Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering. Trots att dessa två diskrimineringsformer grundar sig på olika saker leder de fram till samma sak, att diskriminering föreligger. När en person etablerar sig i en annan medlemsstat behövs ett fastställande av vilken medlemsstats rättsordning personen tillhör. I Commerzbank-målet ansågs bolagets säte finnas i ursprungsstaten, det vill säga Tyskland. I målet likställs ett bolags säte med en fysisk persons nationalitet. När en sådan jämförelse görs är det svårt att se skillnaden på om det föreligger öppen eller dold diskriminering. Det är viktigt att kunna avgöra vilket form av diskriminering som föreligger för att kunna bestämma vilka rättfärdigandegrunder som kan tillämpas. Författaren anser att det behövs en klarare definition av kriterierna för öppen och dold diskriminering för att tydliggöra vad som är diskriminerande. Författaren uppfattar att det först utreds om det föreligger en öppen diskriminering, om det inte föreligger öppen diskriminering utreds om det föreligger en dold diskriminering. Det ger ett starkt skydd mot diskriminering men författaren anser att det behövs en tydligare definition av kriterierna nationalitet och hemvist, därav skulle diskriminering kunna förebyggas i ett tidigare skede.

The performance of paperboard materials in packaging application has been investigated and evaluated for a long time. This is because it plays a decisive role for product protection and decoration in packaging applications. Potential damages during transportation sometimes affect the consistency of the performance. Therefore, the capability of the material to resist these external disturbances was of interest. A multiply paperboard was chosen as the experimental material. The analysis conducted in this thesis aimed to reveal the tensile behavior in the cross-machine direction (CD) of the material against various kinds of local or global changes. The changes included global and local climate variations, cutouts, and regional weakening and strengthening, which were applied during the intervals between preloading and reloading. The digital image correlation (DIC) analysis computed the time-varying strain fields from the gray level information contained in the recorded videos of loading processes.  The generated strain fields were imported to post analysis. Comparison between comparable stages (two stages with the same average strain value from different loading sections) was considered as the scheme of isolating the influences of the changes and investigating them individually. The cosine image similarity method and the eigenface algorithm were used to validate this scheme, while the directional average calculation and the strain field compensation method were introduced to realize the isolation. The differences between the front and back outer plies of the paperboard sheets were detected as individual. Moreover, both global and local climate changes were affecting the strain distributions of the specimens proportionally on account of the moisture ratio within the material. In addition, the invisible mechanical weakening and strengthening were captured evidently with the analysis, which caused strain concentrations due to the uneven distribution of expansion capability. The relaxation and bending in unloading processes were two of the primary disturbing factors within all the deformed specimens, which were related to time and bending direction, correspondingly. / Egenskaperna hos kartongmaterial för förpackningstillämpningar har varit ett ämne att undersökning under lång tid. Detta för att dessa egenskaper spelar en avgörande roll som produktskydd och dekorativ utformning i mängde av tillämpningar. Potentiella skador under transport påverkar bland annat materialets tillförlitlighet och prestandard. Därför är det aktuellt att undersöka samt förstå materialets förmåga att motstå yttre störningar. Experimentmaterialet som användes bestod av en typ av flerskiktskartong. Analyser som utfördes i denna avhandling har syfte att identifiera de mekaniska förändringarna i materialets dragegenskaper i tvärsmaskin-riktningen (CD) på grund av olika lokala eller globala förändringar. Förändringarna innefattar både globala och lokala klimatvariationer, utskärningar, och lokala försvagningar samt förstärkningar. Dessa förändringar infördes vid intervallet mellan på- och avlastning. Den digital bildkorrelations analys (DIC) användes för att beräknade de tidsvarierande töjningsfälten från den grånivåinformationen i som registrerades med hjälp av inspelade videor under belastningen  Den genererade töjningsfälten importerades för vidare analys. Två tillstånd med liknande medelvärde av töjningsnivån från olika delar av belastningen jämfördes, detta för att isolera påverkan av förändringarna och undersöka dem individuellt. Två olika metoder för jämförelse av bilderna (cosine image similarity och eigenface algorithm) användes för att validera analysschemat, där riktning-medelvärdesberäkningar och töjningsfälts kompensations-metoden användes för att realisera dessa isoleringar. Enstaka skillnader upptäcktes mellan de främre och bakre ytskikten på kartongarken. Dessutom påverkades töjningsfördelningarna för proverna både av den globala och lokala klimatförändringar på grund av fukttillståndet i materialet. Vidare kan de osynliga mekaniska försvagningar och förstärkningar tydligt fångas med de utförda analyserna, vilket ledde till töjningskoncentrationers uppkomst på grund av det inhomogena expansions-förmåga hos arket. Relaxationen och böjningen vid avlastning relaterade till tid och böjningsförmåga var två av de primära faktorerna som påverkade analysens kvalité.

