Författaren har arbetat för att ta fram en metod att identifiera potentiella ovårdade tomter ochförfallna hus. Denna metod ska kunna användas av kommuner som ett kostnadseffektivt verktyg attöversiktligt kartlägga ovårdade tomter och förfallna hus. Åtgärder som kommuner kan genomföra föratt hantera ärenden gällande ovårdade tomter eller byggnader med nedsatt funktion är bristfälligasett från PBL (Plan- och bygglag (2010:900)), något som resulterar i långa handläggningstider ochproblem vid delgivning av beslut. Där ärenden gått till beslut och åtgärder genomförts påfastighetsägarens bekostnad löper kommunen stor risk att få betala avgifterna, då Kronofogden oftafår problem att driva in skulderna. I samarbete med Ragunda kommun tog författaren fram en metodsom baseras på databaser och kommunens GIS program för att lätt markera på kartan fastighetersom passar in på valda kriterier. Ragundas metod jämfördes därefter mot två andra metoder medliknande syfte, en framtagen av Falkenbergs kommun och en av initiativet Sollefteås Ödehus.Metoderna kontrollerades därefter genom en fältkontroll utförd med checklista och en serie kriterierför att bedöma tillförlitligheten i metodernas resultat. Checklistan för fältkontroll togs också fram iarbetet med hjälp av medarberare hos Ragunda Kommun. Eftersom Ragundas metod fokuserade påbostadsområden innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde avgränsades de andra tvåmetoderna till detta för att kunna genomföra en konkret jämförelse, skillnader och likheter tas uppoch diskuteras med för och nackdelar både i analys genom en SWOT-analys och i diskussion. Ragundamed mer riktad användning av kriterier fick ett större antal missvisande träffar, där metoden gavutslag men kontroll i fält enligt checklista inte visade på ovårdat skick. Men i sin tur fångadeRagundas metod upp fler av de hus som enligt checklistan faktiskt var i ovårdat skick jämfört med deandra metoderna som jämfördes. Metoden som framtogs i samarbete med Ragunda kommun ansestjäna syftet att fånga upp och visuellt presentera potentiella ovårdade hus som finns inom dettillämpade området. Metoden måste dock anpassas om den ska användas utanförtillämpningsområdet bestämt av områdesbestämmande kriterier. Alternativt kan kommunentillämpa redan utvecklade metoder för större arealer, Falkenbergs metod som från start är utveckladför ett större område är ett bra alternativ. Gör man detta bör man dock beakta variationer mellankommunens område och Falkenberg för att få ett mer säkert resulat, där i se över användandet avkriterier. Falkenberg valde att inte använda kriteriet Fastighetsägare utanför kommun då mångajordbrukare ägde stora arealer, varpå hus kunde stå oanvända på dessa marker. Använde man detkriteriet riskerade man att missa dessa bostäder. Därmed bör kriterier som i Ragundas metodförkastats i.o.m användning innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde ses över igen vidtillämpning utanför dessa. / <p>2021-06-23</p>

Samhället växer i allt snabbare takt och åldergruppen 80 år eller äldre väntas öka med 76 %mellan åren 2015 och 2035, från cirka 500 000 personer till närmare 890 000. Kombineradetta med en rapport från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) om redan nu växandeköer till specifika äldreboenden så förstår man snabbt hur brådskande situationen är ochvarför det behövs fler attraktiva äldreboenden.Denna rapport har uppförts i sammarbete med Kod Arkitekter och på uppdrag av KTH medsyfte att driva utvecklingen av äldreboenden framåt. Detta har gjorts genom att inventera ochanalysera befintliga äldreboendens problem och brister relaterade till fastighetensgestaltning. Vanligt förekommande problem har lyfts fram i rapporten tillsammans medförbättringsförslag. Som del i arbetet har även en undersökning genomförts med syfte attstudera vilka framtida behov och förväntningar som kommer finnas.Resultaten visar på flera gemensamma problem som oftast enkelt hade kunnat undvikasgenom utförligare projektering tillsammans med djupare kunskap inom ämnet. Sett tillframtiden så visar undersökningen hur den invändiga inredningen kontinuerligt måsteuppdateras för att locka hyresgäster. Även boendets utomhusmiljö bör få större fokus dånärhet till naturen är något som värdesätts mycket högt enligt rapportens enkätundersökningoch intervjuer under platsbesök. / Our society is continuously growing and the age-group of 80 years or older is suspected toincrease by 76 % between year 2015 and 2035, from approximately 500 000 persons closer to890 000. This in combination with a report from IVO (Inspektionen för vård och omsorg)about an already growing queue to specific retirement homes and one soon realizes howurgent the situation is and why there is a need of new and attractive retirement homes.This report has been commissioned by Kod Arkitekter and aims to push the development ofretirement homes forward. This has been done by inventory and analysis of existingproblems and shortcomings related to the property and its conformation. Frequentlyoccurring problems have been highlighted together with improvement proposals. As part ofthe work, a survey has also been conducted with the aim of studying future needs andexpectations in regards to retirement homes.The results show several common problems that could most easily have been avoidedaltogether through better planning and with deeper knowledge of the subject. Looking intothe future, the survey shows how the interior decor must constantly be updated in order toattract new tenants. The outdoor environment of the accommodation should also receivefocus as proximity to nature is something we value very high.

