på grafikkortet (THRUST och CUBLAS) föratt uppnå målet som är utveckling av programvara och prestandatest. Resultatetär program som använder GPU:n till generella och prestandatest av dessa,för lösning av olika problem (matrismultiplikation, sortering, binärsökning ochvektor-inventering) där grafikkortet jämförs med processorn seriellt och parallellt.Resultat visar att grafikkortet exekverar upp till ungefär 50 gånger snabbare(tidsmässigt) kod jämfört med seriella program på processorn. / This study describes how we can use graphics cards for general purpose computingwhich differs from the most usual field where graphics cards are used, multimedia.The study describes and discusses present day alternatives for usinggraphic cards for general operations. In this study we use and describe NvidiaCUDA architecture. The study describes how we can use graphic cards for generaloperations from the point of view that we have programming knowledgein some high-level programming language and knowledge of how a computerworks. We use accelerated libraries (THRUST and CUBLAS) to achieve our goalson the graphics card, which are software development and benchmarking. Theresults are programs countering certain problems (matrix multiplication, sorting,binary search, vector inverting) and the execution time and speedup forthese programs. The graphics card is compared to the processor in serial andthe processor in parallel. Results show a speedup of up to approximatly 50 timescompared to serial implementations on the processor.

Genom en kombinerad linjetaxering och revirkartering av nyanlagd våtmark i Stjärnarpsdalen utanför Halmstad under april-juni 2018 har jag undersökt artsammansättning, antal individer och par samt häckningskriteria hos fågelarter på plats. En jämförelse har gjorts med fem andra våtmarker i Halland i fråga om artsammansättning och häckninggskriteria för att undersöka om ålder eller storlek hos våtmarker har en effekt på dessa. Efter flertalet besök i Stjärnarp observerades totalt 55 arter varav 31 nyttjade våtmarken för antingen häckning, födosök eller rastade. Totalt 19 arter visade tecken på häckning inom våtmarkens gränser, varav endast fem arter slutligen fick ut avkomma. Hos samtliga undersökta våtmarker varierade antal arter mer under 2018, när de var av olika ålder, jämfört med när de alla var ungefär ett år gamla. Jag fann inga signifikanta korrelationer, beroenden eller skillnader mellan undersökta variabler, med undantag för signifikant korrelation och beroende mellan antal möjliga häckningar och area hos våtmarker. Enligt flera källor kan våtmarkers egenskaper och utformning ha stor betydelse för fåglars förekomst, t ex våtmarkens storlek, ålder, vattendjup, skötsel, placering, närvaro av fisk och mycket mer. I denna studie har Stjärnarp visats hysa arter som bl a häckar, och flera dessa arter indikerar på egenskaper som tidig succession, näringsrikt vatten, öppna strandängar och mer. Beroende på vad för fåglar och annan biologisk mångfald man vill gynna här i framtiden är planering och kontinuerligt uppföljningsarbete viktigt för att se om och hur fågelfaunan förändras samt vad det kan bero på. / By doing a transect inventory combined with territory mapping at a recently constructed wetland in the area of Stjärnarp outside of Halmstad, during April-June in 2018, I have investigated species composition, species abundance and reproductive criteria shown by the bird species in the area. A comparison was made with five other wetlands in the county of Halland in matter of species composition and reproductive criteria to overlook if the age or area of the wetlands have an impact. After several visits in Stjärnarp, a total of 55 species of birds were recorded, of which 31 species were using the wetland area for reproduction, foraging or resting. Among all examined wetlands species richness varied more during 2018, when of different ages, compared to when they were about one year old. Overall analysis wasn’t significant for correlations, regressions or differences between the investigated variables of this study, though there were a significant correlation and regression between the amount of possibly reproductive species and the area of wetlands. According to others, characteristics of wetlands can have great impact on the presence of birds, e.g. size and age of wetlands, water depth, maintenance, location, presence of fish and more. According to this study, several reproductive species in particular have indicated attributes in Stjärnarp, e.g. early succession, nutrient rich waters, open meadows and more. Depending on what species or other biodiversity people which to benefit in the future, planning and continuous studies are needed here to find out if and how bird communities change with time, and to what causes. / LIFE - Goodstream

