Tellus cinema and café is situated in the heart of Midsommarkransen. It’s been an independent establishment since the 1920’s and is one of very few local cinemas in Stockholm that hasn’t been shut down or taken over by a larger cinema chain. One of Tellus’ many strengths, in comparison to more commercial establishments, is that they can offer a more dynamic and broader repertoire which gives its visitors a sense of experiencing something unique. In this project I would like to redefine the spaces within Tellus, whilst curating the very essence that these rooms possess. I wish to highlight the importance of this cultural establishment and its continued existence as a natural place for people to gather, regardless of their background. I will be studying the cinemas spatial attributes in it’s historical context to see how I can contribute with functional and aesthetical qualities, that diligently enhances the already existing identity of this cinema.

Jag gör ett urval genom tid och rum och visar det jag funnit intressant, märkligt och vackert. Det är inte min avsikt att transformera, restaurera eller renovera. Jag vill istället väcka intresse, synliggöra och förmedla en bild av en arkitektur som oftast tas för givet; i det vanliga, alldagliga och oansenliga finns det en historia att berätta. / I unravel pieces of Swedish building history from different places in time and space, and show what I have found interesting, strange and beautiful. It is not my intention to transform, restore or renovate. Instead, I want to evoke interest, visualize and convey an image of an architecture that is often taken for granted; in the ordinary, plain and commonplace, there is a story to be told.

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.

I denna uppsats analyseras utbredningen av fornlämningar i Mälardalen och deras förhållande till miljö och geologi, med fokus på att hitta okända fornlämningar med hjälp av digitala verktyg. Kulturmiljöregistret baserat på inventeringar genomförda över tid studeras. Verktygen GIS och MaxEnt beskrivs, samt deras användning för arkeologiska landskapsstudier. De används för analys av fornlämningarnas spridningsbild. Ett antal lämningskategorier valdes ut för analys, och resultaten jämförs med tidigare forskning. Arkeologi och statistik kombinerat med naturvetenskapliga metoder används för att skapa modeller av okända lämningar som kan användas för att försöka återfinna dessa genom historiska kartor, LiDAR eller med geofysik. Spridningsmönster av figurristningar från bronsåldern påvisas ha en stark korrelation till bergarten kvartsarenit, en upptäckt som kan leda till nya tolkningar av lämningskategorin och landskapsutnyttjandet i Uppland. Uppsatsen visar på modeller och tekniker för landskapsanalys som kan vara användbara för att identifiera tidigare okända mönster och bättre förstå förhistoriska landskap samt för att skapa en brygga till framtida arkeologisk forskning med stöd av AI, drönare och stora datamängder. / In this paper, the distribution of ancient remains in the Mälardalen and their relationship to the environment and geology is analysed, focusing on finding unknown ancient remains using digital tools. Kulturmiljöregistret created from inventories carried out over time is studied. The tools GIS and MaxEnt are described, as well as their use for archaeological landscape studies and for analysis of distribution patterns of ancient remains. A number of categories of remains were selected for analysis, and the results were compared with previous research. Archaeology and statistics combined with natural science are used to create models of unknown remains for recovering them with the aid of historical maps, LiDAR or geophysics. Distribution patterns of figure carvings from the Bronze Age are shown to have a strong correlation to the rock type quartz arenite, a discovery that can lead to new interpretations of this category of remains and the landscape utilization in Uppland. The paper shows models for landscape analysis which can be useful for identifying previously unknown patterns and for better understanding of prehistoric landscapes, as well as to create a bridge to future archaeological research supported by AI, drones and large data sets.