Jordkällare är en bortglömd byggnadstyp som många inte tänker på längre. Det saknas även kunskap om jordkällare och hur de används idag. Jordkällare är en företeelse med gamla anor men de ska inte ha blivit vanliga förrän potatisen kom till Sverige på 1700-talet. Undersökningen syftar till att öka kunskapen om jordkällare genom att ta reda på hur jordkällare använts och används samt hur de är utformade i byn Västra Fors. Frågeställningarna har varit: Hur är jordkällare i Västra Fors utformade? samt Hur används jordkällare i byn Västra Fors idag och hur har de använts tidigare? För att besvara frågeställningarna har en inventering och semistrukturerade intervjuer genomförts. Mallar för intervjuerna och inventeringen togs fram och jordkällarna har fotograferats samt okulärbesiktigats. Resultatet blev att den vanligaste utformningen på jordkällare i Västra Fors är en fristående jordkällare belägen i en sluttning. Vad gäller användningen blev resultatet att jordkällare i Västra Fors främst använts för att förvara saft, sylt och potatis i. Vid inventeringstillfället stod ungefär hälften av jordkällarna oanvända medan den andra hälften fortfarande användes. Bland de som fortfarande användes förvarades ungefär samma saker i jordkällaren som man historiskt förvarat där. / Root-cellars is a forgotten type of building that not many people think of anymore. There is also a loss of knowledge about root-cellars and how they are used today. Root-cellars is a phenomenon with old lineage, but they did not become common until the potato arrived in Sweden at the 1700s. This thesis aims to increase the knowledge about root-cellars by finding out how root-cellars been used and are used and also how they were designed in the village Västra Fors. The question formulations were: How is root-cellars in Västra Fors designed? and How are root-cellars used in Västra Fors and how have they been used before? To answer these questions an inventory and semistructured interviews have been carried out. Templates for the interviews and the inventory was produced and the root cellars have also been photographed and ocular inspectioned. The result was that the most common design of a root-cellar in Västra Fors was a freestanding root-cellar situated in a slope. As to the using the result was that the root-cellar in Västra Fors mostly been used to store juice, jam and potatoes. By the inventory-opportunity around half of the root-cellars were unused and the other half was still in use. Among them who were still in use almost the same things that were stored in there in the past was stored there now as well.

Med flest kända fyndplatser i världen av den globalt rödlistade vårsvampen bombmurkla (Sarcosoma globosum) åligger det Sverige ett internationellt ansvar för artens bevarande. På senare tid bedöms dock många av svampens växtplatser ha förstörts på grund av granbarkborreangrepp till följd av höga sommartemperaturer, något som befaras bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. För att långsiktigt bevara arten tror jag därför att riktade eftersök kan bli aktuella. I denna studie undersöks vilka miljödata som är användbara för att prognostisera bombmurklans förekomst på landskapsnivå och möjligheterna med att använda GIS-baserad förekomstmodellering för att upptäcka nya växtplatser. Beståndsmedelålder, skogsslag och jordart, samt i viss mån lutning och väderstreck (aspekt) bedöms vara goda förklaringsvariabler för svampens förekomst. Under fältarbetet upptäcktes 1 ny växtplats förbombmurkla och det finns indikationer, om än inte statistiskt styrkta, på att bombmurklan oftare påträffas i områdena med god modellerad prognos för förekomst än i andra gran- eller barrblandskogar. / With most known occurrences of the threatened Sarcosoma globosum globally, Sweden bears international responsibility for this fungus’ survival. Lately, many of the previously known sites for the species have expired due to bark beetle attacks caused by high summer temperatures, which in future may occur even more frequently because of climate change. Therefore, I find targeted search for new occurrences necessary for future conservation. In this study I investigate which variables are useful for predicting occurrence on landscape-scale and the potential of using species distribution modelling forfinding S. globosum. Mean tree age, forest type and sediment, and to some degree slope and aspect, are useful variables for predicting occurrence. During field work 1 new site was discovered and there are indications, although not statistically significant, that S. globosum is more common in areas with high modelled prognosis for occurrence than in other spruce- or mixed coniferous forests.