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden. Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation. Genom att i SINK och A-SINK införa en möjlighet för den icke-bosatta att bli undantagen beskattning enligt respektive lag för att istället bli beskattad enligt IL, var lagstiftarens uppfattning att den fastställda diskrimineringen neutraliserades. I mars 2010 meddelade EUD dom i C-440/08 Gielen. I målet fastställdes att en valmöjlighet inte neutraliserar en diskriminering. Den intressanta frågan är huruvida SINK och A-SINK, mot bakgrund av Gielen, anses utgöra diskriminering av icke bosatta, då kostnadsavdrag och personliga avdrag inte medges. Mer generellt kan frågan ställas om möjligheten att välja behandling innebär att icke-bosatta inte längre diskrimineras.   Enligt författaren utgör SINK och A-SINK en diskriminering av icke-bosatta då valmöjligheten inte är tillräcklig för att åtgärda den oförenlighet som tidigare fastställdes. Författaren anser att lagstiftaren, i detta avseende, har missuppfattat principen om likabehandling med följden att SINK och A-SINK står inför en ytterligare EU-anpassning. Möjligen har den definitiva källskatten i SINK och A-SINK spelat ut sin rätt.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU. Författaren konstaterar i framställningen att utformningen av arbetsgivarbegreppet utgör en indirekt diskriminerande restriktion av den fria rörligheten av kapital. Detta då det föreligger en objektivt jämförbar situation och ersättningen som betalas ut fattas av sämre villkor om den kommer från ett utländskt bolag respektive ett svenskt bolag. En indirekt diskriminerande restriktion kan i vissa fall rättfärdigas genom rule of reason. EU-domstolen har dömt liknande fall där nationella lagstiftningar har ansetts utgöra restriktioner av den fria rörligheten av kapital. De nationella domstolarna har åberopat att deras lagstiftning syftar till att upprätthålla skattesystems inre sammanhang. Författaren prövade den svenska förmånsbeskattningen mot denna rättfärdigandegrund och fastslog att det inte förelåg ett sådant direkt samband mellan skatteförlusten som uppstår vid ett beviljande av avdrag och den skatteintäkt som kan kompensera för denna förlust. Arbetsgivarbegreppet i det svenska expertskattereglerna utgör således en otillåten restriktion av den fria rörligheten av kapital.

The aim of this paper is to investigate if it is compatible with the free movement of capital (Article 63 TFEU) to levy a withholding tax on Swedish-sourced dividends paid to non-EU investment funds with legal personality (in the paper referred to as investment companies). This question is of relevance since several Swedish intermediaries do not pay any income tax on dividends, either due to a formal tax exemption or to de facto practice. As such, it is clear from CJEU case law that non-EU investment companies should also be exempt from withholding tax on dividends, provided that they are in an objectively comparable situation with any of these Swedish entities and that no justification ground is applicable.   The conclusion of the thesis is that there are indications of that the current Swedish lower court practice, which is to deny comparability between non-EU investment companies and Swedish tax-exempt investment funds with reference to that the foreign entities have a different legal form, is contrary to EU law. Alternatively, it is possible to find discriminatory treatment when comparing the dividend tax treatment of a non-EU investment company with the dividend tax treatment of a Swedish fiscal investment enterprise (investmentföretag). For this reason, it is welcome that leave to appeal was recently granted by the Supreme Administrative Court of Sweden in one of the lower court cases dealing with this issue.

Den här studien behandlar fenomenet tolkspråk – tanken om att tolkat språk skiljer sig från icke-tolkat språk. Översättningsvetenskapen och dess motsvarighet översättarspråk har utgjort en stor inspirationskälla till arbetet, då forskningen kommit längre där. Ett forskningsområde behandlar så kallade översättningsuniversalier – universella regler eller lagar för hur översatt språk ser ut. En av dessa lagar kallas för normalisering. I studien undersöks om normalisering är applicerbart även på teckenspråkstolkning, med utgångspunkt i påståendet att normalisering kan vara synligt i översatt text som en överrepresentation av typiska målspråksdrag. För att undersöka detta har två jämförbara korpusar använts, dels Svensk teckenspråkskorpus (SSLC) med icke-tolkade teckenspråkstexter, dels Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) med tolkade teckenspråkstexter. Det typiska, teckenspråkiga drag som valts för undersökningen är det tecken som glosas KOPPLA. Förekomsten av tecknet i de båda korpusarna har undersökts för att kunna upptäcka en eventuell överrepresentation i KST. Resultaten visar att KOPPLA mycket riktigt är överrepresenterat i KST, men att det är svårt att generalisera på grund av flera begränsande faktorer. / This essay is concerned with the subject of interpretese – the idea that interpreted language differs from non-interpreted language. Within translation studies, the corresponding term is translationese, and this essay draws upon much of the research in this field, as it is more developed. One particular area of research into translationese revolves around so called translation universals, or universal features of translation. They could be described as rules or laws that define translated language. One of those universals is called normalisation. This essay seeks to answer if normalisation also exists in Sign Language interpreting, with reference to exaggeration of typical target language patterns. Two comparable corpora were used, Swedish Sign Language Corpus (SSLC) with non-interpreted Sign Language texts, and Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) with interpreted Sign Language texts. The typical target language pattern that was chosen for the investigation is the Swedish sign KOPPLA. Instances of the sign were investigated in both corpora, to spot any exaggeration in KST. The results show that KOPPLA is in fact overrepresented in KST, but that one should be careful to generalize, as several limiting factors were at play.