Denna uppsats undersöker hur Smålands studentnation i Uppsala använder och förmedlar sin samling av inspektorsporträtt. Samlingen består av tjugofyra porträtt med motiv utförda i matchande kompositioner. Porträtten undersöks både utifrån sina fysiska och immateriella värden, vilket har varit viktigt för att förstå samlingen som helhet. Samlingens fysiska skick fastslås genom en tillståndsbedömning, vilken visade att majoriteten av porträtten har allvarliga skador i form av revor, sprickor och utbuktningar. Vidare dokumenteras porträttens motiv och historiska bakgrund i en katalog. Dokumenteringen av porträtten visade att det bara var sexton av tjugofyra porträtt som föreställde faktiska inspektorer. De övriga åtta porträtten föreställde istället kända smålänningar och meriterade förebilder. Uppsatsen har vidare undersökt samlingen som ett kommunikationsverktyg mellan nationen och dess besökare, vilket visade att inspektorsporträtten kommunicerade budskap om makt och identitet genom utvalda symboler, attribut och kompositioner. / This essay examines how the studentnation Smålands nation in Uppsals uses and conveys it’s collection of inspector portraits. The collection consists of twentyfour portraits with matching motives,. The portraits are examined based on both their physical and immaterial values, which has been important to understand the portraits as a collection. The physical condition of the collection was determined through a condition assessment, which showed that a majority of the portraits have serious damages in the form of tears, cracks and bulges.  The motifs and historical backgrounds have been cataloged due to a stocktaking., wich showed that only sixteen portraits actually depicted inspectors. The other eight portraits depicted instead well-known Småland-residents and meritorius role models. The essay also examined the collection as a tool for communication between the nation and it’s visitors, showing that the inspector portraits communicated messages of power and identity through  well-selected symbols, attributes and compositions.

Wetlands are limnic ecosystems that greatly benefit biodiversity and provide ecosystem services like water purification and carbon sequestration across the globe. However, they have for centuries suffered disturbances and intentionally been altered to make way for anthropogenic activity. In recent times many wetlands are being restored and new ones are constructed in an effort to recreate the former dynamic between wetlands and the surrounding landscape and its ecosystems. The ecological status of wetlands can be monitored by performing inventories of invertebrate indicator species. Limnic snails and mussels make for good monitoring candidates, due to their ability to bioaccumulate toxic substances, sensitivity to environmental changes and general presence in wetland habitats. Snails and mussels are also among the most threatened groups of organisms in limnic ecosystems, but do despite this seldom get included in conservation plans. This study, a collaboration with Hushållningssällskapet in Halland, investigated the occurence of limnic snails and mussels in constructed wetlands ordered in different age categories. The general purpose of the study is to expand the knowledge about the species composition of snails and mussels that occur in the catchment area of Trönninge river. Furthermore, another aim is that the results will be of use for future studies of wetland ecology and the roles that snails and mussels fill in it. / Våtmarker är viktiga sötvattenssystem för biologisk mångfald och bidrar med ekosystemtjänster över hela världen, bland annat renande av vatten och lagring av kol. De har dock under sekler påverkats och förstörts för att bistå människans olika syften. Idag konstrueras nya våtmarker eller restaureras för att återskapa processer som samverkar med de ekosystem som ingår i landskapsbilden. Våtmarkers ekologiska status kan undersökas genom insamling av evertebrata indikatorarter. I dessa biotoper är ofta sötvattensmollusker som snäckor och musslor både vanligt förekommande och reagerar på miljöförändringar. De renar vattnen på föroreningar och lagrar toxiska ämnen i sina kroppar, vilket gör dem till bra kandidater för miljöövervakning. Snäckor och musslor hör idag till de mest hotade grupperna av organismer i limniska ekosystem, men inkluderas trots detta sällan i bevarandeplanering. I denna inventeringsstudie undersöktes förekomsten av snäckor och musslor i anlagda våtmarker av olika ålderskategorier. Studien genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och syftar bland annat till att tillföra utökad kännedom om snäckor och musslors artsammansättning i Trönningeåns avrinningsområde. Målsättningen är att resultaten ska komma till användning för framtida studier som inriktar sig på våtmarkers ekologiska status i allmänhet och framförallt snäckor och musslors roller i dessa.