Sweden´s long-term climate goal is to reach net zero by 2045 regarding greenhouse gas emissions. The construction- and real estate sector accounts for 21 % of these emissions. The cement industry’s emissions globally are about 4 % of the total emissions. The report has been carried out on Vasakronan’s project Hugin where the construction engineers (Byggstyrning) aim to reuse as much material as possible.  Reusing material has been applied more in the construction industry in recent times. To switch to a circular economy, a higher focus on recycling building materials is required. Inventory and recycling is a relatively new concept in the construction industry, there are not a lot of reports written on this subject. The main examples included in this report are Återbrukslokalen and Återbrukslokalen 2.0. These projects were done by Vasakronan in Gothenburg, where the goal was to recycle as much material as possible.  This work shows that it’s possible to save 98 307,1 kg of CO2e if the concrete is reused in the Hugin project instead of producing new concrete. The main result of the inventory issue is to switch to a more agile way of working. The results also show that deciding what kind of materials that is needed to reuse in the design phase. A system should also be designed to give some structure to the inventory process. / Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll för utsläpp av växthusgaser till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 % av dessa utsläpp.  Globalt står enbart cementtillverkningen för 4 % av utsläppen. Mot bakgrund av detta, undersöks i detta arbete återbruksmöjligheter för betong. Den empiriska analysen har utförts på Vasakronans projekt Hugin, där Byggstyrning som projektörer av projektet har som mål att återbruka så mycket material som möjligt. Att återanvända material har tillämpats mer i byggbranschen på senare tid. För att kunna ställa om till en helt cirkulär ekonomi krävs även ett högre fokus på återbruk av byggnadsmaterial. Då inventering och återbruk är ett relativt nytt koncept i byggbranschen, finns det inte särskilt många arbeten eller rapporter att utgå ifrån. Det främsta exemplet som har tagits upp i denna rapport är Återbrukslokalen 1.0 och Återbrukslokalen 2.0. Dessa projekt genomförde Vasakronan i Göteborg, med målet att återbruka så mycket material som möjligt. Syftet med arbetet var att analysera återbruksmöjligheterna för betong i projektet Hugin. Resultatet visar att besparingen av växthusgaser i CO2e mellan att producera ny betong och återbruka befintlig betong var en skillnad på 98402.4 kg CO2e. Ett annat syfte med rapporten var att undersöka möjligheterna för att effektivisera inventeringsprocessen. Uppsatsens resultat är att inventeringsprocessen kan effektiviseras genom olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat att växla om till ett mer agilt arbetssätt, bestämma vad som bör återbrukas redan i projekteringsskedet och att övergång till ett bättre system krävs för att strukturera upp återbruksprojekt.

