Denna studie avser att undersöka hur fritidslärare resonerar kring arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Vi vill även granska vilka möjligheter och hinder som fritidslärarna nämner i arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Studien består av åtta intervjuer med verksamma lärare på två fritidshem. Resultatet visar att det finns olika arbetssätt för att arbeta med jämställdhet på fritidshemmet. Den styrda leken, individanpassning av aktiviteter, samt miljön ses som arbetssätt och möjligheter i arbetet med jämställdhet i fritidshemmet. Barn som utmanar var en annan möjlighet enligt fritidslärarna eftersom dessa barn visade andra barn alternativa sätt att vara på. Hinder som fritidslärarna stöter på i arbetet med jämställdhet är utomstående faktorer, tid och den fria leken. Resultatet visar att det saknas verktyg för att ifrågasätta normerna som skapar de olika könsmönstren på fritidshemmet. Om normerna inte ifrågasätts blir konsekvensen att könsmönstren istället förstärks. Vi resonerar kring om det beror på läroplanens okonkretiserade mål. Vi ställer oss frågan om Läroplanen inte borde skriva ut hur arbetet med jämställdhet i fritidshemmet borde se ut, istället för att bara konstatera att det ska genomföras.

National and international studies have shown an existing trend where less men than women visit a library on a regular basis. In consideration of the importance of the democratic values that the library represents such a large gap in gender demographics is a problem that librarians need to be aware of. These gender trends is a reflection of a larger problem that exists within our societies where masculine ideologies prevents many boys and men from openly enjoying reading, school studies and, thus, regular library visits. How can we as librarians and information scientists then work towards bridging that gap, and how does an awareness of these gender issues affect our planning and daily routines? These questions are at the center of this thesis and are examined through interviews with four librarians. These librarians all work at libraries that have acknowledged the gender problem by incorporating activities specifically catered to male users into their program. The empirical material has been analyzed using sociological gender theories in an attempt to place the interviewee’s answers within a broader social context. The results shows that the librarians interviewed for the study tends to be very aware of the unbalance between the genders of their users and considers it to be an important problem to solve. This can successfully be done by trying to incorporate more men into the libraries activities through special programs such as male book discussion groups. Since male patrons start dropping off at an early age it is however also of great importance that the library spends resources on working with children and teenagers in an attempt towards bridging the existing gender gap.

No description available.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they’reworking for has. The teachers also seem to value this work regardless of pedagogical approach. Theresults further show that differences were found in terms of the practical work with gender gets to beexpressed. The gender-oriented educators seem to focus on the major activities, for example workingwith gender-specific groups, and the non-gender-oriented educators seem to focus on the smallactivities, for example questioning the color of the birthday cards given to a girl and a boy. There aredifficulties with gender work and how they to some extent differ depends on the teachers’ focus, ashared challenge seems however to be continuing to work towards gender equality, despite theexperiences of the community and the world around the children which does not seem to want to go inthe same direction.Keywords: Gender, gender equality, sex, preschool, preschool teachers

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer. Före och efter Bella problematiserar ämnet ur ett mer samhällsinriktat sätt, även om skolsituationer också finns med.Alla rapporter, avhandlingar och verk vår uppsats har använt sig av pekar mot samma sak. De som jobbar i skolan är väl medvetna om vilka regler och förhållningssätt lärare bör beakta. Trots det är det ett mycket svårt ämne att jobba med. Brist på kunskap, tron att det är tidsödande och ett synsätt som säger att det redan är så självklart att ämnet aktivt existerar inom skolans verksamhet, gör det komplicerat. Friheten som finns idag i skolan när det gäller tolkningar av texter gör att många olika definitioner finns. För att arbetet ska vara framgångsrikt krävs aktiva insatser, samma definitioner och en gemensam grund att stå på för lärare.

Vi har undersökt om behöriga lärare har en uttalad tanke med hur de bedriver jämställdhetsarbete i grundskolans tidigare åldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lärare som har lärartjänst inom Örebro kommun. Dessa lärare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har ställts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekräftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror på att vi finner att lärarna har en tanke med jämställdhetsarbete, dock så är den inte uttalad.

Syftet med den här studien var att skapa kunskap om vilka påverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansågs ha någon påverkan för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex anställda på olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades därefter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det är flera samverkande faktorer i en organisation som kan åstadkomma förändring men att några framstår som mer avgörande. Dessa faktorer visade sig vara ledningens engagemang och intresse för jämställdhetsfrågor samt en hög medvetenheten om hur normer och stereotypa föreställningar påverkar alla dagliga praktiker som utförs i organisationen.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet i förskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts. Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genom att tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finns och hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen istället för till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att några av förskollärarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra inte har en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärare arbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigt att ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas.

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till. Det finns idag inget övervägande stöd för kvotering i Sverige.

Syftet med studien är undersöka om ett stadsbiblioteks egenproducerade texter till allmänheten vänder sig mer till det ena könet än det andra samt att undersöka vad det är som lockar och avskräcker respektive kön till att besöka stadsbiblioteket. Autentiska texter från stadsbiblioteket analyserades med hjälp av ett frågeschema över jämställda texter. Intervjuer med två chefer och tre av stadsbibliotekets låntagare genomfördes, där de fick svara på frågor om stadsbibliotekets texter, kön och vad som lockar eller avskräcker människor till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet visar att texterna delvis vänder sig mer till kvinnor än män och att låntagarna har svårt att svara på vad det är som lockar och avskräcker dem till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet baserat på intervjuerna med låntagarna tyder på att kvinnor och män gör olika saker när de besöker stadsbiblioteket.