<p>A growing number of companies realise that to achieve their environmental goals and satisfy stakeholder expectations, they need to look beyond their own facilities and to involve their suppliers in environmental initiatives. A life cycle approach means that the production system should be optimised as whole, across national boarders and individual organisations taking part all the way from extraction to disposal. This study is a Life Cycle Inventory of resources used when producing a piece of cotton garment and the method is based on the standardisation series of ISO 14040-43. The area of study, Tamil Nadu the most southern state of India, accounts for more than 90% of India’s knitwear exports to Western Europe. The main conclusion is that the Life Cycle Inventory could bean appropriate method to be used within the textile industry but the main advantage may not be in solving problems but instead framing them in a distinctive way and making people aware of them. An approach that combines life cycle and sustainability concepts could be a way towards enhanced corporate responsibility.</p>

Kulturmiljövårdens hantering av de gröna miljöerna har länge varit bristfällig, vilket Visby vallgravar utgör exempel på. Park­området som sträcker sig utmed ringmuren från norr till söder ger idag ett till viss del naturpräglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och därmed i hög grad är medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör är otillräcklig. När Visby togs upp på UNESCO:s världsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. På ett kontrasterande sätt har man från kommunal sida på senare år utvecklat planer för exploa­tering både i och nära inpå vallgravsområdet. Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas på olika sätt när vi väljer att tillskriva dem särskilda tidslager och därmed bortse från andra. Dessutom har syftet varit att syna hur buffert­zonskonceptet applicerats i den kommunala planeringen och på detta sätt lyfta fallet till ett internationellt perspektiv. Undersökningen har visat på att Planteringsgillets verksamhet till stor del format dagens vallgravsområde. Samtidigt har histo­riens bristande förvaltning tillsammans med senare års ”medeltidifiering” lett till att fokus riktats bort från senare historia och snarare koncentrerats till medeltiden. I relation till den medeltida världsarvsstaden och ringmuren har vallgravarna kommit att mer utgöra en kuliss än en del av kulturarvet. Buffertzonskonceptet har visats möta problem i implementering i nationell lagstift­ning vilket är ett av skälen till ett avvaktande förhållningssätt till området i världsarvsfrågan. Paradoxala motsättningar i form av exploateringsplaner och en vilja att utöka och tydliggöra världsarvet är ett av resultaten som uppvisat ett behov av att öka kun­skapen och på ett tydligare sätt säkra världsarvets och vallgravarnas fortlevnad. / The cultural heritage management’s handling of the green environments has long been inadequate, which Visby moats are exemplifying. The park area that extends along the city wall from north to south today provide a rather natural impression de­spite in the late 1800s undergoing extensive plantings and thus are highly deliberately formed. This has resulted in a poor under­standing of why the moats look like they do. When Visby was included in the UNESCO World Heritage list in 1995 the moats were pointed out as a buffer zone. In a contrasting way the municipal authorities have, in recent years, been developing plans for exploitation within and close to the moat area. The research has, with Visby as an example, aimed to show how green cultural environments might be interpreted in different ways when we choose to ascribe to them specific layers of time and thus ignore the others. Secondly, the aim has been to look into how the buffer zone concept is applied in municipal planning and in this way raise the case to an international perspective. The research has shown that the work of Planteringsgillet largely shaped today's moat area. Meanwhile, mismanagement through history along with recent years' “Middle Ageifying" have led to a focus directed away from recent history and rather concentrated on the Middle Ages. In relation to the medieval world heritage city and the city walls the moats have come more to represent a coulisse than a part of cultural heritage. The buffer zone concept has shown to face problems in the implementation in national law which is one of the reasons for a passive approach to the area concerning ​​the World Heritage issue. Paradoxical contradictions in the form of exploitation plans and a desire to expand and clarify the World Heritage Site is one of the results that have demonstrated a need to increase knowledge and a clearer way to secure the viability of the world heritage and the moats.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.

I examensarbetet har inventering och riskklassning enligt MIFO, metodiken för inventering av förorenade områden, genomförts på fyra nedlagda deponier i Älmhults kommun. Förslag på översiktliga åtgärder och rekommendationer på fortsatt arbete på respektive deponi har även tagits fram. Faktorer som har studerats är spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde. Riskklasserna är baserad på hur stor risk det förorenade området utgör för människors hälsa och miljö. Klasserna går från en skala från mycket stor risk till liten risk med tillhörande numrering från 1 till 4. Virestad-deponin har tilldelats riskklass 1, enligt MIFO fas 1 medan Grävlingsrås-deponin, Mesatippen och Delary-deponin har tilldelats riskklass 2.