Svenska myndigheter och kommuner arbetar utifrån miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med att minska användning och exponering för hälso- och miljöskadliga ämnen (Miljömål, 2016). På delegation från regeringen har Kemikalieinspektionen upprättat en handlingsplan för att nå miljömålet. Handlingsplanens fokus riktas till stor del mot kemikalier i barns vardag. Gävle kommun är i uppstartsfasen av arbetet inom förskolor, för att fortsätta arbetet strukturerat och med god prioritering så bör ett utgångsläge med riskområden inom förskolan identifieras. I det här examens arbetet inom miljöteknik genomförs en inventering av Kemikaliesmart förskola där 19 kommunala förskolor i Gävle kommun, med målet att identifiera riskområden och barns utsatthet för kemikalier i förskolan. Ett samarbete med Utbildning Gävles miljöstrateg har givit kontaktnät och ekonomisk möjlighet för personal vid de enskilda förskolorna att medverka under inventeringen. Den färdiga rapporten lämnas till verksamheten att använda som underlag vid prioriteringar i arbetet med kemikaliesmart förskola. Genomförandet sker med en befintlig mall från Naturskyddsföreningen som grund (Naturskyddsföreningen, 2013). Inventeringen görs i två etapper, en intervju inför inventeringen och inventering av lösöre och till viss del byggnadstekniska detaljer som golv- och väggytor. Inventeringen av lösöre består av cirka 100 frågor som ställs och undersöks vid varje förskola, de sammanfattas i tabellformat med beskrivande text. Därifrån lyfts eventuella riskområden, som stödjs genom underlag från Svenska myndigheter eller forskning. Diskussionen påvisar svårigheter som uppstår vid val av produkter då innehållsförteckningar är svåra att tyda eller obefintliga. Men också hur rutiner kring städ, tvätt och vädring kan påverka inom de identifierade riskområden. Riskområden som enligt mål och slutsats identifierats är skildrade genom typ av skadligt ämne eller negativ hälsopåverkan. Identifieringen gav sex olika områden: Flamskydds-, vatten- och fläckavvisande medel, Kemikalier från plast, Allergiframkallande ämnen, Polycykliska aromatiska kolväten, Bly och Kvicksilver. För dessa områden redogörs vilka typer av produkterkategorier som är berörda och vilken typ av hälsorisk de innebär. / Swedish authorities and municipalities are working on the basis of the environmental quality objective non-toxic environment by reducing the use and exposure to health and environmental pollutants (Miljömål, 2016). The Swedish Chemicals Agency, on commission by the government, has drawn up an action plan to achieve the environmental objective. The Action Plan's focus is mainly on achieving a non-toxic everyday environment for children. Thru identication of riskareas, the preschools in Gävle will be able to get a good structure for the work to be done. In this diploma work in Environmental technology an inventory of Chemical Smart preschools is conducted. Nineteen municipal kindergartens in the city of Gävle are examined, with the goal of identifying areas of risk and vulnerability of children to chemicals in the preschool environment. A collaboration with the department of Education Gävle ́s environmental strategist has provided contacts and economic opportunity for the staff at the individual preschools to participate during the inventory. The final report is submitted to the department and its preschools to use as the basis of the priorities in the work of chemical smart preschool. The implementation is done with an existing template from the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen, 2013). The inventory is made in two stages, an interview before the inventory and inventory of chattels and some architectural details such as floor and wall surfaces. The inventory of chattels consists of approximately 100 questions asked and examined at each nursery, they are summarized in table format with descriptive text. Areas of risk are identified based on supported data from Swedish authorities or research in the subjected area. The discussion demonstrates the difficulties that arise in the choice of products when the contents are difficult to decipher or inaccessible. But also how the routines for cleaning, washing and airing can influence the identified risk areas. Risk areas according to the objectives and conclusions identified are depicted by type of substance or negative health effects. The identification gave six different areas: Flameproof, water and stain repellents, Chemicals from plastics, allergens, Polycyclic aromatic hydrocarbons, lead and mercury. These areas outline the types of product categories that are of concern and what kind of health risk they entail.