The world population is increasing and so is the housing shortage. 62 percent of Sweden's municipalities report a housing shortage. At the same time about 280 000 buildings in Sweden are abandoned. The purpose of this study is to investigate how municipalities can work to create better conditions to repopulate the abandoned houses in rural areas. This study is based on Uppvidinge municipality, but could also be applied in other municipalities in Sweden. To achieve a good result, both a semi-structured interview study, a literature review and a field study were conducted. The methods were chosen to provide a deeper understanding of the work other municipalities already have done regarding deserted houses. The research resulted in a strategy plan that describes how municipalities can work to identify abandoned houses and make them habitable again. The results showed that the inventory of abandoned houses should focus on communication rather than technical inventory work. In order for municipalities to succeed in the work of repopulating abandoned houses, they need financial support from politics, good communication and cooperation with other actors in the society, but also a passion for rural development.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och ett av de största hoten utgörs av invasiva främmande arter. Natura-2000 området Fylleån, Halland, huserar en av de största svenska populationerna av gul skunkkalla (Lysichiton americanus). Arten utgör ett hot mot de naturvärden som finns i Fylleån och är subjekt för extensiva behandlingsarbeten i området för att motarbeta växtens effekt på ekosystemet. Det finns i dagsläget ingen evidens för att behandlingsmetoderna som presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens metodkatalog har effektivitet i svenska vattendrag. Målet med min studie är att undersöka effektiviteten av mekanisk uppgrävning samt ytlig hetvattensbehandling som behandlingsmetoder för gul skunkkalla. Jag undersöker även lämpligheten för användandet av övriga metoder presenterade av metodkatalogen och metoderna hetvattensbehandling och fröställningsborttagning som inte listats i metodkatalogen men som testas av myndigheter i viss utsträckning. Den första delen av studien genomförs som jämförelsestudie mellan områden som behandlats i olika grad med mekanisk grävning och hetvattenbehandling för att bestämma metodernas effektivitet. Den andra delen av min studie var att genom en litteraturgenomgång med metodkatalogen som utgångspunkt avgöra lämpligheten på och reflektera över metoderna samt reflektera över metodernas lämplighet att användas civilt. Min slutsats är att mekanisk grävning ger minskande populationer och signifikanta skillnader i individantal, förutsatt att behandlingen utförs rätt och konsekvent. Jag resonerar att andra behandlingsmetoder kan påverka mer organismer än vad man avsett och att de därför är olämpliga att bruka i Fylleån. Jag diskuterar vad jag anser är rimligt idéellt arbete i nuläget samt framtida potential och behovet av information i rätt kanaler. / Biodiversity is decreasing globally and one of the biggest threats is invasive alien species. The Natura-2000 area Fylleån, Halland, houses one of the largest Swedish populations of the American skunk cabbage (Lysichiton americanus). The species poses a threat to the natural values ​​found in Fylleån and is subjected to extensive treatment to counteract the plant's effect on the ecosystem. There is currently no evidence for the effectiveness of the treatment methods presented by Naturvårdsverket and Havs- och vattenmyndighetens method catalog in Swedish watercourses. The goal of my study is to investigate the effectiveness of mechanical excavation and superficial hot water treatment as treatment methods for American skunk cabbage, along with hot water treatment and seed stand removal which are not listed in the method catalog but are tested by authorities to a certain extent. Through a comparative study between areas treated to varying degrees with mechanical digging and hot water treatment, I determine the effectiveness of the methods. The second part of my study was to try to determine the suitability of and reflect on the methods, as well as reflect on the suitability of the methods for civilian use through a literature review using the method catalog as a starting point. My conclusion is that mechanical digging produces declining populations and significant differences in found individuals, provided the treatment is carried out correctly and consistently. I reason that other treatment methods can affect more organisms than intended, and that they are therefore unsuitable for use in Fylleån.