Att inventera är en påfrestande process där anställda samlar in data med en observationsundersökning. Ett exempel är livsmedelsbutiker som skriver ut meterlånga listor inför en lagerinventering där inventeraren anmärker skillnader på de fysiska varorna och vad som står på listorna. Inventering är något som de flesta företag gör men som skiljer sig från bransch till bransch. Eftersom det är ett resursslöseri att lösa samma problem flera gånger, utan att återanvända tidigare lösningar, har studenten valt att studera en relativt generell lösning på ett inventeringssystem som ska kunna användas av flera branscher.Syftet med denna studie är därför att studera vilka funktionalitetskrav som finns på ett inventeringssystem och vilka tekniska lösningar som kan användas vid utveckling av ett inventeringssystem.För att utreda detta tillämpades en abduktiv ansats där en fallstudie gjordes på inventering. En litteraturstudie gjordes på tekniska lösningar som kan användas vid utveckling av ett inventeringssystem.Studiens resultat är en kravspecifikation på ett inventeringssystem från lager- och skogsbranschen. Resultatet innehåller även tekniska lösningar som kan tillämpas och därmed uppfylla kraven. Parallellt med studien utvecklades en inventeringsklient tillsammans med Sweco som uppfyller både deras krav på klienten och de krav som studiens empiri erhållit. Resultatet av studien visar på ett system som klarar av att skapa, spara och återskapa dynamiska formulär. När formulär skapas kan dess kontrollelement ha restriktioner som klienten kan validera innan resultat sparas. Studiens resultat visar även på att en förstudie av ett system tenderar till att hitta indirekta/dolda krav.Den primära begränsningen i studien har varit tid. Hade mer tid kunnat ägnas åt studien skulle insamlingen av empiri ha varit mer omfattande. / Stocktaking is an exhausting process where employee’s collects data and is something that most companies do, although what they are collecting differs from business to business. Because it is a resource-waste to solve same problem multiple times, without reusing previous solutions, the student have choosen to study an overall solution for a stocktaking system that can be used by multiple businesses.The purpose of this report is to establish the end-user requirements on a stocktaking system and study which technical solutions can be used when developing a stocktaking system.The study used an abductive method with a case study on stocktaking. For the case study the empiricism was collected with interviews. A meta-analysis was implemented for the purpose to seek and analyse relevant literature.The result of the study was a requirement specification for an inventory system based on the forest and stock industry. The result also contains technical solutions that can be applied on the system in order to fulfill the requirements. In parallel with the study an attempt was made to develop a prototype of a stocktaking client togheter with Sweco that met both their requirements and requirements that was obtained from the interviews. The results show that the stocktaking client can manage to create, save and recreate dynamic forms. When forms are created their controls also have the ability to specify restrictions. The client can interpret these restrictions and validate the inputs before saving results. The results of the study also implies that a feasibility study of a system tend to find hidden requirements.The primary limitations of the study were time. If the study had a larger timescope more time could have been spent on collecting empirical data and gather end-user requirements.

During the last two hundred years many wetlands and streams in Sweden have been lowered to provide land for agriculture and forestry. Some of the coastal wetlands and streams probably served as spawning sites for certain species of fish in the Baltic Sea, but the present situation is not well known. As standardized methods to monitor fish in running waters are carried out during late summer or autumn, there is a need for methods to sample spring-spawning fish in these streams. The aim of this study was to survey the lower kilometer stretch of Hammerstaån in Stockholm, to investigate the extent to which the stream is used by spring-spawning fish. Furthermore, the study aims to evaluate a new type of survey fishing gill net called strömöversiktsnät (SÖN). This was done by comparing the catch of fish by SÖN with that of fyke nets. The comparison of the types of gear included number of fish caught, on a catch per unit effort (CPUE) basis, number of species and the size distributions. The study included 14 days with one gill net and one fyke net at two sites, in total 28 net-days. The inventory yielded in total seventeen species among which only trout (Salmo trutta), perch (Perca fluvitalis), roach (Rutilus rutilus), burbot (Lota lota), eel (Anguilla anguilla) and pike (Esox lucius) were previously known to occur. Six spawning species, smelt (Osmerus eperlanus), vimba bream (Vimba vimba), perch (Perca fluvitalis), roach (Rutilus rutilus), bream (Abramis brama) and white bream (Blicka bjoerkna) were caught in more than 60 individuals, which was set as a limit for comparisons of size distributions. There was no significant difference in CPUE between SÖN and fyke nets. Also length distribution did not differ between SÖN and fyke nets except for the species perch and white bream were the nets caught significant smaller perch and bigger white bream than the fyke nets. The results show that investigations with SÖN or fyke nets during springtime can be of great importance to increase our knowledge about spring-spawning fish in Swedish streams and the coastal areas of the Baltic Sea.

Det finns nu ingen tvekan om att det är vi människor, och vårt användande av fossila bränslen, som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Rättvisande metoder till att mäta växthusgasutsläpp är nödvändiga för att kunna fatta framtida beslut. Vägtrafiken är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser och den ökar hela tiden i omfattning. Den här studien fokuserar på olika metoder som används för att uppskatta koldioxidemissioner från vägtrafiken genom att först uppskatta mängderna diesel, från ett kritiskt perspektiv. Som hjälp till detta har en alternativ metod, för att uppskatta dieselkonsumtionen från vägtrafiken i Sverige, skapats. Resultaten visar skillnader mellan olika metoders uppskattningar, några av dessa i motsättning till varandra. Studien visar att resultat från modellen HBEFA 3.1 samvarierar med statistiken över levererad diesel i Sverige men visar lägre volymer. De alternativa metoderna, som skapats för den här studien, kan förklara sänkningarna av dieselkonsumtionen år 2008-2009 men kan inte förklara sänkningarna år 1999-2000 och 2011-2012. Mera studier som undersöker skillnaderna mellan resultaten från National inventory report Sweden och statistisk information över levererade mängder diesel i Sverige, och vad som orsakar dessa, behövs. / There is now no doubt about that it is humans, and our usage of fossil fuels, that contributes to the global warming. Accurate methods of measuring greenhouse gases are vital for future decision making. Road traffic is one of the major sources for greenhouse gases and it is increasing in volume. This study focus on different methods, used to estimate carbon dioxide emissions from road traffic by first estimating the quantity of diesel, from a critical point of view. For that purpose an alternative method used to estimate diesel consumption from road traffic in Sweden is created. The results show differences between methods estimates, some of them in contradiction to each other. The study shows that the results from the model HBEFA 3.1 covariate with both sources of statistics on delivered diesel in Sweden but show lower volumes. The alternative methods created in this study can explain the decrease of diesel consumption in the year 2008-2009 but can’t explain the decrease in the years 1999-2000 and 2011-2012. More studies on differences between the results in the National inventory report Sweden and statistical information on deliveries of diesel, and what is causing them, are needed.

Skyddsvärda träd, speciellt ekar (Quercus spp.), är betydelsefulla både ur ett kulturellt och biologiskt perspektiv. Flera rödlistade arter som finns i Sverige är kopplade till gamla, grova ekar och tyvärr är detta ett habitat som har minskat i Sverige. Fragmentering av ekhabitat har påverkat den biologiska mångfalden hos ek-habitaten negativt. Förändrad markanvändning är en faktor som haft stor betydelse för ekbeståndens förekomst och åldersstruktur. Studier visar att beteshävd främjar utvecklingen av större ekar genom att hålla borta omgivande träd som annars skuggar ekarna. I den här studien har förekomsten av värdefulla ekar i Kalmar kommun återinventerats efter 10-20år. Syftet är att undersöka omsättningen av ekar, och vilka faktorer som påverkar rekryteringen av värdefulla ekar. Värdefulla ekar avser här stora träd med en diameter på minst 1 meter, och deras efterträdare, med en diameter på ³80 cm i brösthöjd. Resultatet visar en nettotillökningen av värdefulla ekar i Kalmar kommun under tidsperioden mellan inventeringarna. Sammanlagt påträffades 133 nya ekar. Av de totalt 222 ekar som noterats i den föregående inventeringen återfanns 215. Av de återfunna hade 24 ekar dött under perioden mellan inventeringarna. En analys av sambandet mellan ljuskonkurrens, mätt som krontäckning, och antalet döda träd visar att dödligheten av ekar ökade med en ökande täckningsgrad i trädskiktet, vilket stödjer att eken är en skuggkänslig art. Dock var ekarnas tillväxt, mätt som ökning av omkretsen, inte störst i de lägsta täckningsgraderna, vilket innebär att fler faktorer har betydelse för trädens tillväxtframgång. / Protected trees, especially oak trees (Quercus spp.), are important from a cultural and biological perspective. Several red listed species found in Sweden are linked to old oaks and unfortunately this is a habitat that has decreased in Sweden. Fragmentation of oak habitat has adversely affected the biodiversity of oak habitat. Changed land use is a factor that has had a major impact on the occurrence and age structure of oak stocks. Studies show that grazing promotes the development of larger oaks by keeping away surrounding trees that might otherwise shade the oaks. In this study, the occurrence of valuable oaks in Kalmar municipality was re-invented after 10-20 years. The purpose is to investigate the turnover of oaks, and what factors affect the recruitment of valuable oaks. Valuable oaks here refer to large trees with a diameter of at least 1 meter, and their successors, with a diameter of ³80 cm in chest height. The result shows a net increase in valuable oaks in the municipality of Kalmar during the time period between the inventories. A total of 133 new oaks were found. Of the total 222 oaks recorded in the previous inventory, 215 were found. Of the recovered, 24 oaks had died during the period between the inventories. An analysis of the relationship between light competition, measured as crown coverage, and the number of dead trees shows that the mortality of oaks increased with an increasing degree of coverage in the tree layer, which supports that the oak is a shade-sensitive species. However, the growth of the oaks, measured as an increase in the perimeter, was not greatest in the lowest coverage ratios, which means that several factors have a bearing on the tree's growth success.